tisdag 31 december 2013
De randiga tygernas historia
Skämtteckning i The New Yorker (25 nov. 2013): Ung kvinna till gatukonstnären som målar hennes porträtt: "Var snäll och gör så att det ser ut som en selfie".
Selfie har valts ut som årets ord av redaktionen för Oxford Dictionary. Ordet noterades första gången 2002 i Australien men det är först i år som det blivit vida använt världen runt. I World Wide Words Newsletter läser jag att selfie gett upphov till andra nya ord:
helfie, bild av mitt hår
belfie, bild av min bakdel
welfie, bild av mig i träningskläder
shelfie, bild av mig med bokhylla i bakgrunden
drelfie, bild av mig som påverkad (av nyårschampagne eller något annat)
Apropå böcker så är trevlig läsning, förutom varm gemenskap med de nära och kära, det viktigaste för en lyckad julhelg. Den här julen har förljusats tack vare Margaretha som tipsade mig om boken "Ränder. Rändernas och de randiga tygernas historia" av Michel Pastoureau. Biblioteket fick in boken strax före jul.Vilket underbart verk med massor av fakta och härliga bilder! Här får man veta allt om det randiga tygets utveckling från att vara något enbart för fångar, fattiga, utstötta och ringaktade till något högt värderat i modevärlden. Tack snälla Margaretha!
De två bilderna ovan visar tavlor av Jacob Dahlgren, en konstnär som arbetar mycket med ränder och nyss hade utställning på galleri Andréhn- Schiptjenko i Stockholm. Enligt den presentation jag fick i handen på galleriet går Dahlgren varje dag i randiga tröjor sedan tretton år tillbaka och ser sig själv och sin klädsel som en levande utställning.
I mitt tak lyser Saturnus...
.... och i fönstret står den randiga glasvasen som ser ut som om den buktar in och ut. Det är lur. Utanpå är vasen alldeles slät. Men inuti buktar vasen in och ut, kan någon förklara det här?
Ber att få önska en god fortsättning på julen och ett gott nytt år!
fredag 27 december 2013
Pojkar mognar senare, visar ny hjärnstudie
Så här på tredjedag jul (som var en helgdag innan Gustav III avskaffade den 1772) funderar jag på skillnaden mellan pojkar och flickor. PISA-undersökningen 2012 visade som känt att svenska pojkar och flickor gjorde sämre ifrån sig vad gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap än ungdomar i övriga OECD-området. De svenska flickorna nådde dock avsevärt bättre resultat än de svenska pojkarna. Jämfört med OECD-området som helhet var könsskillnaderna större i Sverige. Man skulle vilja få en förklaring till både det första och det andra. Har svenska ungdomar, och i synnerhet pojkar, slutat lägga manken till?
Att flickor lyckas bättre i skolan är väl känt från internationella studier. Det har länge funnits en föreställning om att flickor utvecklas snabbare och nu har vi svart på vitt. Nyss publicerade man nämligen vid Newcastle University en studie av hjärnan hos 121 personer mellan 4 och 40 år. Den visar att pojkar mognar upp till 10 år senare än flickor (Cerebral Cortex, 15 december, 2013: Preferential Detachment During Human Brain Development: Age- and Sex-Specific Structural Connectivity in Diffusion Tensor Imaging (DTI) Data).
När hjärnan utvecklas, avlägsnar den oviktig information för att koncentrera sig på vad som är väsentligt. Genom att kontinuerligt rensa bort överflödig information och organisera om sitt nätverk kan hjärnan arbeta snabbare och mer effektivt. Forskaren Marcus Kaiser (intervjuad i The Daily Telegraph 20 dec. 2013) säger att man blev överraskad, när man såg att hos flickor börjar den här utrensningen i hjärnan redan vid 10, 12 års ålder:
-- Hos pojkarna såg vi inte samma aktivitet förrän vid 15 till 20 års ålder.
