The March of the Women

Stolt och upprorisk var titeln på ett entimmmes-program med musik av brittiska Ethel Smythe som gavs på Konserthuset i går, Kvinnodagen. Intressanta musikstycken, mycket roligare att lyssna på än jag hade väntat mig.

Smythe var kompsitör, författare, suffragett och vän med åtskilliga kulturpersoner, bland annat Virginia Woolf. Här är de två första verserna i The March of the Women. Smythe skrev musiken och Cicely Hamilton orden. Det berättas att Smythe, som blev satt i fängelse för stenkastning, dirigerade en kör av kvinnor på fängelsegården från sitt fönster utrustad med en tandborste som taktpinne.

The March of the Women

Shout, shout, up with your song!

Cry with the wind for the dawn is breaking;

March, march, swing you along, 

Wide blows our banner and hope is waking.

Song with its story, dreams with their glory,

Lo! they call, and glad is their word! 

Loud and louder it swells, 

Thunder of freedom, the voice of the Lord!

Boktips: Wager

Det är länge sedan jag blev tipsad om att läsa Wager av David Grann. I förra veckan blev det äntligen min tur att få låna boken.

Wager är en spännande äventyrsroman med den skillnaden att allt som skildras i den – fruktansvärda stormar, skeppsbrott, myteri, mord, våld, svåra sjukdomar – har verkligen hänt. Wager är ett engelskt fartyg som tillsammans med några fler fartyg skickas ut för att kapa en spansk båt lastad med rikedomar. Tiden är 1700-tal. Grann har skrivit sin bok med utgångspunkt i efterlämnade loggböcker, dagboksanteckningar och brev. Är du intresserad av historia, läs Wager.  Så bra.

Mothering Sunday

 

Jag har varit på Vårsalongen. Där hittade jag bland mycket annat detta vackra djur i tuftad ull av Sara Rylander. SPILOSOMA LUBRICIPEDUM var titeln. Fjärilen fick mig att tänka på Virginia Woolf som samlade fjärilar tillsammans med sina syskon som barn och fortsatte att älska fjärilar livet ut.

I dag är sista dagen att se filmen Mothering Sunday på TVPlay.  En fantastisk bra film som bygger på Graham Swifts underbara kortroman med samma titel. Filmskaparna har lagt till mycket – som filmskapare alltid gör – men jag har inget att invända. 

Jane Fairchild är den föräldralösa husan som älskar att läsa. I boken nämns Joseph Conrad som en stor författare. Han finns inte med i filmen. Istället dyker två av Woolfs  titlar–  Orlando och Ett eget rum – upp. Tittaren anar att Woolf har avgörande betydelse för att Fairchild satsar på sitt författarskap och utvecklas till prisad författare.