onsdag 31 december 2014

Viktblindhet ger fetma


Nej, jag fick inget aktivitetsarmband eller selfiepinne. Men det går bra att vara aktiv och att ta självporträtt utan armband och pinne. På bilden från i höstas försöker jag få till samma blida leende som aposteln Paulus i katedralen i Rouen.

I mars gick jag ut med att jag behövde minska mitt midjemått för att förebygga ohälsa. Då mätte jag 79 cm och målet var att komma ned till 70 cm. Det är nyårsafton och jag lägger måttbandet runt mig: 74 cm. Synd att jag inte nådde ända fram, men 74 är trots allt bättre än 79.

Varför är så många ohälsosamt överviktiga? Därför att folk inte uppfattar sig som tjocka, säger professor Jane Wardle vid University of London (The Guardian  14 nov. 2014), medförfattare till en studie om hur människor uppfattar sin vikt. Forskarna bad 650 rejält feta personer (BMI på 30 eller mer) att definiera sig själva. Endast  11 % av kvinnorna och 7 % av männen beskrev sig som obese eller very overweight! De här människorna är blinda för sin fetma; de ser inte sin övervikt och förstår inte att de bär på en kraftigt ökad risk för alla slags sjukdomar inklusive cancer. Vad ska vi kalla den här sortens blindhet? Jag föreslår viktblindhet eller obesoagnosi.

Även de anorektiska är viktblinda; de ser inte sin tunna kropp i spegeln utan tror sig vara tjocka.

Jag såg inte heller mitt bukfett tidigare. Än har jag inte riktigt platt mage men vänta, nu kommer ett nytt år. Min föresats är att fortsätta äta förståndigt och röra mig mycket. Någon av läsarna som också behöver minska sitt omfång? Minns att det är envetenhet som ger resultat.

Vill man att ens nyårsönskningar ska slå in, kan man göra som mina vänner ska göra i natt: skriva ner sin önskan på en pappersremsa och bränna den över ett ljus. Därefter äter man upp askan. Detta enligt gammal rysk sed. Är inte askan svår att få ned? Nej, man sväljer den tillsammans med champagne, inte ett dugg svårt! sa vännen. Gott nytt 2015!

Många skridskoåkare i Kungsträdgården i går eftermiddag

måndag 29 december 2014

Utan personligt ansvar


Jullykta vid stranden av Sigtunafjärden
"Jag förstår inte varför du utsätter dig för det här. Du är värd något bättre." Säger Olof Sten till Ester Nilsson i Lena Anderssons roman Utan personligt ansvar (som jag till min glädje fick i julklapp). Läsaren förstår inte heller, hen håller med om att Ester är värd en mycket bättre man, men vi som plöjt Egenmäktigt förfarande känner den här kvinnan som blir besatt av den ene ovärdige mannen efter den andra. När hon har hittat ett kärleksobjekt hänger hon sig kvar med total brist på omdöme. Hon ger Olof extravaganta presenter, bjuder honom på dyra restaurangmiddagar, betalar hans taxiresor och köper till och med en bil för att kunna skjutsa honom runt i Sverige. Alla negativa beteenden hos den utvalde tolkar hon till sin fördel och man vill bara skrika: "Fattar du ingenting? Den här mannen leker med dig!" Stackars Ester Nilsson. Stackars alla kvinnor som har precis lika svårt att lämna olämpliga förhållanden.

Hugo Rask är en äldre, fet, självupptagen, svekfull man utan kapacitet att alltid följa med i Ester Nilssons intellektuella resonemang (det kan inte jag heller) och utan förståelse för hennes syn på moralfrågor. Olof Sten, den gifte skådespelaren, vill inte heller ta ansvar för andra än sig själv. Han ömsom stöter bort Ester, ömsom halar in henne. Lämna sitt äktenskap är det inte tal om. "Men vad ska han då med mig till?" Frågar sig Ester som är mer än lovligt naiv. Älskarinnan är för Olof Sten vad älskarinnor alltid har varit: ett nöje vid sidan om, ett roligt äventyr, en bekräftelse på mannens oemotståndlighet. När Ester äntligen, efter tre långa år, kan se klart -- ser mannens eländiga, sjaskiga gestalt -- andas läsaren ut.