Det här kan vara orsaken till varför pojkar inte förmår att göra lika bra ifrån sig i skolan som flickor. Vad krävs för att pojkar och flickor ska få samma kunskapsmassa och lika goda betyg? Hjälper vi pojkarna bäst genom att tillrättalägga undervisningen för dem? Och låta dem gå i klasser skilda från flickor (som skulle få tråkigt i en skola med långsammare undervisningstakt)?
Att flickor lyckas bättre i skolan är väl känt från internationella studier. Det har länge funnits en föreställning om att flickor utvecklas snabbare och nu har vi svart på vitt. Nyss publicerade man nämligen vid Newcastle University en studie av hjärnan hos 121 personer mellan 4 och 40 år. Den visar att pojkar mognar upp till 10 år senare än flickor (Cerebral Cortex, 15 december, 2013: Preferential Detachment During Human Brain Development: Age- and Sex-Specific Structural Connectivity in Diffusion Tensor Imaging (DTI) Data).
När hjärnan utvecklas, avlägsnar den oviktig information för att koncentrera sig på vad som är väsentligt. Genom att kontinuerligt rensa bort överflödig information och organisera om sitt nätverk kan hjärnan arbeta snabbare och mer effektivt. Forskaren Marcus Kaiser (intervjuad i The Daily Telegraph 20 dec. 2013) säger att man blev överraskad, när man såg att hos flickor börjar den här utrensningen i hjärnan redan vid 10, 12 års ålder:
-- Hos pojkarna såg vi inte samma aktivitet förrän vid 15 till 20 års ålder.
Det här kan vara orsaken till varför pojkar inte förmår att göra lika bra ifrån sig i skolan som flickor. Vad krävs för att pojkar och flickor ska få samma kunskapsmassa och lika goda betyg? Hjälper vi pojkarna bäst genom att tillrättalägga undervisningen för dem? Och låta dem gå i klasser skilda från flickor (som skulle få tråkigt i en skola med långsammare undervisningstakt)?
torsdag 26 december 2013
Se upp under julen
God fortsättning på julen som jag hoppas är en lugn och skön högtid för alla. "You better watch out, you better not cry" heter det i sången Santa Claus is coming to town. Alltså: Se upp under julen! Förr i världen åt man mycket på julen för att försäkra sig om att man skulle få tillräckligt med mat under det nya året. Ingen tradition vi behöver hålla fast vid! Det är illa att vi inte har någon svensk julvisa som hälsovarnar, för julen är inte att leka med. Tänk bara på alla knäckskadade tänder som tandklinikerna vittnar om att de måste åtgärda efter jul.
Men det stannar inte med det. Julen dödar. Tänk på Fredrika Bremer. Hon gick till kyrkan på julotta 1865 och blev förkyld varefter hon snabbt insjuknade i lunginflammation och dog på nyårsafton. Charlie Chaplin dog på juldagen och det gjorde Dean Martin och Eartha Kitt också.
Om julen inte dödar, så gör den en sjuk. Som barn var jag frisk som en nötkärna hela terminen men så kom julen och vad hände, strax drabbades jag av någon barnsjukdom som röda hund, mässling eller vattkoppor. Som vuxen har jag noterat att om jag ska få en svår influensa eller en feberdrivande inflammation så är det just vid jul. Omöjligt att förklara.
Nära 30 procent fler svenskar avlider i januari jämfört med juni månad och särskilt i början av januari dör många. Förra året visade Dagens Nyheter att fler svenskar dör på nyårsdagen än på någon annan dag under året och jag erfar att det är samma mönster i England och Wales, även där visar nyårsdagen flest dödsfall. Så snart juldekorationerna åkt ut vid Tjugondag Knut sjunker överdödligheten. Var rädd om dig! Låt inte granen och julljustakarna och tomtegubbarna stå kvar onödigt länge i stugan.......
måndag 23 december 2013
God jul!
Richard Wagner -- som uppmärksammats stort i år eftersom det är 200 år sedan han föddes -- led av migrän, stackars man. År 1857 skrev han till sin vän Franz Liszt "Jag klarade inte att skriva en enda ton eftersom jag hade den mest fruktansvärda huvudvärk". Wagners migrän har gett avtryck på flera håll i hans musik, har tyska musikforskare funnit. Operan Siegfried till exempel börjar med att musiken stegras och den plågade huvudpersonen sjunger "Fruktansvärda lidande! Smärta utan slut!" Siegfried kan höras på Youtube och de tyska forskarnas studie har publicerats i British Medical Journal.
