Sissel sjunger om kärlek

Från min trädgård – hundrova

Ett plommonträd dog för några år sedan men stammen har fått stå kvar för att hålla ett fågelbord på vintern och vara klätterträd för hundrova på sommaren.

Hundrova (Bryonia alba), känd sedan medeltiden, är en perenn ört med strävhåriga skott som klättrar med hjälp av klängen. Den blommar på sommaren och får sedan bär som först är gröna och slutligen svarta.

Hundrova användes fram till 1800-talet som medicinalväxt mot bland annat vattusot. Bären och roten är giftiga och kan ge kräkningar och diarré. I sin bok Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ från 1806 skriver Anders Jahan Retzius att hundrova kan användas för att framställa stärkelse.

Om bilder

Jag har fått frågan: Var får du dina bilder ifrån? Jag är ingen fotograf även om jag en gång som anställd på tidningen Vi gick en kortare fotokurs. ”Vaddå ställa in?” minns jag att kursen kallades. Nu finns det bra billiga digitalkameror som räddar bloggaren, man behöver inte ställa in något alls. Så gott som alla stora, centrerade bilder på bloggen har jag själv tagit med min lilla digitalkamera som går ned i bakfickan.

På nätet finns massor av gratis bilder att tillgå. Jag brukar använda bilder från SXC.HU som har ett stort arkiv. Små bilder som jag lägger vid ena sidan kommer därifrån.

När man i dag ska besöka Waldemarsudde tar man spårvagn från NK och går av vid ändhållplatsen, sedan är det en kort promenad längs vattnet; bilden av den lilla svanfamiljen tog jag just där förra veckan.

Är han psykopat?

Jag är så lättad för att man har börjat spela musik i radion igen, säger en intervjuad norska i dagens morgontidning. Ja, livet måste återgå till det normala. Alltmedan vi fortsätter att grubbla över det hemska som har hänt.

Är den norske terroristen en psykopat? Är en fråga som jag har fått. Gärningsmannen har naturligtvis en svårt störd personlighet, men vi kan inte utan vidare sätta beteckningen psykopat på honom. Antagligen har han en stark narcissistisk störning som gör att han ville hitta ett sätt att nå ryktbarhet, stå i centrum och bli ihågkommen i historien. I sina egna ögon är han en modig krigare.

Denne norske massmördare, som skaffade sina vapen på legal väg (en renodlad psykopat skulle troligen ha stulit vapnen), kan inte ha varit ensam om att planlägga sina vansinnesdåd, någon eller några måste ha eldat under hans rasism och kamp mot demokrati under åren och någon eller några måste ha stött honom med pengar. Jag hoppas att vi kommer att få veta mycket om detta framöver.

Ge inte upp

Det som hänt i Norge är förfärligt. Det är svårt att ta in. En påminnelse om vår utsatthet. Mina tankar går till alla de människor som sörjer efter att ha mist ett barn, en käraste, ett syskon, en vän, en kollega. Vi andra sörjer med dem och vi sörjer den tillit till omgivningen som vi har förlorat när en ung blond norrman kan vara en iskall massmördare, när en iskall massmördare kan vara utklädd till polis. Även i vårt land kan blåögda män med islamhat och förvridna psyken utvecklas till välplanerade extremister som hotar vårt demokratiska, mångkulturella samhälle; nästa gång kan våra politiker eller våra ungdomar utgöra måltavlan. Eller vi som reser med tunnelbanan.

Ska vi sluta vara verksamma och vänta på katastrofen? Naturligtvis inte. Vi får komma ihåg Luthers ord: Även om världen går under i morgon, planterar jag ett träd i dag. Det vill säga, vi måste vara aktiva med ett bibehållet mått av optimism. Tänk på den norska flickan som Jens Stoltenberg citerade: Om en människa kan visa så mycket hat, hur mycket kärlek kan då inte vi andra uttrycka mot varandra.

Bilden visar skulpturen Paret av Liss Eriksson, står vid gångvägen nära Waldemarsudde i Stockholm.

Från en annan trädgård -- lila ros

Den här rosen blommar just nu i en trädgård nära en gata i Sigtuna. Otroligt vacker. Jag har inte vågat ringa på och fråga vad den heter. På bilden lyser den lite mer lila än den är i verkligheten.

