Från min trädgård -- 3

Jag är en näsmänniska, förklarade min bekant och dök ned med ansiktet i närmaste buske som var rosenhallon,  Rubus odoratus, utanför grannens tomt. Han räckte mig ett blad och bad mig lukta. Fin doft. Känn hur mjukt det är, sa min bekant, jag använder de här bladen som dasspapper när jag idkar friluftsliv. Bra idé, ett dasspapper som återgår till naturen.

Rosen St Nicholas doftar mycket innan den har slagit ut helt, sedan tunnas doften ut.

Jag är också en näsmänniska, vill gärna njuta av dofter. Just nu stoppar jag allra helst näsan i blommande Rosa rugosa,  rosen som doftar mest av alla. När man blir äldre kan förmågan att känna dofter försvinna. Jag hoppas att det är långt dit. Tänk att inte längre kunna förnimma doften av schersmin, syren och heliotrop. Eller, för den delen, Mose brinnande buske som doftar gott på sitt alldeles egna sätt.

Rosa Rugosa doftar härligast av alla.