onsdag 30 september 2009
Måste man vara lycklig?
Läste en mini-intervju med Lars Bäckström, landshövding i Västra Götaland, i DN i går. På frågan ”Var du populär som tioåring?” svarar han att han var lite av enstöring som barn och att hans bästa vän var stadsbiblioteket.
Jag hade också biblioteket som min bästa vän när jag var barn. Mina tankar när jag gick in i den heliga lokalen var ”Tänk att någon har köpt in alla dessa böcker för min skull. Och tänk att jag får låna vilken bok jag vill, så underbart!” Så känns det fortfarande när jag kommer in i ett bibliotek -- där finns så mycket vetande och så många spännande berättelser och alltsammans står till mitt förfogande. Det är en fantastisk sak vi får för skattepengarna. Jag får alltid en lyckokänsla i biblioteket.
I går kväll höll jag föredrag under rubriken Tankar om glädje och vardagslycka, vad vi kan lära av den positiva psykologin på Stadsbiblioteket i Stockholm. Det var roligt att stå där mitt bland alla volymerna och träffa en intresserad publik – både män och kvinnor, både unga och gamla -- som ställde frågor och ville diskutera.
Måste man vara lycklig? Frågade en ung kvinna i publiken. Hon tyckte att det inte får bli så att människor ska känna att de måste till varje pris vara lyckliga, det kan bli ytterligare en svår stressfaktor. Jag menar inte heller att man ska jaga lyckan på det viset.
Säkert vill alla känna livstillfredsställelse och det räcker bra att sträva ditåt. Skulle vi möta ett ögonblick av stor lycka på vägen får vi ta emot det med tacksamhet. Lycka, sa en medelålders kvinna i publiken, kan vara en vacker solnedgång. Och en ung kvinna sa: När man har arbetat länge med något och så blir man klar, det är lycka.
fredag 25 september 2009
Vi ses på Stadsbiblioteket
Den 29 september kl 18´30 kommer jag att hålla föredrag på Stadsbiblioteket, Sveavägen i Stockholm. Mitt tema blir Tankar om glädje och vardagslycka. Välkommen då!
Jag skriver här nästa gång den 30 september.
Jag skriver här nästa gång den 30 september.
torsdag 24 september 2009
Filmen om Coco
Den nya filmen Coco före Chanel är ab fab som man säger i London (absolutely fabulous). Man får se den underbara Audrey Tautou i rollen som Coco och följa hur hon förändrar modet från överdekorerade maränghattar och långa, fluffiga, volangprydda klänningar på korsetterade kroppar till enkla, sofistikerade hattar och kortare, mjukare, bekvämare klänningar och dräkter för moderna kvinnor. Så målmedveten, kreativ och före sin tid hon var. Se filmtrailer på SvD.se
onsdag 23 september 2009
Samtal
Kannibal som rör i en gryta:
-- I dag får man se upp med vad man äter.
Kannibal som eldar under grytan:
-- Jag vet. Alla dessa hemska tillsatser -- silikon, botox och hyaluronsyra. Det var bättre förr. I fortsättningen tänker jag bara äta barn.
-- I dag får man se upp med vad man äter.
Kannibal som eldar under grytan:
-- Jag vet. Alla dessa hemska tillsatser -- silikon, botox och hyaluronsyra. Det var bättre förr. I fortsättningen tänker jag bara äta barn.
tisdag 22 september 2009
Boken som gjorde skillnad
För två år sedan kom Den hemlige kocken, Det okända fusket med maten på din tallrik av Mats-Eric Nilsson, journalist på Svenska Dagbladet. Boken avslöjar spelet bakom kulisserna i matproduktionen, det som den vanlige konsumenten aldrig får inblick i. Jag vet att författaren först hade svårigheter att få den utgiven. Nu har den här viktiga boken tryckts om gång efter gång och öppnat ögonen på hundratusentals svenska konsumenter. Deras påtryckningar
har i sin tur haft effekt på livsmedelsproducenterna.