Musik smygs in i många sammanhang för att skapa en känsla. En spellista som får kunderna att köpa mer är efterfrågad av affärsfolk. Lugn musik som ger en varm känsla och passar i en hotellobby är omöjlig i livsmedelsbutiken "för det kommer folk att gå omkring och såsa" läser jag i senaste numret av STIM-tidningen.
Hur får man människor att spendera mer pengar i den eleganta restaurangen? Man spelar klassisk musik, det ger middagsätarna en känsla av lyx. På lunchrestaurangen kör man häftigare och högre musik så folk inte dröjer sig kvar så länge, då hinner man med fler gäster.
Kände du vid senaste besöket i butiken en plötslig önskan att köpa rosor till din älskade? Eller ananas och granatäpplen till jul? De försåtliga butiksägarna använder nämligen så kallat riktat ljud: man spelade kanske en kärleksballad när du gick förbi hinkarna med röda rosor och lät dig höra Hawaii-musik vid fruktståndet. Det finns människor som har till sitt yrke att tänka ut köpstimulerande tonslingor och tempoväxlingar. Tider på dagen när det inte är så mycket folk i butiken spelar man gärna olika sånger, det får kunden att känna sig mindre ensam.
Dan för dan önskar jag alla en fin, migränfri jul med lagom mycket mat av godaste sort, mycket lek och glam med familjen och fantastisk, avstressande julmusik! Bilden visar en balearjulros som blommar i Anderssons växthus på Bergianska Trädgården.
torsdag 19 december 2013
Blommande amaryllis
Fick en röd och en vit amaryllis för ett par månader sedan. Den vita blommar nu och vilka ljuvliga blommor! Så heter också sorten Jewel, läser jag på etiketten. Dessutom har Jewel inga problem med att stå rak, men så har jag följt givarens råd: vattna en enda gång och sedan inte mer, annars ränner stjälken i höjden och blomman faller omkull. Allt som löken behöver har den i sin knöl.
tisdag 17 december 2013
Julklappstips 2
När datorn blir stum och inte ger den minsta lilla tonslinga ifrån sig måste man ringa fackmannen som till min överraskning inte svarade från Glasgow eller Frankfurt utan var en helt vanlig kille i Stockholm. Med rötter i Härnösand. Vid en felsökning blir det flera vänteminuter när program ska laddas och jag frågade den unge mannen om han köpt julklappar. Inte alla, ska köpa en till, sa han.
Till den här familjens julfirande i Härnösand hör en speciell julklappslek. Alla köper två julklappar (för 200 kr tillsammans) och lägger i en hög (det ska vara klappar som passar alla). Sedan slår man tärning och den som får upp en sexa får välja julklapp först. Så fortsätter det enligt ett system som jag inte riktigt förstod men här, tänker jag, kan man hitta på egna regler.
För visst är det ett bra julklappstips? Ingen ruinerar sig och alla har roligt. Får man byta julklappar? Ja, med varandra, innan man har öppnat paketen, sa mitt datorstöd. Som kom fram till att datorns tystnad berodde på att jag missat att göra påkallade uppdateringar av program. Nu låter den igen och jag tackade med att tipsa om en klapp som passar alla: vass nagelklippare från apoteket. Köpte nyss en till mig själv, klipper alla slags naglar.
Ovan min bild av det vinnande bidraget i årets pepparkakshustävling på Arkitekturmuséet .
måndag 16 december 2013
Jullklappstips 1
Varför har du skrivit en bok om prokrastinering? Frågar man mig. Jag undrar varför jag har skjutit så länge på att skriva den. Författare tar upp frågor som berör dem och arbetet med boken "Kom till skott!" har haft precis den effekt jag hoppades på när jag satte igång med att undersöka varför människor drar på saker som ropar att de måste bli gjorda och vilka metoder det finns att förhindra oblomoveri: jag har blivit mer expedit och det var vad jag behövde.
