Det här är dofternas tid. Jag sitter vid ett kafébord vid Sjövillan
intill Skoklosters slott --- husets stora goda hjärtformade scones med
philadelphiaost och jordgubbssylt kan rekommenderas och priset är modest -- när jag nås av pustar från de blommande lindarna
intill; nyss andades jag in smultrondoften från två stora
schersminbuskar ett stycke ifrån slottet. Hemma doftar det av nylagad flädersaft. Den fjärde ljuva sommardoften är balsampoppel som jag sniffade på
häromdagen.
Vid kafébordet intill sitter en yngre kvinna
och hennes starkt solbrände seglarkille. Efter en stund frågar en äldre
dam, 80+, och vad som troligen är hennes dotter om de får sitta
vid parets bord som står i svalkande skugga. Alla kommer
strax i samspråk. Jag vet inte vad de talar om -- den varma sommardagen, de vackra
Mälarvikarna? -- men samtalet är glatt och
otvunget. De fyra bryter upp samtidigt och jag gissar att seglarparet söker upp sin båt medan mor och dotter går att se slottet.
Sverige har blivit ett gladare, öppnare land. Åtminstone på sommaren, i dofternas tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar