Omoralisk prokrastinering

Tänk dig en bilsalong med leende män i badbyxor som lutar sig mot de glänsande bilarna. Alla skulle skratta och inga bilar skulle bli sålda. Men leende lättklädda kvinnor är fortfarande en given sak på bilsalonger år 2013. Är det inte märkligt?

Och är det inte märkligt att, som jag läser i tidningen, svenska folket har röstat fram 17 män och en kvinna till finalen i Melodifestivalen i morgon? Är det roligare att rösta på en man? Och mannen som är chef för schlagerkarusellen säger i en intervju att det blir inte lika rolig tv med kvinnor. På bilsalongen ska det vara kvinnor, förekommer de i schlagersammanhang blir det trist tv. Jag förstår inget, kan någon förklara det här för  mig? 

Jag är kluven till internationella kvinnodagen så länge det inte finns någon motsvarande mansdag men dagen bör nog finnas kvar så länge kvinnors rättigheter måste bevakas.

Maciej Zaremba har skrivit en avslöjande serie om svensk sjukvård i Dagens Nyheter (kommer i bokform framöver, borde bli obligatorisk läsning för alla landstingspolitiker). Varje år söker ungefär 6 000 kvinnor med en misstänkt knöl i bröstet läkare för att få besked om det är cancer eller inte. Väntetiden för ett besked brukar vara minst tre veckor -- tre ångestfyllda veckor -- men skulle kunna minskas till två timmar ifall kirurg, cytolog och röntgenläkare med nödvändig apparatur finns på plats i samma lokal. Detta har man prövat i Malmö men mottagningen fick läggas ned efter några år som icke kostnadseffektiv. Man tar sig för pannan.

 År 2011 fick 200 svenska män som upptäckts ha prostatacancer med metastaser vänta över en månad från det att diagnosen blivit ställd av läkare tills de fick besked (DN 17 februari 2013). Därefter fick patienterna vänta ytterligare tre månader på behandling. Det finns inga siffror på hur många som kan ha dött under väntetiden. Samma år, skriver Maremba, besvarades de flesta samtal till vårdcentralerna inom två minuter vilket ansågs vara ett stort framsteg inom sjukvården. 

Husläkarna bestraffas med vite om de inte lyfter luren snabbt, medan det händer absolut ingenting om de dröjer med att skriva remiss till en specialist för närmare undersökning eller sölar med att ge patienten ett livsviktigt besked!!!

Prokrastinera är det nya ordet för uppskjutarbeteende. Jag kan prokrastinera och det drabbar bara mig själv.  Jag kan också prokrastinera med olyckliga följder för någon annan, det är omoralisk prokrastinering. Vad cancervården ägnar sig åt måste kallas för högsta graden av omoralisk prokrastinering.

Kan inte något politiskt parti lyfta frågan om de långa väntetiderna och åstadkomma en förändring?

Statyn står i Systembolagets lokaler vid Kungsträdgården i Stockholm