Sommarkväll med män

Har Anne Lundberg inget att säga till om när det gäller upplägget av teveprogrammet Sommarkväll med Anne Lundberg? Eller vill hon själv helst ha män i programmet? Den 24 juli gästades hennes program av en kvinna och fyra män plus en manlig artist och ett filmat inslag med en manlig intervjuare på stan. Totalt en kvinnlig och sex manliga medverkande alltså.

När Dagens Nyheter presenterade samtliga Anne Lundbergs gäster och artister under sommaren kunde jag räkna till 17 kvinnliga och 27 manliga gäster. Blir det bättre teve med män i rutan? Naturligtvis inte. Vem, undrar jag, propsar på övervikten av män? Inte de manliga tittarna, det är jag helt säker på. För kvinnorna är nog också en kvinnlig gäst minst lika intressant som en man.

Råkar bläddra i tidnigen Vi:s majnummer. På tidningens litterära båtsalong som gick i mars var laguppställningen fyra kvinnliga och fyra manliga författare. Slår vad om att ingen av de kulturintresserade passagerarna blev besviken. Dessutom har tidningen Vi en skara bokkritiker som visas i bild i varje nummer: fyra kvinnor och fyra män. Kan teve ta efter Vi:s goda exempel?

Godaste persikan

Paraguayo hade jag aldrig tidigare stött på när jag nu i sommar hittade den roliga, läckra frukten hos torghandlaren i Sigtuna. Paraguayo betyder platta, vitköttiga eller rosaköttiga persikor från Spanien. Mycket smakliga med en touche av hallon i smaken. Samme torghandlare har även platta nektariner. Goda de också men inte en lika stor delikatess som sin ludna kusin.

Fint vandrarhem

Svenska vandrarhem är inte vad de har varit. De håller mycket högre standard i dag. Tog in på Freja vandrarhem i lördags och fick ett elegant, superfräscht rum med egen toalett och dusch. Man kunde hyra lakan, betala för att få städningen utförd och köpa sin frukost. Som det bästa hotellrum med den skillnaden att Freja låg i tyst avskildhet ute på landet inte långt från Bergs slussar i Östergötland (bilden).

Päppelträd

Sune Zachrisson, tidigare ordförande i Sveriges Pomologiska Sällskap, skrev i medlemstidningen (Pomologen nr 4, 2009) att han år 2008 blandade ihop ympar (händer oss alla) och året efter upptäckte att en ymp i hans stora gamla päronträd hade gett äpplen av sorten Transparente Blanche istället för Franskt blodpäron. Det lät för konstigt. Som en skröna.

Nu har jag skådat Sunes träd med egna ögon. Det mognar faktiskt frukter omisskännligt lika TB i päronträdet. Besynnerligt.

Jag ser ett nytt varusegment i växtbutikerna: päppelträd. Grossherzog Friedrich von Baden med Herzogin Elsa. Williams Favorit med Williamspäron. Alexander med Alexander Lucas. Det finns en miljon spännande kombinationer.

Besök i Vadstena

Det märkvärdiga med Vadstena är inte läget vid Vättern med badmöjligheter längs hela stranden för stadens invånare, att staden har ett rådhus från 1400-talet (landets äldsta) eller att här finns Bjälbopalatset som gavs den heliga Birgitta 1346 så att hon kunde öppna sitt kloster i staden.

Det märkvärdiga med Vadstena är att man kan odla sallad på friland. På friland! Där finns nämligen inga rödbruna spanska skogssniglar. Hos vännerna Julia och Sune växer gröna och röda salladsorter på rad. Deras väninna i Orust odlar sallad i amplar hängande från träden.

Vete sjutton om ampelodling skulle hjälpa mig. Våra mördarsniglar i Sigtuna klättrar uppför murar, de kan säkert också klättra i träd om det finns något att hämta. Små vackra snäckor ser jag ständigt uppe i äppelträden, de skulle nog också gilla sallad.

