Precis som det finns hundmänniskor och kattmänniskor tror jag att man kan ha en preferens för ränder eller rutor. Jag gillar ränder och blev lycklig av att se utställningen "Ränder, rytm, riktning" på Nordiska Muséet (pågår till och med augusti 2014). Muséet har mängder av randiga föremål i sina arkiv och nu har man har hämtat fram och grupperat några hundra av dem i montrar nere i stora utställningshallen: vardagskläder, finkläder (som drottningens svartvitrandiga Nobelklänning), galonerade uniformer, textilier för hemmet, glas, porslin, keramik, möbler, redskap m m.
Engelska tygprover från 1700-talet samlade av professor Anders Berch
Efter besöket på Nordiska Muséet gick jag Nybrogatan upp till Östermalmshallen och hittade ränder även där. Här en bänk reserverad för Dramatens personal och därovan ett skyltfönster till lyxbutik. Också bilderna här nedanför visar Nybrogatans ränder.
En utställning jag skulle vilja se. Läste om den i DN, men kritiken var inte enbart positiv - bland annat tyckte Carin Ståhlberg att det var för lite information om tingen.
SvaraRaderaMargaretha
Carin Ståhlberg har rätt i att utställningen väcker en önskan om mer information. Varför är ränder egentligen så hett älskade? Var de vågiga ränderna vid en sjöstrand, ränder man tvekar att trampa på, de första ränder som människan mötte? När började man pryda sina lerkrukor med ränder? Och väva randmönstrade tyger? Det är mycket man skulle vilja känna till.
SvaraRaderaEn del av dina funderingar berör Michel Pastoureau is sin intressanta, och vackra bok "Ränder, Rändernas och de randiga tygernas historia".
RaderaLusten att smycka och variera har nog alltid funnits hos mänskligheten - och ränder är nog bland det enklaste viset att pryda föremål. Jag har många gånger häpnat över variationsmöjligheterna som fantasifulla väverskor kommit på, när de vävt metervaror på enkla vävstolar. När det gäller vävar, så är det också ett sätt att göra ett långtråkigt arbete roligare.
Margaretha
Stort tack för ett fint boktips! Den här boken ska jag beställa på biblioteket i dag.
SvaraRadera