Hotell för nyttodjur

På Söder i Stockholm finns ett surdegshotell; den som reser bort på semester kan lämna in sin älskade deg och vara säker på att den blir väl omskött av hotellets anställda. I höst kan du och jag bygga ett hotell för våra trädgårdsvänner, de små nyttodjuren.

Bilden visar Kirsten Jensens modell för vinterkvarter för nyttodjur som spindlar, tvestjärtar, blomflugor, nyckelpigor med mera. Tanken ska rymma 20 liter så att djuren övervintrar frostsäkert. Skär smala springor på sidan så att djuren kan ta sig in (smala springor, annars tar sig mössen in). Fyll tanken med halm och skruva på locket. Häng upp den i ditt fruktträd i höst. I vår när djuren vaknar, kommer de att söka föda i ditt träd och du blir av med bladlöss.

Vill du läsa Kirsten Jensens superintressanta rapport om nyttodjuren, gå till www.lansstyrelsen.se/vastragotaland och klicka på ”Rapporter”. Sök ”Nyttodjur i odlingen” och du kommer till rätt skrift.

Nyttodjur att värna

Tvestjärten är en fascinerande varelse som jag nu vet allt om. De här djuren, som vill bo mörkt, sover på dagen och äter på natten. Och som de äter, en tvestjärt kan sätta i sig 25 000 bladlöss under sitt tio månader korta liv. En del arter har vingfragment, andra gömmer fullt användbara vingar under små täckvingar och hoppackningen är sinnrik, de viks ihop i upp till 40 skikt för att få plats.

Bilden visar en svart plastpåse som fyllts med torrt gräs och stickor och sedan perforerats med hål här och där. Detta är ett mobilt tvestjärtbo. Har du problem med bladlöss i ett träd, häng upp din svarta påse där. När tvestjärtarna gjort rent hus, flytta deras dagkvarter till ett annat ställe som behöver bli rensat på bladlöss.

Detta och mycket mer om olika nyttodjur lärde jag mig i går kväll när jag var på kurs med Kirsten Jensen, länsstyrelsens expert på skadedjur och nyttodjur i växtodling.

Från min trädgård – vippvallmo

Detta är en växt som har oansenliga, beiga blomvippor men desto vackrare grågröna blad helt ljusa på undersidan. Vippvallmon (Macleaya cordata) kan användas som insynsskydd, den blir bred och får en imponerande höjd, över två meter.

Plantera den inte, säger en del som har prövat. Vippvallmon kan nämligen sprida sig ohejdat och vara svår att utrota. På andra håll håller den sig på plats. Jag har haft den länge och där vippvallmon står just nu håller den sig stilla.

Galgar i retur

Ingen kan göra allt men alla kan göra något för att rädda jorden. Det är en sanning som jag påmindes om under dagarna med Tällberg Forum i Sigtuna.

Det här är ett återvinningsprojekt i det riktigt lilla formatet men jag berättar ändå. Man ska undvika att kemtvätta men det finns plagg som man måste lämna in. Kemtvätten är också ett skrädderi som hjälpt mig med diverse ändringsarbeten under åren. Varje gång jag går hem därifrån har jag fått en ny trådgalge. Sådana är bra till blusar och skjortor men det finns en gräns för hur många en människa behöver. Efter några decennier hade jag en bunt galgar liggande.

”Om de är fina, jag tar dem” sa kemtvättinnehavaren när jag ringde. Jag gick dit och före mig stod en man som lämnade in sju par blå byxor. Var det en pilot, frågade jag när han hade gått. Knappast en gissning som kräver större slutledningsförmåga, i Sigtuna bor fler piloter än någon annanstans. Kemtvättkillen nickade, sedan tog han mina galgar.

Tyget som galgarna ligger på kallas Wilhelm och är tryckt med bilder ur boken Skandinaviens fiskar målade av Wilhelm von Wright.

Från min trädgård – New Dawn

Här är New Dawn som växer i mitt äppelträd av sorten Cox Orange. Den, som flera andra av mina rosor, frös ned i vintras och har inte hunnit bli så hög ännu i sommar. Jag gillar rosor i äppelträd, det ger trädet en andra blomning mitt i sommaren. Dessutom får jag, utan att ha en stor trädgård, möjlighet att plantera rosor.