Ta till exempel detta att jag köpte mina julklappar (säger inte vad men samma sak till alla, bara olika färger och storlekar) redan för tre veckor sedan, det har aldrig hänt förr att jag har varit så tidigt ute men det kan rekommenderas; ingen trängsel i butiken och en stark lättnad efteråt istället för ständig julklappsvånda. Dessutom fick jag alla klapparna presentinslagna i glansigt papper av samma färg som innehållet, mer kan man inte begära. Vad mer, i går skrev jag alla julkort som jag ska skicka strax.
Om du vet någon som inte har köpt din julklapp än, så är det här en underbar bok att önska: "1913 -- Århundrandets sommar". Av Florian Illies som är konstvetare, journalist och författare. Han verkar känna till allt. Boken berättar om tilldragelser inom politik, konst, musik, litteratur m m under året 1913 och det är otroligt så mycket som hände då, för 100 år sedan. Franz Kafka blir nästan galen av kärlek till Felice, Arnold Schönberg framför en konsert i Wien och blir offentligt örfilad när han slår an för skrälliga toner, Virginia Woolf skriver klart sin debutbok, Charlie Chaplin tecknar sitt första filmkontrakt med Keystone Studios, den trettonårige Louis Armstrong gör sitt första framträdande som jazzmusiker. Sigmund Freud plockar svamp med barnen iklädd lederhosen. Burt Lancaster föds. Och Oscar Kokoschka köper en linneduk lika stor som sin älskade Alma Mahlers säng och påbörjar sin stora kärleksparsbild; bara om Oscar målar ett mästerverk ska Alma gifta sig med honom. Alma, som hade sitt hår uppsatt så att hon lätt kunde släppa ut det under ett samtal eller en dans, håller inte sitt löfte.
Ja, det händer mycket år 1913 och man ömsom skälver, ömsom skrattar under läsningen. "Århundrandets sommar" är en av årets bästa böcker. Jag har snart läst ut den och kommer att börja en omläsning under julen.
Ta till exempel detta att jag köpte mina julklappar (säger inte vad men samma sak till alla, bara olika färger och storlekar) redan för tre veckor sedan, det har aldrig hänt förr att jag har varit så tidigt ute men det kan rekommenderas; ingen trängsel i butiken och en stark lättnad efteråt istället för ständig julklappsvånda. Dessutom fick jag alla klapparna presentinslagna i glansigt papper av samma färg som innehållet, mer kan man inte begära. Vad mer, i går skrev jag alla julkort som jag ska skicka strax.
Om du vet någon som inte har köpt din julklapp än, så är det här en underbar bok att önska: "1913 -- Århundrandets sommar". Av Florian Illies som är konstvetare, journalist och författare. Han verkar känna till allt. Boken berättar om tilldragelser inom politik, konst, musik, litteratur m m under året 1913 och det är otroligt så mycket som hände då, för 100 år sedan. Franz Kafka blir nästan galen av kärlek till Felice, Arnold Schönberg framför en konsert i Wien och blir offentligt örfilad när han slår an för skrälliga toner, Virginia Woolf skriver klart sin debutbok, Charlie Chaplin tecknar sitt första filmkontrakt med Keystone Studios, den trettonårige Louis Armstrong gör sitt första framträdande som jazzmusiker. Sigmund Freud plockar svamp med barnen iklädd lederhosen. Burt Lancaster föds. Och Oscar Kokoschka köper en linneduk lika stor som sin älskade Alma Mahlers säng och påbörjar sin stora kärleksparsbild; bara om Oscar målar ett mästerverk ska Alma gifta sig med honom. Alma, som hade sitt hår uppsatt så att hon lätt kunde släppa ut det under ett samtal eller en dans, håller inte sitt löfte.