I går läste jag att både Dafgård och Felix har en ny tillsatspolicy och att Findus ska följa efter. Målet är att ge konsumenten renare mat med färre tillsatser. Det är inte en dag för tidigt. År 2007 använde Dafgård 46 tillsatser i färdigrätterna, i de nya produkterna har de minskat till 9.
Den godaste, renaste, billigaste rätten -- utan färgämnen, konserveringsmedel, emulgeringsmedel och stabiliseringsmedel-- får man fortfarande om man lagar maten själv.
har i sin tur haft effekt på livsmedelsproducenterna.
I går läste jag att både Dafgård och Felix har en ny tillsatspolicy och att Findus ska följa efter. Målet är att ge konsumenten renare mat med färre tillsatser. Det är inte en dag för tidigt. År 2007 använde Dafgård 46 tillsatser i färdigrätterna, i de nya produkterna har de minskat till 9.
Den godaste, renaste, billigaste rätten -- utan färgämnen, konserveringsmedel, emulgeringsmedel och stabiliseringsmedel-- får man fortfarande om man lagar maten själv.
måndag 21 september 2009
Varför så många ord på S?
Den här månaden och nästa sysslar jag med att skriva klart min pomologi så att den kan tryckas i februari nästa år. Just nu granskar jag alla äppelbeskrivningar för sista gången -- det är 250 stycken totalt -- och tar då bokstav efter bokstav. Efter varje genomgången bokstavsgrupp som jag skickar iväg till formgivaren känner jag en stor lättnad.
Jag tar de enkla bokstäverna först. Det är inte många äpplen som börjar på Q eller U, närmare bestämt två stycken av vardera. Under I, O, P, Å, Ä och Ö finns det inte heller mer än ett fåtal sorter. Medan det är flera äpplen som börjar på H, G och M.
Är det många äpplen på S? Frågade en väninna. Javisst, S är den absolut största gruppen. Kunde tro det, sa den gamla svenskaläraren, vi har många ord på S i det svenska språket. Jag gick till Svensk Akademisk Ordlista. Ord på S upptar hela 154 sidor i boken! Medan till exempel P upptar 66 sidor och R bara 49 sidor.
Hur är det i det engelska språket? Nu tittar jag i Websters stora ordbok på 2 670 sidor. S-orden brer ut sig över 392 sidor. Medan C-gruppen är den näst största (259 sidor) följt av P (238 sidor).
Varför så många ord på S? Kanske, tänker jag, för att det låter så gott av sssssss när kött steker i en panna. Men å andra sidan låter det ssssss om ormar också. Eller är det lättare att säga ord som börjar på S? Det kräver bestämt mindre ansträngning än att börja ett ord på G, K eller P? Om någon har en annan bra förklaring så är den välkommen!
lördag 19 september 2009
Rätt i tid
Äntligen har jag fått ordning på bloggens tidsangivelser. Nu ska den inte längre ge läsarna intrycket att jag sitter uppe till långt efter midnatt. Frågade en erfaren vän och fick veta att jag skulle gå in på formatering och där välja tidszon.
fredag 18 september 2009
Larsson i topp
Nu har Flickan som lekte med elden blivit film och Noomi Rapace får fin kritik i tidningarna. Samtidigt har den tredje boken i Stieg Larssons trilogi blivit översatt till engelska med titeln The girl who kicked the hornets´nest. Börjar säljas i oktober.
Bra, då vet jag vad jag ska skicka som julklapp till min amerikanska väninna i Denver, Colorado. Jag brukade ha svårt att hitta på något tills jag upptäckte att hon var galen i svenska deckare av Mankell och andra.
Läser att Stieg Larsson med drygt 15 miljoner böcker var den näst mest sålda författaren i världen under 2008. Slagen endast av Khaled Hosseini. Snart får jag väl läsa någon av dem.
Bra, då vet jag vad jag ska skicka som julklapp till min amerikanska väninna i Denver, Colorado. Jag brukade ha svårt att hitta på något tills jag upptäckte att hon var galen i svenska deckare av Mankell och andra.