Den som vill göra likadant får tänka på att hålla trädet glest med god beskärning. Vinden måste kunna löpa genom grenarna för att torka upp trädet efter ett regn, annars inbjuder det till svampsjukdomar. Det andra att tänka på är att välja en frisk ros.

Känsla och uttryck

I På spaning efter den tid som flytt skriver Marcel Proust att det finns en ”bristande överensstämmelse mellan våra intryck och det sätt varpå vi vanligen uttrycker dem”. Jag tror att han har fel. Tycker vi att vinterdagen är skrämmande bister, går vi ut med rynkad panna och uppdragna axlar. En skön sommardag promenerar du och jag istället med svängande armar och ljusa ansiktsdrag.

När jag går hem efter morgonbadet hör jag trädgårdssångaren som släpper sina toner som pärlor från ett pilträd i ett sprudlande, medryckande bubbel. Trädgårdssångaren jublar över sommaren.

Jublar gör också jag när jag går omkring i trädgården och spottar fågelbärskärnor i en plåtburk, ett annat härligt sommarljud.

Jag slår upp trädgårdssångaren i boken Svenska fåglar, efter naturen och på sten ritade av bröderna Wright med text av Einar Lönnberg (tre tunga band från 1927 som jag ärvt från min moster). Det råder bristande överensstämmelse mellan den lilla fågelns apparition och den härliga sången. Knappt någon fågel har en så enkel dräkt, skriver professor Lönnberg. Om sången säger han: ”Det är något idylliskt fridfullt i denna sång, på samma gång som tonerna äro rena och klara. Trädgårdssångaren har en ganska lång och omväxlande visa, och när han är i tagen, föredrager han den gång på gång med blott korta uppehåll, alltjämt till samma njutning för åhöraren.”

Den som är riktigt glad har svårt att sitta stilla. En jublande glad unge hoppar upp och ned eller rusar runt, runt. Så är det med trädgårdssångaren också, han sitter inte stilla på grenen utan hoppar omkring i trädet medan han sjunger, inhämtar jag i fågelboken.

Från min trädgård -- kermesbär

Om kermesbäret kan man säga samma sak som om asken, det är en kunglig växt: kommer sent och går tidigt. Fast plantan ser ut som en buske är det en ört som viker sig så fort frosten kommer och sticker upp ur jorden igen när allt annat har börjat grönska.

Det finns olika sorters kermesbär (Phytolacca americana) och den jag har blir inte mer än dryga metern hög. De vita blommorna förvandlas till lustiga bär som är gröna, rosa, vinröda och slutligen blankt blåsvarta.

Bären är lätt giftiga och har använts i medicinskt syfte. I byn Röbäck (som jag skrev om för en dryg månad sedan) upprättades 1809 ett krigssjukhus för att ta hand om sjuka soldater från finskryska kriget. Lennart Forsberg är en historiskt intresserad bybo som skrivit om detta krigssjukhus: hur många som togs om hand i Röbäck, av vilka och med vilken behandling. Sjudom var något ont som måste lämna kroppen: via kräkningar, via avföring eller via hostningar. Bland annat kermesbär gavs till de sjuka i Röbäck, visar gamla anteckningar.

Nära-döden-upplevelser

Hur många gånger har vi inte hört talas om människor som i riktigt skarpa lägen, när de varit nära döden, lämnat sin kropp och åkt i en tunnel där ett starkt ljus lyst över dem. Det var Guds ljussken jag såg, säger några.

Nu har forskare vid University of Birmingham konstaterat att den här sortens upplevelser har sin orsak i neurologisk instabilitet. De som rapporterar om utomkroppsliga upplevelser visar en avvikelse i hjärnan som ger livliga hallucinationer och en känsla av att man är skild från kroppen. Studien är publicerad i tidningen Elseviers Cortex.

Fyra fyndade kalendrar

Fyndar, fyndar, fyndar – det är vad vi gör på sommaren när alla loppisar på landsbygden slår upp sina lagårdsdörrar och besökarna har chans att hitta ännu en tvålkopp eller musmatta till sin samling (nog måste någon vid det här laget ha börjat samla musmattor?). Själv samlar jag inte på något men böcker intresserar alltid.