Sallad (jag vet att många stavar sallat) odlar jag i en balkonglåda. Sådde en ny omgång förra veckan. Då var det fortfarande hett och salladsfrön gror ej vid temperaturer över +20 C, stod det på påsen. Fröpåsen var två år gammal. Ändå gick det bra. Snart har vi trevlig krusig sparrissallad att skörda.

I det stora Cox Orangeträdet har Sune satt in 19 olika äppelsorter.

Obemannad butik

Plats: ICA-Butiken, Sigtuna. Tid: En vardagmorgon.
Det är kö framför den obemannade kassan. Lång väntan. Inget händer. De två byggjobbarna som står längst fram tröttnar, tar sina påsar och går. ”Här kan man inte stå och vänta.”

Får man göra så? Nej. Att lämna butiken med obetalda varor är stöld.
Å andra sidan. Det är en bra bit till nästa butik. Byggjobbarna har inte hur lång frukostrast som helst. De behöver sina bröd.

Handlaren är skyldig att hålla butiken bemannad. Om han drar ner på personal går det så här. Vinsten blir till svinn.

Bilden visar en av alla dessa vackra sländor som har flugit på tomten under de senaste varma veckorna. I dag är det svalare och då visar de sig inte. Då flyger de någon annanstans.

Redlove lovar gott

Just nu planteras en ny röd äppelsort i kommersiella fruktodlingar ute i Europa. Det gäller sorten Redlove som man hoppas mycket av. Redlove är rött utanpå och rött helt igenom. Det uppges smaka mycket gott med bärig arom och dessutom innehålla större halt antioxidanter än andra äppelsorter. Inte heller brunfärgas köttet efter uppskärning.

Schweizaren Markus Kobert har använt 20 år till att ta fram den nya sorten som blommar med mörkrosa blommor. Bland de äpplen som han har använt i förädlingsarbetet ingår Royal Gala, Braeburn och en rödköttig äppelsort.

Redlove finns i två varianter. Det är Redlove Sirena som mognar i augusti och håller till oktober. Och så är det Redlove Era som skördas i september och kan förvaras till jul.

Om kanske fem år kommer äpplet att finnas i fruktdiskarna i England. Vi får väl se om våra svenska fruktodlare också kommer odla Redlove. Och om vi amatörodlare kan köpa träd så småningom.

En ansiktsblind familj

Gunhild Carling, Salem al Fakir och The Real Group lockade mig att titta på Allsång på Skansen i går kväll. Såg att Edward Blom -- historikern, minglaren, matnörden, den välklädde gentlemannen -- satt i publiken. Honom känner man igen. Edward har haft stor välförtjänt framgång de sista åren. Han har haft en mathistorisk programserie i teve och leder nu under några veckor programmet Meny i radio.

Då vill jag bara säga att det var jag som upptäckte honom först. Edward är intervjuad på sidorna 57-60 i Vem var det där? En bok om ansiktsblindhet som kom 2006. Hans syster -- den duktiga och framgångsrika barnboksförfattaren Anna Dunér -- och hans pappa James är också intervjuade i var sitt kapitel. Alla tre berättar om sin ansiktsblindhet och vad deras handikapp kan ställa till i det sociala livet.

För övrigt sa Eva Dahlgren i sitt Sommarprogram i år att hon också är ansiktsblind. Ja, vi är många som har svårt att minnas ansikten. Men det är bara ansiktet vi glömmer. Det en människa har berättat för oss och den bild vi fått av hennes intressanta personlighet glömmer vi inte.

Kungliga ringmärkare

Den här veckan har Londons svanmärkare bråda dagar. På en sträcka av ungefär 10 svenska mil längs Thames ska alla svanar fångas in, inspekteras och märkas. Detta årliga arbete, som tar fem dagar, utförs av drottning Elizabeths Swan Marker och Swan Upper. Förr märkte man svanarna med en skåra på näbben men idag slipper fåglarna undan med en ring om benet.

Traditionen med swan-upping kommer av att förr tillhörde alla svanar det kungliga hushållet som serverade denna fågel vid festmiddagar. I dag nöjer sig drottningen med att göra anspråk på svanarna på Thames. Hon påstås inte äta en enda.

Kanske är årets swan-upping den sista. Drottningen har nämligen föreslagit att man i besparingssyfte ska lägga ned gamla traditionen. Det är djärvt. Den har ändå existerat sedan 1100-talet. Det är osäkert om drottningen tänker fortsätta att hävda äganderätt till svanarna.

Skaka rätt

Jill Johnson sa i sitt Sommarprogram nyss att hon skakar hand med alla sina konsertbesökare när de anländer. Jag ser det som en uppvärmning och besökarna gillar det, sa hon. Tror jag det.

Jag beundrar Jill Johnson som skakar hand med så många. Att ta i hand är inte det lättaste. Många fasar så mycket för att ta i hand att man skulle kunna tala om handskakningsfobi. I en studie uttalade 70 procent av de tillfrågade att de kände sig osäkra när de tog folk i hand. Nitton procent avskydde att skaka hand.

Ett handslag säger mycket om ens personlighet. Ett slappt handslag kan uttrycka osäkerhet eller ointresse. En person som släpper din hand alltför snabbt känns arrogant. En vanlig människa skakar hand i genomsnitt 15 000 gånger under sin livstid. Då kan det vara bra att veta hur man gör det på bästa sätt.

Professor Geoffrey Beattle, som är chef för psykologisektionen vid University of Manchester, har fördjupat sig i problemet på uppdrag av Chevrolet. Här är hans råd:
1. Handen ska vara sval och torr.
2. Ta ett fast grepp om den andres hand.
3. Skaka tre gånger, inte alltför energiskt.
4. Låt handskakningen ta 2, 3 sekunder.
5. Håll hela tiden ögonkontakt med den andre.

Varför ville Chevrolet ha reda på hur man skakar hand? Därför att man använder en handskakning för att bekräfta en överenskommelse. Då är det viktigt att personalen gör det rätt och uttrycker pålitlighet och ansvarsfullhet, säger en chef (The Daily Telegraph 16 juli).

Vi lär något av detta. Den charmige säljarens fasta handslag behöver inte tyda på en fast karaktär. Det kan vara en del av hans utbildning.

Söker skugga

Jag är umbrafil. Alla kloka svenskar är umbrafila just nu. Älskar skugga.

Umbrafiler kallas också de som är galna i solförmörkelser. Nu på söndag reser övertygade umbrafiler till en plats nära Tahiti för att se solen förmörkas.

Kort kurs i beskärning

Tur att kvällarna är ljusa. Nu när det bara är sent på dagen, när temperaturen gått ned lite, som man kan pula i trädgården. Den som har börjat beskära sina äppelträd på sommaren inser snabbt vilka fördelar det ger. Man slipper få vattenskott i träden. Man slipper frysa.

Det finns en huvudregel vid beskärning. När man är klar ska trädet vara glest och luftigt. G—l—e—s—t och l—u—f—t—i—g—t.

Här är sex hållpunkter vid beskärning.
1. Ta bort döda grenar.
2. Ta bort grenar som växer tätt ihop med andra grenar.
3. Ta bort grenar som sticker rakt upp (kommer annars att se ut som ett träd i trädet) eller rakt in i trädet (de äpplen som blir får inget solljus).
4. Ta bort grenar som hindrar gräsklippning.
5. Ta fram en basker. Kan du kasta den genom trädet? Om inte, beskär lite till.
6. Har du ett mycket gammalt risigt äppelträd, tillkalla ett proffs. Det kan ta tre år av klok beskärning för att få fason på ett gammalt vanvårdat träd.

Odeklarerade tillsatser i apelsinjuice

Sanningen om apelsinjuice -- tredje avsnittet

Frågan om tillsatser i apelsinjucie var för känslig för att Arlas kundtjänst skulle hantera den. I går, tisdag 13 juli, får jag brev från Gunilla Ekström som arbetar för Arla på Rynkeby Foods HB med kontor i Stockholm och i Ringe, Danmark. Hon beklagar att jag inte har fått ett korrekt svar och skickar mig ett utdrag ur livsmedelslagen.

