Kan skrivkunniga människor för tusen år sedan har ristat runor i takbjälkarna? Skrev de kanske "För vänfattig man går intet väl" och andra tänkespråk på väggen? Själv är jag övertygad om att långhusen var prydda med runor. Människor trivs med att vara omgivna av bokstäver.
Rika slottsherrar kunde låta hugga in ett stålblankt romat citat i stenväggen eller förse trapphallen med kärnfulla sentenser medan andra välbeställda människor lät en konstnär måla åtminstone någon latinsk devis ovanför en dörr. Fattigare svenskar kom istället att brodera tänkespråk på bonader som sattes upp i stugorna. Jag besökte Halmens hus i Bengtsfors i lördags och där hade en efterlysning fått människor att skicka in mängder av bonader som nu visas på muséet.
Omger vi oss med bokstäver i dag? Jadå, tänk på alla t-tröjor med text fram och bak som vi går omkring i på sommaren. I går läste jag i SvD att höstens mode visar åtskilliga plagg som pryds med textrader och i samma tidning fanns ett inredningsreportage där man kunde se en hel matrumsvägg prydd med svart skrift på vit botten.
Dessa tre sentenser och många fler återfinns i trapphallen på Skokloster slott. Kan någon berätta för mig vad det står?
Dessa bonader och 150 till är just nu utställda på Halmens Hus i Bengtsfors, Dalsland, där man också ser en permanent utställning om halmarbeten.
Nu har jag fått hjälp med sentenserna av kunnigt folk. Den första består av två italienska ordspråk och ska tydas "Den som alltid skrattar, luras ofta" och "Den som betalar en skuld skapar kapital".
SvaraRaderaNästa text ska läsas "Hälsan är det största av allt" och den tredje "För den som har stor tur räcker det med bara lite omdöme", citat ur en tidig italiensk opera.