Läser att Stieg Larsson med drygt 15 miljoner böcker var den näst mest sålda författaren i världen under 2008. Slagen endast av Khaled Hosseini. Snart får jag väl läsa någon av dem.
torsdag 17 september 2009
I USA tvivlar man på Darwin
Läser i The Daily Telegraph att den nya filmen Creation som nyss haft premiär i England inte har gått att sälja till USA. Filmen, med Paul Bettany och Jennifer Connelly i huvudrollerna, handlar om Charles Darwin som förlorar sin gudstro sedan hans älskade dotter Annie gick bort när hon var 10 år. Det har gått 150 år sedan Darwin skrev On the Origin of Species men fortfarande finns det människor som inte tror på evolutionen. Särskilt många verkar de vara i USA. En Gallup-undersökning från februari i år avslöjade att bara 39 procent av amerikanarna tror på Darwins utvecklingsteori.
onsdag 16 september 2009
Motion förr och nu
Motionerade man förr i världen? Frågade mig någon. Ja, visst gjorde man det, men man kallade det varken motion eller fysträning. I en bok om Forsmarks bruk (utgiven 1984) skriver Stig Fogelmarck om sina besök i början av 1900-talet hos de stränga morföräldrarna Ludvig och Mary af Ugglas på Forsmark. Till middag var det stor omklädsel, ofta smoking. Efter middagen försvann morfadern och klädde om sig i sportdräkt för en cykeltur i parken. Mörka kvällar kunde man se hans karbidlykta som ett irrbloss på de slingrande gångarna i den engelska parken. Vid dåligt väder och på vintern cyklade han i åttor i en stor sal på bottenvåningen. När han hade cyklat färdigt, tog han på smokingen igen och gick upp till de andra.
I dag motionerar vi genom att cykla på lättrampade, flerväxlade cyklar som friherre af Ugglas skulle ha avundats oss. Vi kan också välja att jogga, promenera, rida, spela tennis och mycket mer, allt efter fallenhet. I söndags promenerade jag tillsammans med en trevlig grupp från Henriksdalsberget till Svindersvik där det serverades äppelkaksbuffé (bilden visar det gamla sommarnöjet Svindersvik som nu tillhör Nordiska Muséet). På vår väg utefter strandkanten av Svindersviken såg vi flera nyss bävergnagda träd. Om man smyger dit i ottan på bäversafari kan man med tur se bävrarna i aktion.
Promenaden leddes av Konstantin Irina, en 33-årig grabb som nyligen valdes till ”Årets Nacka-bo”. Konstantin har lagt upp fantastiskt välgjorda hemsidor som behandlar Danviksklippan, Västra Sicklaö, Henriksdalsberget mm. När jag läste hans texter om Danviksklippan (se danviksklippan.se) fick jag reda på massor som jag inte kände till när jag bodde där på 1960- och 1970-talet.
tisdag 15 september 2009
Blåbär är ett superbär
Hoppas alla har ätit mycket blåbär i sommar. För blåbäret är superbäret av alla superbär, läser jag i The Daily Telegraph (11 september). Forskare från University of Reading har funnit att 200 g blåbärs-smoothie ökar vår koncentrationsförmåga med 20 procent under en dag. Molekylärnutritionisten Jeremy Spencer vid Reading menar att det är blåbärets förmåga att öka blodflödet till hjärnan som förklarar den goda effekten -- flavonoiderna i blåbäret öppnade upp blodkärlen, ökade blodflödet och sänkte blodtrycket. Nu ska Spencer och hans medarbetare studera den långvariga effekten av blåbär på hippocampus, ett område i hjärnan som har med vårt minne att göra.
Nästa sommar tänker jag plocka massor av blåbär och frysa in. Vem vet, forskarna i Reading kanske kommer fram till att en daglig dos blåbär i yoghurt gör oss smartare och senarelägger dåligt minne och demens. Tidigare studier indikerar att blåbär kan bland annat förebygga hjärtsjukdom och cancer och motverka för tidigt åldrande.