Gunilla Ekström skriver: ”Enligt juicedirektivet ska man återföra aromer till juicekoncentratet och de ska inte heller deklareras. I praktiken är det så att en liten del skalolja sätts till direkt efter koncentreringen för att undvika cardboard flavor, dvs härskning.
Juice industrin ska sätta till essens oil och essens aroma för att få en god juice. Tillsättningen kan göras med olika blandningar av essens oil och aroma och kallas då flavorpack.”

Gunilla Ekström uttrycker sig som om livsmedelslagen (juicedirektivet) tvingar tillverkarna att tillföra essenser och sedan hemlighålla dem. Sanningen är att juicen inte skulle gå att sälja utan dessa tillsatser. Jag har inte själv druckit industrins apelsinjuice innan den tillsätts skalolja och essenser men enligt Alissa Hamilton som skrivit boken Squeezed. What You Don´t Know About Orange Juice smakar den inte gott.

Företagen använder alltså så kallade flavor packs tillverkade av naturliga eller syntetiska råvaror. Det vore hederligt att deklarera dem på förpackningarna. Själv ersätter jag det där glaset juice med en apelsin. Äter klyfta efter klyfta med 100 procent äkta apelsin. Inga tillsatser.

Brev till Arla

Sanningen om apelsinjuice -- andra avsnittet

Arla Godmorgon apelsinjuice framställd av juicekoncentrat har en underlig märkning. ”100 % JUICE. INGET SOCKER TILLSATT” står det innanför en stor rundel på två ställen.

Jamen snälla Arla, lika gärna kunde juicen vara märkt med något annat som inte är tillagt: Varför står det inte: Inget färgämne tillsatt. Eller: Inget konserveringsmedel tillsatt. Av alla miljoner saker som inte är tillsatta i denna juice nämner man socker. Varför?

Konsumenten väntar sig att det ska vara 100 procent apelsinjuice utan tillsatt socker i förpackningen. Precis som mjölk ska vara 100 % mjölk utan tillsatt socker. Jag har aldrig sett att Arla skriver ”100 procent mjölk. Utan socker tillsatt” på mjölkförpackningarna.

Jag tror att det handlar om att Arla vill skapa förtroende hos kunden. ”Se här, vi känner ansvar, vi säljer 100 procent juice och vi tillsätter inte socker” säger Arla. Men när någon argumenterar på det där sättet blir jag misstänksam. Från min tid som konsumentskribent minns jag ett pressmöte på en stor fabrik som lanserade en ny syltfylld kaka. Vi tillsätter inget alls i kakan, sa man gång efter gång. Tills jag frågade vilka tillsatser det fanns i sylten när den levererades till fabriken. Det var ett antal.

Vad är det Arla tillsätter i juicen som man inte anger på kartongen?

Brev till Arla fredag 9 juli:
Jag undrar om apelsinjuice och grapefruktjuice från Arla tillsätts så kallade flavor packs, d v s apelsinoljor och smakämnen som förbättrar smaken i juicerna? Har läst att all industriell juice innehåller detta fast det inte deklareras bland ingredienserna.

Svar från Arla fredag 9 juli:
Namnet juice är skyddat enligt livsmedelslagen. Bara drycker som innehåller 100% juice, t ex från pressad apelsin får säljas under namnet juice. Dessutom kräver lagen att färg, arom och smak ska stämma överens med den ursprungliga frukten eller grönsaken. Juice innehåller inte något tillsatt socker. Det socker som finns i juicen kommer från frukten

Drycker som ”nektar” eller ”saft” innehåller visserligen också juice eller puré (passerad frukt), men i mindre mängder. Nektar behöver t ex bara innehålla 25-50 g per 100g färdig dryck, beroende på frukt. För drycker måste det vara juice tillsatt. Mängden varierar men skall alltid anges.