I söndags när jag såg skylten ”Bakluckeloppis på Venngarn” styrde jag dit. Hittade de fyra första utgåvorna av Gastronomisk KALENDER (1961-1964) med en mängd underbara bidrag från kulinariskt kunniga personer för några ynka kronor. Såg sedan att böckerna hade getts till en Ingrid Nicklasson och var försedda med dedikationen ”God jul tillönskar Tore Wretman.” Alla dagens stjärnkockar står i tacksamhetsskuld till denna matens mästare, ständig sekreterare i Gastronomiska Akademien, som höjde yrkets status många pinnhål.

Man blir nyfiken, vem var Ingrid? En anställd i Riche-koncernen? En hjälpsam granne på landet? Jag kan avslöja att Ingrid inte verkar ha läst hela kalendern från 1963, den ger ett oöppnat intryck. Men jag kastar mig över bokens avslutande kapitel ”Morgondagens matlagning” av H. Carlheim-Gyllensköld. Har hans spaningar slagit in? Nej, tyvärr.

Morgondagens matlagning
Carlheim-Gyllensköld, som skrev bland annat en storartad bok om konsten att laga fisk, spår att några år tiotal år framåt i tiden -- där är vi nu! – kommer vi att på de stora restaurangerna slippa lång väntan; matsedeln är mycket mer omväxlande och lammnjurar på spett, gratinerade musslor och bläckfisk är populära rätter; exklusiva matvarubutiker med betjäning förekommer överallt, även i förorter och små städer; alla försök att försämra varornas kvalitet är för längesedan omöjliggjorda av en allt mer kvalitetsmedveten kundkrets; så gott som varje familj har ett ordentligt rotisseri samt en stor och riktigt utförd grill och köken har blivit befriade från allt stekos. I familjerna gör alla en lika stor arbetsinsats och det har blivit en försynt tävlan om vem som lagar den bästa maten. Ja, all mat som lagas i hemmen är högst förträfflig och alla familjemedlemmarnas skicklighet ökas ständigt. Eftersom matredaktörerna höll på att bli tokiga under arbetet med att söka efter nya recept ägnar de sig stället åt att skriva spirituella artiklar om mat.

Jag är ledsen, herr Carlheim-Gyllensköld, men det har inte blivit så här. Bara en av dina spådomar har slagit in: ”Det för all kulinarisk kultur vidriga cigarettrökandet mellan rätterna” har försvunnit, tack och lov.

Skulpturen av den gamle mannen med katt i knä föreställer varken Wretman eller Carlheim-Gyllensköld. Den är utförd av Anne Wiberg och står nära Venngarns slott i Sigtuna.

Nytt pass

Jag har ett sprillans nytt pass och ingen kan hindra mig från att resa vart jag vill under fem år framåt. Får jag tråkigt på en flygresa kan jag alltid ta fram dokumentet och se hur de första 6 siffrorna i mitt personnummer förvandlas till bokstäverna SWE när jag lutar passet.

Kommer dock aldrig att resa så mycket som några av mina vänner som man hittar än här, än där på jordklotet och kommer hem för att rapportera om de underligaste saker. Så meddelar R just hemkommen från Peru att han smakat landets nationalrätt: stekt marsvin. Segt och mindre gott, får jag veta.

Smultrontårta till kaffet

I går åt vi smultrontårta till kaffet efter middagen. Jag hade aldrig ätit smultrontårta förr, men G brukade få det på sin födelsedag när han var barn.

Jag bakade tårtbottnar och G plockade bär. Varvade tårtbottnar med en liter smultron och 3 dl vispad grädde. Inget slår den tårtan.

Det är precis så gott om smultron i markerna som jag läste i tidningen häromdagen. Spana på öppna ställen i skogen och vid dikesrenar.

Att undvika mygg

Under dagarna med Tällberg Forum i Sigtuna förvandlades ett äppelträd i Sigtunastiftelsens trädgård till ett önsketräd (a la Yoko Ono i Vanås slottspark). Vem som helst kunde skriva en önskan och fästa i trädet. Där dinglade den här lappen: ”Jag önskar att det inte fanns mygor”. Jag instämmer med lappskrivaren men myggor har helt säkert också en uppgift på jorden. Mat för fåglar till exempel.

Förra sommaren lärde jag mig att det finns en produkt på apoteket som heter Mygga. Jag stryker den på armar och ben och går oförfärad ut i naturen bevarad från både myggor och fästingar.

Somna kallt

Det gäller att hålla huvudet kallt. Säger vi när vi har ett problem att lösa. En upphettad hjärna tänker inga kloka tankar.

Du som har svårt att somna kan också behöva kyla ned huvudet. Forskning har visat att försökspersoner med svåra sömnproblem som fick lägga sig med en mössa med roterande kallt vatten somnade lika snabbt som försökspersonerna utan sömnproblem. Ju kallare vatten, desto snabbare somnade folk.

Resultaten indikerar att människor med insomnia (problem med att somna) kan ha högre hjärnaktivitet än normalt när de ska slumra och att detta ger högre temperatur i hjärnan.

Vanligen somnar jag så fort jag har lagt mig på kvällen men jag prövade i alla fall att vila huvudet på vetevärmaren sedan den fått ligga en timme i kylen. Inte skönt. Troligen bättre att skölja huvudet med kallt vatten innan man kojar. Eller sätta sig ned för en stunds rogivande meditation. Te på lindblommor sägs också vara lugnande.

En natt på teatern

Får erkänna att jag tillhör det kvällströtta folket. Förmodligen är det en defekt gen som hindrar oss från att vara ett stimulerande sällskap efter nio på kvällen. Men kvällströtta vill också se teater på kvällen, det är resan hem och att komma sent i säng som vi inte kan med.

Jag föreslår att våra teatrar inför övernattningsteater efter modell från England. Världens första övernattningsföreställning öppnade nyss på Barbican`s Pit Theatre i London och ges till 24 juli. Teaterbiljetten för 42 pund inkluderar en show med titeln Lullaby, sängplats med fräscha lakan, frukost och dusch.

Recensenten i The Daily Telegraph var nöjd med sin natt på teatern. Men så hamnade han inte heller intill någon storsnarkare.

Målningen av Sonja Larsson är utställd på Västerås konstmuseum. Sonja Larsson lägger färgen i tunna linjer ovanpå varandra så att verket får ett tredimensionellt uttryck.

Spökpenna

Trodde du som jag att en namnteckning är något heligt? Att en namnteckning på ett dokument visar att kvinnan/mannen personligen har skrivit under avtalet, rapporten eller vad det kan vara? Reklambrev har fejkade namnteckningar förstås. Men andra namnteckningar är väl alltid äkta?

Glöm det. Det finns autopennor som kan skriva ditt namn. När Barack Obama nyss var i Frankrike och samtidigt behövde underteckna ett viktigt dokument i Washington tog hans anställda hjälp av autopennan, ett behändigt instrument som funnits att tillgå sedan 1944. En autografhandlare har författat inte mindre än tre böcker som handlar om namnteckningar som skrivits av autopennor för olika amerikanska presidenter.

Jag läser i Time Magazine att Eisenhower var den förste som använde en namnteckningsmaskin men han, och alla presidenter efter honom, la locket på om autopennan. Obama är den förste som låter sin administration tala öppet om metoden.

Fem sätt att må bra

Stewart Wallis, chef för New Economics Foundation i London, som jag lyssnade till i lördags på Tällberg Forum presenterade fem punkter för bättre välbefinnande (mer lycka om du vill). Jag vill gärna sprida dessa fem punkter vidare.

Connect/Knyt an
Knyt an till människor omkring dig. Familj, vänner, kolleger och grannar. Tänk på dem allihop som viktiga hörnstenar i ditt liv och vårda dina relationer med dem.

Be active/Motionera
Hitta en rolig motion som du kan utöva regelbundet. Motion får dig att må bra.

Take notice/ Odla en nyfikenhet på livet
Var nyfiken på livet. Var uppmärksam på världen omkring dig. Se det vackra. Njut av det du ser. Att stanna upp och reflektera över sina upplevelser hjälper oss att uppskatta tillvaron.

Keep learning/Fortsätt att lära
Lär något nytt. Eller ta upp ett gammalt intresse. Gå en kurs. Lär dig spela ett nytt instrument, laga mat eller något annat. Att lära något nytt ökar självförtroendet och är roligt.

Give/Ge
Gör något för en vän eller en främling. Tacka någon. Engagera dig i volontärarbete. Att hjälpa till och arbeta ideellt kan ha en otroligt stor effekt på välbefinnandet och ger goda relationer med andra.