Nästa sommar tänker jag plocka massor av blåbär och frysa in. Vem vet, forskarna i Reading kanske kommer fram till att en daglig dos blåbär i yoghurt gör oss smartare och senarelägger dåligt minne och demens. Tidigare studier indikerar att blåbär kan bland annat förebygga hjärtsjukdom och cancer och motverka för tidigt åldrande.
måndag 14 september 2009
Sveriges första kvinnliga författare
Den här dagen år 1730 dog Sveriges första kvinnliga författare Sophia Elisabeth Brenner. För att vara kvinna fick hon en ovanligt gedigen uppfostran. Hon blev framförallt mycket språkkunnig och skrev dikter på inte mindre än sex språk. Sophia Elisabeth Brenner var också aktiv feminist. Hon försvarade kvinnans rättigheter och hävdade alltid hennes jämställdhet med mannen.
I år är det 350 år sedan Sophia Elisabeth Brenner föddes. Om ett år kommer en praktvolym till hennes ära att ges ut.
lördag 12 september 2009
Viktiga intressen
Ett bra sätt att mota livsleda och bli lite lyckligare är att skaffa sig roliga intressen. Jag är glad att jag kom att intressera mig för pomologi för två decennier sedan. Det har gett mig vänner och bekanta. Och det har lett mig till miljöer som jag aldrig hade kommit till annars, både slott och torp.
Som igår. Då var jag ombedd att besöka Sundsta som är en fastighet med tre hus från 1700-talet. Från början ett såpsjuderi har husen blivit ombyggda till hyreshus med fyra familjer i varje hus. Sundsta, som ligger vackert vid vattnet under Skanstullsbron i Stockholm, ägs av Stadsholmen som vill inventera den misskötta trädgården och sedan renovera den.
Det finns 16 äppelträd vid Sundsta varav flera är av sorterna Sävstaholm och Åkerö. Ett Alexanderträd hittade jag också. Men sedan fann jag två riktigt gamla, enormt stora äppelträd med goda, spännande, för mig okända sorter. Nu blir det för mig att slå i gamla pomologier och försöka identifiera dessa äpplen. Kanske stammar de från Bellmans tid......
Bilden visar Pomona, fruktens och trädgårdens gudinna i den romerska mytologin. Målad av Nicolas Fouché år 1700. Utgör omslagsbild till Pomologia Suecica, en cd om frukt som getts ut av Nordiska Genbanken. Kan beställas via hemsidan www.nordgen.org.
fredag 11 september 2009
Vad kan man göra?
Barry Schwartz har skrivit en bok med titeln The Paradox of Choice. Han delar upp mänskligheten i maximerare och gott-nog-människor. Maximeraren lägger enorma ansträngningar på att hitta den bästa teven: han går till flera butiker, intervjuar experter, tar reda på allt som finns att veta om teve. Han gör allt för att försäkra sig om det bästa köpet. Medan gott-nog-människan kanske går hem till kompisen och tittar på hans apparat. Om den är bra, köper han en likadan.
Maximeraren köper kanske en produkt av högre kvalitet än gott-nog-människan. Men den gör honom inte lycklig. Han plågas där han sitter framför sin superperfekta teve för han tänker på hur mycket tid och arbete han har lagt ned. Och ändå kan han inte vara säker på att han fick det bästa. Borde han ha frågat ytterligare någon? Har kanske en bekant köpt något bättre? Kommer det en ny exklusiv teve nästa månad?
Den som måste ha det bästa blir aldrig nöjd. Han eller hon kommer hela tiden, på alla områden, att spana efter något annat. Medan gott-nog-människan inte lägger mycket tid på sitt köp, skaffar en fullt godtagbar produkt och är belåten.
Det bästa är fiende till det bra, lyder ett uttryck. Helt säkert är att vi blir lyckligare om vi skruvar ner våra förväntningar och nöjer oss med en bra vara. Istället för att jaga upp den allra bästa.
Maximeraren köper kanske en produkt av högre kvalitet än gott-nog-människan. Men den gör honom inte lycklig. Han plågas där han sitter framför sin superperfekta teve för han tänker på hur mycket tid och arbete han har lagt ned. Och ändå kan han inte vara säker på att han fick det bästa. Borde han ha frågat ytterligare någon? Har kanske en bekant köpt något bättre? Kommer det en ny exklusiv teve nästa månad?