I våra nektar har vi inga syntetiska aromer utan det vi tillsätter är endast de aromer som härstammar från grundråvaran.
Trevlig helg! Med vänlig hälsning
Arla Forum Winnie 020-99 66 99

Frågade jag om socker i juice? Nej. Frågade jag om nektar? Nej. Jag frågade om man tillsätter flavor packs men fick jag svar på det? Nej. Jag skickade ett nytt brev till Arla och fick svar på måndag 12 juli.

Hej Görel!
Tack för ditt mejl!
Verkligen jätte kul att du är intresserad av Arla´s juicer och nektar.
Eftersom du har planer på att blogg om Arla´s produkter har jag mejlat ditt mejl vidare till vår PR Manager som är på semester och hör av sig till dig när hon är tillbaka.
Tack för att du tog dig tid att skriva till oss.
Med vänlig hälsning
Arla Forum Winnie 020-99 66 99
www.arla.se

Fortsättning följer ....

Sanningen om apelsinjuice 1

Sanningen om apelsinjuice -- första avsnittet

Det har gått närmare 95 år sedan den första apelsinjuicefabriken startade i Florida. Syfte var att använda apelsiner som inte dög att säljas färska i butik. Snart hittade man på att koncentrera och djupfrysa juicen. År 1948 anlitades Bing Crosby av de klipska reklammännen. Försäljningen steg kraftigt när Crosby med sin vackra röst sjöng om juicens färskpressade smak och förträfflighet. Han fick aktier i juiceföretaget Minute Maid för sin insats, aktier som gjorde honom rik.

Apelsinjuice marknadsfördes år efter år som en nyttig, ren och oförfalskad hälsodryck. Och apelsinjuice till frukost blev en stapelvara i hushållen.

Men är den apelsinjuice vi köper ren och oförförfalskad? Nej, skriver den amerikanska forskaren Alissa Hamilton i Squeezed, What You Don´t Know About Orange Juice. Boken kom förra året och jag hittade den nyligen på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens bibliotek.

Det finns juice som kommer från djupfryst koncentrat. Den juicen har genomgått hårda processer som tar bort apelsinsmaken och skulle inte vara god om den inte blev reflavored, det vill säga tillsattes smakämnen (syntetiska eller naturliga från apelsinråvara). Fackmännen talar om flavor packs (som ofta köps in från särskilda så kallade flavorists, aromämnesföretag) och är en blandning av apelsinolja och essenser.

Det finns annan juice som inte kommer från koncentrat.” Inte från koncentrat” brukar det stå. Den juicen är pastöriserad, det vill säga kraftigt upphettad, för att den ska hålla upp till ett år. Upphettningen förstör smaken på juicen. För att göra den godare, tillsätter man oljor och essenser, det vill säga flavor packs.

Man kan tycka att det borde stå på varje förpackning att smakämnen har tillsatts juicen. Hittills har de amerikanska tillverkarna slingrat sig ur det med hänvisning till att tillsatserna bara ersätter sådant som fanns i juicen från början. Inte heller på svenska juiceförpackningar står det något om tillsatta essenser. Finns det hemliga tillsatser i svensk juice?

Fortsättning följer ....

Kartgallra nu

Det är varmt, men man måste ändå gå runt och titta till sina äppelträd. Även om det har fallit mycket kart sista tiden kan man behöva gallra. Varje samling kartar ska reduceras till ett enda äpple.

Fördelar med kartgallring:
1. Frukten blir större.
2. Frukten får bättre färg.
3. Minskad risk för spridning av svampsjukdom.

Det är nu, efter kartfallet i början av juli, som vi ska gå runt och plocka kart. Tyvärr är det också dags att plocka bort äpplen som angripits av äppelvecklare.

Thoreaus födelsedag

Han föddes den 12 juli 1817 som David Henry men beslöt i vuxen ålder att placera förnamnen i omvänd ordning och det var som Henry David Thoreau den här mångsysslande amerikanen med ursprung i en fransk invandrarfamilj blev känd som en litterär storhet och författare till Skogsliv vid Walden. Namnändringen, skriver Frans G Bengtsson i förordet till sin översättning, skedde förmodligen för att Thoreau i detta som i alla andra fall ville demonstrera sin självständighet.