Ja, det händer mycket år 1913 och man ömsom skälver, ömsom skrattar under läsningen. "Århundrandets sommar" är en av årets bästa böcker. Jag har snart läst ut den och kommer att börja en omläsning under julen.
onsdag 11 december 2013
Kunskapsfrågor
Det har varit mycket fokus på kunskap på sistone. PISA-undersökningen visade tråkigt nog att våra svenska ungdomar ligger dåligt till i en internationell jämförelse. Nu får skolan ta ett krafttag. Jag undrar hur jag själv hade klarat testet. Här är två frågor som nyss ställdes i teve till Londons borgmästare Boris Johnson som oförsiktigt yttrat att det är de intelligenta människorna som når toppen:
En man bygger ett kvadratiskt hus med fyra sidor som alla vetter mot söder. En stor björn kommer fram till huset. Vilken färg är det på björnen?
Nästa fråga återger jag på engelska:
Take two apples from three apples and what do you have?
Så var det nobeldag när snillen fick ta emot välförtjänta priser. Bara män, men det kommer att ändra sig. Om 30 år är det minst lika många kvinnor som män som trycker kungens hand, tro mig. Jag följde festmiddagen på ett halvhjärtat vis fram till talen. Emma Johansson presenterade som vanligt varje pristagare på sitt säkra sätt och jag hoppas att hennes svenska pappa och polska mamma borta i Wien får se inslaget med sin språkbegåvade dotter i hennes viktiga roll under nobelmiddagen.
Medge att du också svarade fel på frågorna ovan? Boris Johnson missade båda. Jag har facit och svaret på första frågan är "Vit". Det är bara på nordpolen som man kan bygga ett hus med fyra sydsidor, alltså är den besökande björnen vit.
Svaret på andra frågan är "Två". Det här handlar inte om två från tre och vad som blir kvar. Tar du två äpplen så har du två äpplen.
I eftermiddag visar SVT1 filmen "Away from her" byggd på Alice Munros novell "The bear that came over the mountain". Jag har läst novellen, tänker se filmen. I måndags gav radioteatern en dramatisering av samma novell under titeln "Björnen sover".
måndag 2 december 2013
Kom till skott! Ny bok om prokrastinering
Odiskat, osopat, fullt uppå borden.
Stolarna har tappat pinnar och ben.
Bron är full av snö, men den tinar till våren.
Allt jag ska göra, det gör jag i morgon.
Den gamla ramsan från Jämtland inledde ett program för Vetenskapsradion i oktober som handlade om uppskjutarsjuka eller prokrastinering som det mer och mer kommit att kallas. I programmet intervjuades psykologen Alexander Rozental som leder en nystartad behandling av studenter som har svårt att få flyt i sina studier därför att de skjuter på tentaläsning och skrivuppgifter.
För ett par år sedan hörde jag ett annat program om prokrastinering. Det var studenten Alexander som ringde till radiopsykologen för att få hjälp med sitt allt överskuggande problem: han fick inget gjort. Många unga människor har det så här, de kommer efter med sina studier därför att det är så frestande att skjuta på pluggandet och syssla med roligare saker. I dag är det så ofantligt mycket som lockar en ung människa: facebook, instagram, bloggar, podcast, film, musikvideo och mycket annat. Det här är The Age of Distraction, har någon så riktigt påpekat.
Jag har använt de senaste två åren till att tränga in i fenomenet prokrastinering och menar att det finns tre grupper av människor:
A. De som inte skjuter på någonting. Mina intervjuer -- och jag har pratat med många -- visar att gruppen består av några få människor.
B. De som prokrastinerar rätt ofta med en del saker. En stor grupp dit de flesta av oss hör.
C. Kroniska prokrastinörer som skjuter på så mycket hela tiden att det påverkar arbete, hälsa och socialt liv. Studier visar att 20 procent av den vuxna befolkningen ingår i grupp C.
För alla som skulle vilja ändra på sitt uppskjutandebeteende och bli lite raskare har jag skrivit en handbok med titeln "Kom till skott! Hur du slutar prokrastinera, får allting gjort, blir älskad av alla och har tid att gå på bio". Den har just blivit klar och finns att beställa som e-bok på Bokus och AdLibris.