Den som måste ha det bästa blir aldrig nöjd. Han eller hon kommer hela tiden, på alla områden, att spana efter något annat. Medan gott-nog-människan inte lägger mycket tid på sitt köp, skaffar en fullt godtagbar produkt och är belåten.
Det bästa är fiende till det bra, lyder ett uttryck. Helt säkert är att vi blir lyckligare om vi skruvar ner våra förväntningar och nöjer oss med en bra vara. Istället för att jaga upp den allra bästa.
torsdag 10 september 2009
Föredrag på Mareld
Talade i går kväll på bokhandeln Mareld, specialbokhandel för psykologisk litteratur, i Stockholm. Lokalen var fullsatt med intresserade, sympatiska, besläktade själar. En kvinna i publiken sa spontant att hon tycker att det är så jobbigt att möta det enorma utbudet i de stora varuhusen att hennes reaktion blir att hon inte köper något alls. Det är ofta likadant för mig.
Ja, på alla områden möter dagens konsument en tsunami av valmöjligheter. Men är vi lyckligare när vi handlar i Maxibutiken på 3000 kvadratmeter som har 15 000 olika produkter än när vi gör våra inköp i butiken på 800 kvadratmeter som har ett mer begränsat sortiment?
Nej. Maxibutiken är för stor, där finns för mycket att tveka på. Likadant med NK och PUB som rymmer butik efter butik med vackra kläder, hur kan en människa veta vad hon vill ha? Det finns de som tycker att det är ett nöje att gå omkring och spana efter kläder men många av oss blir beklämda, köper ingenting och går ut.
Forskarnas förklaring är att ett stort utbud hämmar kunden. Det krävs en större ansträngning för att göra ett val. Det enklaste för kunden är då att inte köpa något alls. Och om hon ändå köper något, kommer hennes glädje med köpet att vara mindre, dels på grund av den stora ansträngning som hon har gjort och dels för att vi har en olycklig benägenhet för att sörja allt det som vi valde bort.
För det är ju så att om vi bestämmer oss för en sak, går vi miste om något annat. Vi kan ju inte köpa allt. Men varje gång smärtar det oss att avstå från alternativen. Allt det som vi väljer bort är en särskild typ av kostnad, en bortvalskostnad. Ett större utbud ökar risken för höga bortvalskostnader och därmed får vi mindre nöje av det val vi gjorde.
En av vår tids paradoxer är faktiskt att ju större utbud på alla områden som vi har, desto olyckligare blir vi människor.
Ja, på alla områden möter dagens konsument en tsunami av valmöjligheter. Men är vi lyckligare när vi handlar i Maxibutiken på 3000 kvadratmeter som har 15 000 olika produkter än när vi gör våra inköp i butiken på 800 kvadratmeter som har ett mer begränsat sortiment?
Nej. Maxibutiken är för stor, där finns för mycket att tveka på. Likadant med NK och PUB som rymmer butik efter butik med vackra kläder, hur kan en människa veta vad hon vill ha? Det finns de som tycker att det är ett nöje att gå omkring och spana efter kläder men många av oss blir beklämda, köper ingenting och går ut.
Forskarnas förklaring är att ett stort utbud hämmar kunden. Det krävs en större ansträngning för att göra ett val. Det enklaste för kunden är då att inte köpa något alls. Och om hon ändå köper något, kommer hennes glädje med köpet att vara mindre, dels på grund av den stora ansträngning som hon har gjort och dels för att vi har en olycklig benägenhet för att sörja allt det som vi valde bort.
För det är ju så att om vi bestämmer oss för en sak, går vi miste om något annat. Vi kan ju inte köpa allt. Men varje gång smärtar det oss att avstå från alternativen. Allt det som vi väljer bort är en särskild typ av kostnad, en bortvalskostnad. Ett större utbud ökar risken för höga bortvalskostnader och därmed får vi mindre nöje av det val vi gjorde.
En av vår tids paradoxer är faktiskt att ju större utbud på alla områden som vi har, desto olyckligare blir vi människor.
onsdag 9 september 2009
Grattis, Umeå!