Thoreau var naturromantiker och kunnig amatörbotanist. Hans personligt hållna, högst läsvärda bok Wild Fruits som kom 2000 (sammanställd från Thoreaus efterlämnade anteckningar, man tänker på Linné när man läser den) hyllar naturens frön, nötter, bär och frukter. Thoreau har läst alla klassiker och citerar författare från antiken och framåt. På ett ställe citerar han någon kallad Saint Pierre som hävdar att frukt och bär har för människan väl anpassade former. Plommon och körsbär är formade för munnen, päron och äpplen för handen.

Vilken lycka att det finns frukter och bär skapade för vår mun. Dit hör även jordgubbar.

Tur också att fästingarna är svarta och inte hudfärgade. Och att myggor är aktiva på sommaren och inte på vintern. Hur besvärligt vore det inte att klia myggbett genom fleecetröja, polotröja och linne.

Gunga på en blomma

Med tjänster och gentjänster skapar vi ett trivsamt samhälle för oss själva och våra medmänniskor. Vi vattnar vår bortresta grannes trädgård, han eller hon hjälper oss vid ett annat tillfälle.

Min granne har en fin rabatt av kraftiga mattramsplantor. Det satt en liten gräshoppa på en planta häromkvällen. Vattenstrålarna kom blomman att svaja fram och tillbaka men hoppan satt kvar. Jag tycker också om att gunga.

Kruka för tapetserarbin

Till vänster en stor blomkruka med ett litet äppelträd, närmare bestämt en god, okänd sort från Ragvaldsbo (nedlagd bondgård i Sigtuna) som G har ympat på en grundstam (A2). Men krukan som står på vårt verandaräcke är också något mer. Den är ett lägenhetshotell. Rymmer faktiskt hela fyra lägenheter. Två tapetserarbin bor i norr och i söder upptill i krukan. I bottenvåningen har två andra tapetserarbin inrett åt sig på motsatta sidor.

Åtminstone tror jag att det är olika bin som jag ser flyga in upptill (och borra ned sig i krukjorden på två ställen) och som flyger in nedtill från två håll. Men vad vet jag om tapetserarbin. Får medge att jag aldrig har sett mer än ett bi åt gången och att jag inte kan skilja ett tapetserarbi från ett annat. Tänker på Kinsey som forskade på gallsteklar innan han började studera människors sexualitet. Han sa att när man kan något om gallsteklar, upptäcker man att det inte finns två som är riktigt lika.

Läser att det finns 17 arter av tapetserarbin i landet. De kan vara mycket specialiserade. En sort väljer till exempel enbart rosenblad. Våra bin använder blad av björkspirea. Bilden blev oskarp men den visar hur biet släpar ett blad mellan sina ben för att ta in det i boet och inreda en barnkammare. I varje barnkammare lägger biet ett ägg och lite pollen som mat till den larv som kläcks ur ägget så småningom.

Konst som gör dig lycklig

Om du har ärende till Djurgården och har lust med ett musiebesök, gå till Liljevalchs. Där pågår sommarutställningen Eljest. Det är en stor utställning i många rum som visar det ena storartade verket efter det andra av självlärda konstnärer från Sverige, Finland, Norge och Danmark.

Här får man se fantastiska broderier av Anna Casparsson (och jag får reda på att hon var dotter till litteraturkritikern Urban von Feilitzen som var Ellen Wägners stora kärlek, läs den nya boken Jag skulle vara din hund om jag finge vara i din närhet av Anneli Jordahl; den gifta fyrabarnspappan Urban och den ogifta Ellen hade en brevromans under några år och Jordahls bok är läsvärd).