Bilden: Cykling är god motion. Den här grinden hittar man vid en gata i Sigtuna.

Nu krävs en nyordning

Borde inte Tällberg Forum hållas i Tällberg? Varför flyttade man till Sigtuna? Från välunderrättat håll erfar jag att Tällbergs näringsidkare höjde priserna så rejält att Tällberg Forum såg sig om efter en annan samlingsplats. Om det blir Sigtuna igen nästa år vet ingen.

Jag är glad att allmänheten hade tillträde till en rad intressanta seminarier på lördag kväll. Vi var ett trettiotal som samlades för att lyssna till och tala med Stewart Wallis, chef för New Economics Foundation i London, som höll i seminariet The pursuit of happiness as the ultimate goal of national policy. På en timme hinner man inte mycket men Wallis gav deltagarna, som bekymrar sig för vad som ska hända med vår planet och hur det ska gå för kommande generationer när resurserna sinat, nya insikter.

Wallis vill som många andra av oss använda ordet välbefinnande som synonym för lycka. Alla människor söker välbefinnande och vi ska inte tro att det ligger i högre BNP. Ändå är det BNP som de styrande mäter som ett uttryck för nationens hälsa.

Beror människans välbefinnande bara på personliga förhållanden? Nej. Om ett land har till exempel hög arbetslöshet, utbredd fattigdom, dålig jämställdhet, ingen demokrati och lever över sina miljötillgångar påverkar det den enskildes välbefinnande. We are running fast to burn up the planet och we are not getting happier, sa Wallis. Costa Rica är ett föredöme, där lever man inte över sina naturtillgångar.

Har man gjort försök att ersätta pengar med något annat? Frågade en kvinna. Ja, Time Bank Movement finns (läs på nätet). Jag ger dig en timme av min tid och du ger mig (eller någon annan) en timme – allas timmar är lika mycket värda. Men vi vet vad skattemyndigheten säger om rörmokaren byter 1 timme rördragning mot 1 timme tandläkarvård.

Det krävs många förändringar för att få igenom ett nytt synsätt och det blir inte lätt, men det går. När det blir ett tryck från människorna (public pressure), kommer politikerna att vakna, sa Stewart Wallis.

Skulpturen av den tyske konstnären Johannes Hildebrand har titeln Connection och står på Aludden i Sigtuna.

Livet på landet

Livet på landet är bra för hjärnan, har en tysk-kanadensisk forskargrupp funnit. Studenter från landet och från staden gjorde ett stresstest som visade stora skillnader i hjärnans struktur. Ju större städer som försökspersonerna bodde i, desto mer aktivitet i amygdala (område i hjärnan som har viktig roll vid upplevelser av rädsla) kunde forskarna konstatera. Studenter från landet blev inte lika uppjagade av testet. Studenter från stora städer hade också sämre förbindelse mellan amygdala och ett hjärnområde som kallas anterior cingulate; liknande försämrad förbindelse hittar man hos psykiskt sjuka människor.

Jag känner varje dag hur välgörande det är att bo på en liten plats som Sigtuna där jag åt ena hållet (Storagatanhållet) har tio minuters gångväg till alla affärer och åt andra hållet (Vibyhållet) tre minuter till närmaste åker. Jag kan höra fåren bräka.

Med tur händer det saker även på en liten ort. Just nu pågår här Tällberg Forum som kan liknas vid några dagars internationell tankesmedja, se www.tallbergforum.org. I morgon kväll tänker jag gå och lyssna till föredraget The pursuit of happiness as the ultimate goal of national policy, och därefter följa en medeltida parad genom stan ut till en äng där Carmina Burana ges som utomhuskonsert. Måtte det inte regna.

Hagen med de vackra behornade fåren finns nära Färjestadsbron i Sigtuna.

Ett friskt grepp

Astra Zeneca meddelar att man ska sluta med dyra resor och presenter till läkare. Det är inte en dag för tidigt. Kritiken mot läkemedelsbolagens oetiska marknadsföring har alltså gett effekt. Det medicin-industriella komplexet -- det vill säga att läkemedelsbolagen påverkar läkarna till förskrivning av sina mediciner genom att bjuda på extravaganta bjudresor och gåvor -- måste brytas. Man får bara hoppas att övriga läkemedelstillverkare sanerar sig själva genom att följa Astras exempel.