Umeå vann över Lund och blir kulturhuvudstad 2014. Roligt! Vem hade kunnat ana det när jag gick i skolan i Umeå för länge sedan. Men någonting började hända då. Umeå fick högskola och började utbilda tandläkare och läkare – i konkurrens med Sundsvall den gången om jag minns rätt -- och sedan blev det universitet.
Men det känns lite sökt att kulturhuvudstadsårets tema blir de åtta samiska årstiderna. Självklart bra att ett viktigt minoritetsfolk uppmärksammas men Umeå rymmer inte till vardags några samiska inslag.
Men det känns lite sökt att kulturhuvudstadsårets tema blir de åtta samiska årstiderna. Självklart bra att ett viktigt minoritetsfolk uppmärksammas men Umeå rymmer inte till vardags några samiska inslag.
tisdag 8 september 2009
Pengar som ger lycka
Blir en människa lycklig av pengar? Det beror på. Den som har ont om pengar och får ett arv blir lycklig, äntligen finns det medel till mer än mat för dagen. Man kan få en guldkant på tillvaron i form av nya kläder och en liten resa till exempel.
Historien visar många rika människor som varit olyckliga, ensamma och isolerade. Men den som är rik kan också bli lycklig av pengar. Det hänger på att använda dem rätt. Det vill säga ge bort dem. Det visar forskning vid University of British Columbia. Människor som skänker pengar till andra känner en högre lyckokänsla. Inte så att man ska ge bort sin sista slant förstås, utan man ska ge av sitt överflöd.
måndag 7 september 2009
Prokott och bojkott
Häromdagen presenterade en av våra stora dagstidningar ordet prokotta, nyord för aktivt köp av en vara som man vill främja. Prokott är motsatsen till bojkott. Prokotta är ett ord som jag skickade till Språkrådet i vintras när jag hade läst om nyordet procott i Michael Quinions veckoliga nyhetsblad om det engelska språket.
Själv prokottar jag det som är ekologiskt, närodlat och närbakat. Butiken R C Chocolat i Sigtuna bakar en levain som landets godaste bröd. Det köper jag ofta. Hur blir det så smakrikt och gott? Jag gissar på en kombination av surdeg och lång jästid.
Men jag bojkottar ”Ica apelsinjuice från färska frukter” som inte anger C-vitamininnehåll på förpackningen. Det står ”Producerat i Tyskland” på förpackningen men idag fick jag ett kort svar från Icas kundkontakt att juicen blandas i Haugesund i Norge på ett brasilianskt koncentrat. Så var det med den färskheten. Något svar på min fråga om Ica någon gång mäter juicens vitaminhalt fick jag inte.
Förmodligen minskar det naturliga vitamininnehållet när juicekoncentratet vispas med vatten. Kanske blir det inget kvar? Även om Ica-juicen är två kronor billigare per liter än annan apelsinjuice ser jag ingen mening med att köpa den.
Själv prokottar jag det som är ekologiskt, närodlat och närbakat. Butiken R C Chocolat i Sigtuna bakar en levain som landets godaste bröd. Det köper jag ofta. Hur blir det så smakrikt och gott? Jag gissar på en kombination av surdeg och lång jästid.
Men jag bojkottar ”Ica apelsinjuice från färska frukter” som inte anger C-vitamininnehåll på förpackningen. Det står ”Producerat i Tyskland” på förpackningen men idag fick jag ett kort svar från Icas kundkontakt att juicen blandas i Haugesund i Norge på ett brasilianskt koncentrat. Så var det med den färskheten. Något svar på min fråga om Ica någon gång mäter juicens vitaminhalt fick jag inte.
Förmodligen minskar det naturliga vitamininnehållet när juicekoncentratet vispas med vatten. Kanske blir det inget kvar? Även om Ica-juicen är två kronor billigare per liter än annan apelsinjuice ser jag ingen mening med att köpa den.
söndag 6 september 2009
Till Skokloster
I går gjorde jag en hit och dit men ganska långt bort. En utflykt alltså. Hit och dit men ganska långt bort har jag lärt mig av den begåvade författaren Johan Althoff som skrivit en underbar barnbok med just den titeln.