Man får möta stora underbara imponerande djur -- noshörning, ko, lejon med mera -- tillverkade i plåt av Alpo Koivumäki från Finland. Man får se foto på en fabulöst vacker trädgårdsmur tillverkad av sjuksköterskan Ruth Lander Ericsson. Man får se smakprov på de orientaliska verk som Jan-Erik Svennberg i Västmanland skapar sedan han en gång för 20 år sedan åkte på charterresa till Turkiet. Och mycket mycket mer. Man blir en smula lyckligare.

Utställningen pågår till 15 augusti. Konstvärd presenterar utställningen 12´15 och 14´30 varje dag.

Soltorkade kläder

Är det någon som kör sin torktumlare när solen lyser och det finns ett klädstreck att tillgå? Naturligtvis inte. Mitt välbefinnande ökar varje gång jag hänger ut tvätt. Och ännu lite mer när jag tar in tvätten.

Har du bråttom att få något torrt? Lägg det platt på en stol eller ett bord. Forskning visar att plagg i horisontalläge torkar fortare. Har något att göra med hur solstrålarna träffar tyget.

Naturbrist botas nu

Dagens barn lider av en ny bristsjukdom, säger Richard Louv. Han är amerikan och talar om nature deficit disorder, det vill säga naturbrist. För fem år sedan skrev han boken Last Child in the Woods som handlar om vad som händer när barn slutar att gå ut i naturen och leka.
De mår sämre.

Idag leker barn inne för utomhus finns inga elkontakter. (Forskning visar att amerikanska barn och ungdomar 8-18 år sitter framför dator eller teve i genomsnitt 53 timmar i veckan). Många barn har lång väg till en skog. Rädsla hos föräldrarna håller barnen inne – utanför huset lurar faror som bilar och störda människor (stranger danger). Ute i det fria finns farliga djur som getingar och fästingar. Då är det bättre att barnen stannar hemma och leker med gosedjuren. Barn som klättar i träd kan falla och bryta benet.

Faktum är, säger Richard Louv i en intervju i The Daily Telegraph, att i dag är det fler barn som bryter benet av att ramla ur sängen än av att klättra i träd. Idag möter barnläkarna sällan brutna ben men desto fler barn som lider av fetma och värk på grund av monoton belastning av småmuskler framför datorn.

Barn behöver komma ut i skog och mark. De behöver klättra i träd och bestiga berg. De behöver vandra på skogsstigar och lära sig växter och träd. Barnen blir mer harmoniska. Vuxna blir också mer harmoniska av att vistas i skog och mark, visar studier.

Louvs bok har satt igång ett nytt tänkande omkring barn och natur. Både lärare och föräldrar har börjat få upp ögonen för vikten av att ta ut barnen i naturen. Richard Louv var inbjuden som inledningstalare vid en stor amerikansk pediatrikkonferens nyligen.

Lider också svenska barn av naturbrist? Inte omöjligt. Flera studier har visat att svenska familjer inte vistas i skog och mark som förr. Nu, under sommarlovet, är ett gyllene tillfälle att bota naturbrist hos barn. Istället för att åka till en nöjespark kan man åka till ett naturreservat. Istället för att mormor och morfar tillbringar dagen på en golfbana kan de ta med barnbarnen och en picknickkorg till en blåbärsskog. Låt oss ta med barnen på skogsutflykter så mycket som möjligt. Chansen är stor att de kommer att tycka om det.

Fredag är en bra dag

Det är på fredagar man ska be chefen om löneförhöjning. Då är cheferna mer positivt inställda. Det visar en studie på 1 000 arbetare vid en engelsk godisfabrik. Kanske är det också på fredagar man ska tala med chefen om förslag till nya produkter, omorganisering av arbetet, förbättrad säkerhet, ny kaffemaskin med mera.

Backsmultron

I går plockade jag smultron i en burk som jag diskade efter middagen. I dag luktar den tomma burken starkt och gott av smultron.

Backsmultron som växer på min lilla backe är helt annorlunda bär. Foderbladen sluter tätt till smultronet, är svåra att rensa bort. Jag kan inte med smaken. Min granne älskar backsmultron. Hon får alla bären.