Min utflyktslängtan tog mig några mil bort till Skokloster. Vi hade knappt startat resan så såg jag att Röda Korset hade loppis på Borgmästarängen i Sigtuna. Stannade och granskade bokutbudet. Jag hittade Fataburen, Nordiska Muséets och Skansens årsbok, från 1945. Med en lång artikel om just Skokloster och slottets tillkomst på 1600-talet som jag kunde läsa på vägen dit.
Intill kyrkogården i slottets närhet ligger kyrko-trädgården anlagd på 1600-talet som man kunde se av en gammal karta i min nyköpta bok. Där finns fortfarande några tjockstammiga äppelträd av obestämbara sorter; om de inte stammar från 1600-talet så är de i alla fall nära 200 år gamla (se min bild av ett ihåligt Skokloster-träd). Vill man möta de gamla äppelsorterna Grågyllen, Åkerö, Vit Astrakan och Stenkyrke så är det hit man söka sig.
Ett stycke ifrån slottet ligger en större äppelträdgård med träd som kan vara planterade för 20 år sedan. Jag såg en familj som hade plockat sina kassar fulla med fallfrukt och kanske lite till.
Vid Skokloster, som vid andra svenska slott och herrgårdar, har man odlat mycket frukt. En gammal man, son till en tidigare trädgårdsmästare vid slottet, visade slottsområdet en gång på 1980-talet och berättade då hur uppskattade Skoklosteräpplena hade varit bland torgkunderna i Uppsala. Tack vare vår guide fick mina vänner och jag gå ned i källaren under slottet och se var man in på andra hälften av 1900-talet förvarade äpplen. Stackars trädgårdsarbetare, den trätrappan var både mycket smal och mycket brant.
lördag 5 september 2009
Aktiv utlåning
Besökte biblioteket för att hämta en bok jag hade beställt. Såg att man hade frontat min bok Tankar om glädje och vardagslycka i hyllan för nyutkommen litteratur. Där stod den och lyste. Men ingen hade velat låna den! Jag greps av ömhet för min stackars bok. Så när en medelålders dam närmade sig, tvekade jag inte en sekund utan pressade henne att låna hem den. Ska tipsa mina författarkollegor om en metod som kan öka deras utlåning. Man får förstås tillbringa mycket tid på biblioteket.
Fick för övrigt ett brev från min förläggare. Försäljningen tickar på och nu, tre månader efter utgivning, ska man göra ett tilltryck. Har jag några korrigeringar jag vill göra?
Ja, jag vill rätta ett tyvärr felstavat namn. Och till kapitlet om god sömn vill jag lägga ett råd från Thomas Mann som han presenterar i Huset Buddenbrook: Om du inte kan sova, drick sju klunkar vatten, lägg dig på högra sidan och räkna till tusen....
Fick för övrigt ett brev från min förläggare. Försäljningen tickar på och nu, tre månader efter utgivning, ska man göra ett tilltryck. Har jag några korrigeringar jag vill göra?
Ja, jag vill rätta ett tyvärr felstavat namn. Och till kapitlet om god sömn vill jag lägga ett råd från Thomas Mann som han presenterar i Huset Buddenbrook: Om du inte kan sova, drick sju klunkar vatten, lägg dig på högra sidan och räkna till tusen....
fredag 4 september 2009
Konsten att behålla bettet
Var på vartannatårskontroll hos tandläkaren. Inga hål! Jag tackar den tandexpert som jag talade med när jag skrev min Hälsopraktika för snart 15 år sedan. Hans råd var att äta flourtuggummi efter varje måltid. Har gjort det sedan dess.
Det har bevisligen effekt. Köper då och då en limpa med tre pepparmintdoftande askar på Apoteket och tuggar, tuggar.
Jag borstar förstås tänderna också. Och använder tandtråd. Just tandtråden kunde jag jobba lite mer med, sa tandläkaren som hittade plack mellan två kindtänder. Ska försöka. Så mycket som det kostar att laga ett hål i dag får man göra vad man kan för tandhälsan.
Det har bevisligen effekt. Köper då och då en limpa med tre pepparmintdoftande askar på Apoteket och tuggar, tuggar.
Jag borstar förstås tänderna också. Och använder tandtråd. Just tandtråden kunde jag jobba lite mer med, sa tandläkaren som hittade plack mellan två kindtänder. Ska försöka. Så mycket som det kostar att laga ett hål i dag får man göra vad man kan för tandhälsan.
torsdag 3 september 2009
Om jag finge bestämma
Skulle varje barn ha nära till ett bibliotek.
Skulle det vara tre sekunders paus på radion från det att ett musikstycke annonseras till dess att musiken börjar. Så att man hinner tänka ”Vad kul, nu kommer Haydns trumpetkonsert!” Nu börjar musiken nästan innan personen har slutat prata.
Skulle man aldrig avbryta väderrapporten för att slå på trumman för ett radioprogram som kommer i övermorgon.
Skulle det vara lika många kvinnliga som manliga sommarvärdar. Kanske är det svårt att hitta flera kvinnliga styrelseordförande men sommarvärdar!
Skulle alla som kan hänga ut sin tvätt på sommaren istället för att köra den i tumlare.
Skulle Sverige ha en livsstilsminister som arbetar med att öka välbefinnandet hos befolkningen genom att föra ut resultaten från forskningsområdet positiv psykologi.
Skulle det vara tre sekunders paus på radion från det att ett musikstycke annonseras till dess att musiken börjar. Så att man hinner tänka ”Vad kul, nu kommer Haydns trumpetkonsert!” Nu börjar musiken nästan innan personen har slutat prata.
Skulle man aldrig avbryta väderrapporten för att slå på trumman för ett radioprogram som kommer i övermorgon.
Skulle det vara lika många kvinnliga som manliga sommarvärdar. Kanske är det svårt att hitta flera kvinnliga styrelseordförande men sommarvärdar!
Skulle alla som kan hänga ut sin tvätt på sommaren istället för att köra den i tumlare.
Skulle Sverige ha en livsstilsminister som arbetar med att öka välbefinnandet hos befolkningen genom att föra ut resultaten från forskningsområdet positiv psykologi.
onsdag 2 september 2009
Lyckobloggen
Lyckobloggen.se startade häromdagen. Tio skribenter ska där berätta om lyckostrategier, lyckoforskning, lyckolitteratur med mera. Jag skriver ju redan om sådant här men har lovat medverka även på denna nya blogg. Det kan bli mycket intressant läsning.
tisdag 1 september 2009
Glädje som smittar
Det ringde en reporter från Sveriges Radio för att intervjua mig om lycka och glädje. Hur kommer det sig att jag, som inte är intresserad av fotboll, blir så glad och lycklig varje gång Zlatan har framgång på plan? Frågade han.
Mitt svar är att Zlatan har en särskild utstrålning. Man noterar hans spelglädje och smittas av den, om vi så bara ser honom på bild i tidningen. Jag brukade bli lite lycklig av att se Stefan Holm hoppa fantastiskt högt eller se Carolina Klüft vinna.
Glädje, men även dåligt humör, smittar av sig på andra. Därför har vi ett ansvar för våra medmänniskor. Om vi går ut med neddragna mungipor på morgonen kommer vårt trista utseende att sänka humöret för medpassagerarna på bussen och våra kolleger på jobbet. Men om vi försöker möta världen med ett leende kommer 1) vi själva att må bättre och 2) vår omgivning att smittas och le tillbaka mot oss.
Mitt svar är att Zlatan har en särskild utstrålning. Man noterar hans spelglädje och smittas av den, om vi så bara ser honom på bild i tidningen. Jag brukade bli lite lycklig av att se Stefan Holm hoppa fantastiskt högt eller se Carolina Klüft vinna.
Glädje, men även dåligt humör, smittar av sig på andra. Därför har vi ett ansvar för våra medmänniskor. Om vi går ut med neddragna mungipor på morgonen kommer vårt trista utseende att sänka humöret för medpassagerarna på bussen och våra kolleger på jobbet. Men om vi försöker möta världen med ett leende kommer 1) vi själva att må bättre och 2) vår omgivning att smittas och le tillbaka mot oss.