När jag spanar i min kristallkula får jag syn på det här: Inom kort sätter sig Hugo Rask och Olof Sten (vilka nu de kulturmännen kan vara) för att skriva om sin relation med Ester Nilsson. Det ska bli intressant att läsa de romanerna. Aldrig att de skriver lika bra som Lena Andersson. 

fredag 26 december 2014

Lux Pomona



Fick tips på äpple som värmeljusbehållare och prövade direkt. Som tur var hade ett par grannar lämnat mig äpplen för bestämning några dagar före jul. Det var Cox Pomona, stora vackra äpplen som skapta för att gröpas ut och förses med värmeljus. Fina stakar, eller hur? Fortsatt trevlig jul!

tisdag 23 december 2014

En väldigt god jul!


Plastgran kommer inte i mitt hus hus, hellre är jag utan. En äkta mörkgrön julgran luktar gott av skog, den är levande natur. En riktig gran, som får flytta in i huset för ett tag, får oss att må bra. Medan den stela, ickedoftande plastgranen i fel grön färg stämmer ned festhumöret på oss.

Har du inte möjlighet att köpa gran (för trångt, för lite pengar, för svårt att få hem den), kanske du kan ta in grankvistar och sätta i en kruka. G brukar hugga tallkvistar på tomten, de minner också om  grön skog.

Jag önskar alla en väldigt god jul!

Stora gatan, Sigtuna, i december

lördag 20 december 2014

Det blir en snörik vinter


Bild tagen i morse: Cumulus congestus i mitten
Det är morgon och solen ska strax höja sig. Plötsligt ser jag ett smalt, högt berg där borta på andra sidan Sigtunafjärden. Hur är det möjligt, det fanns inte går? .Jag frågar G som har meriter som förste statsmeteorolog och får sägas vara trovärdig. Han säger att det handlar om cumulus congestus och att sådana moln inte brukar uppträda på vintern. Ett omen, alltså. Ska vi få en fimbulvinter?

Men G tror inte på omen. Cumulus congestus i december betyder inget alls, säger G. Däremot spår han en snörik vinter. Den varma sommaren och milda hösten gör att vattnet i Östersjön fortfarande är ganska varmt. När då kalla vindar blåser över havet får den stora temperaturkontrasten vatten att avdunsta och bilda moln som snabbt ger ifrån sig snö. Snökanon eller sjösnö kallas det när molnen ger ifrån sig mycket stora snömängder på kort tid.


torsdag 18 december 2014

Kan bi-bakterier läka sår?

Bin bygger sexkantiga kammare i sina kupor. Kan det bero på binas rutnätsceller att de bildar hexagonala former? Frågar sig G sedan han läst om makarna Mosers nobelprisbelönade forskning. 

Honung har länge använts som läkemedel. Nu har forskare vid Lunds universitet funnit att den läkande effekten beror på mjölksyrabakterier i honungen. Vid försök i provrör har forskarna kunnat bekämpa flera antibiotikaresistenta stafylokocker från patienter med hjälp av honung.

Antibiotika har ofta bara en enda substans som verkar aktivt på en viss grupp bakterier. Mjölksyrabakterier från bin däremot kan producera olika antibiotiska ämnen beroende på slaget av sjukdomsbakterier som de stöter på. Dock måste det vara färsk honung med levande bakterier! Honung från butik duger inte.

Hittills har forskarna provat färsk honung på hästar med svårläkta sår, alla såren läkte fint. Under nästa år ska forskargruppen i Lund göra försök på människor med kroniska sår.

onsdag 17 december 2014

Att bota migrän

Kan man förebygga många sjukdomar genom att 1) äta rätt och 2) undvika övervikt?  Ja, det är ställt utom tvivel. Kan man påverka sjukdomar man drabbats av genom att äta vettigt? Ja, i flera fall.

För en tid sedan träffade jag Kristina Ahlström på en kurs uppe på författarförbundet. Kristina är jurist och har skrivit ett par böcker i juridik men hennes nya bok som just kommit ut  heter "Fri från migrän. Orsak och botemedel vid en av våra stora folksjukdomar".

De senaste 24 åren har Kristina varit fri från migrän genom att följa en metod utarbetad av professor Rodolfo Low som går ut på att äta som en diabetiker. Genom att hålla blodsockret stabilt slipper man migränanfall, säger Low. Kristina berättar om metoden i sin bok.

Om jag led av plågsam migrän skulle jag inte tveka en minut att pröva att lägga om maten.

måndag 15 december 2014

Behandla med FT

Mag- och tarmkanalen styrs av det autonoma nervsystemet och står i direkt förbindelse med hjärnan.  Flera signalsubstanser som reglerar hjärnans funktioner finns också i tarmkanalen; hjärnan påverkas av tarmen och omvänt. Hos personer med svår depression, ADHD och autism har forskarna funnit en avvikande tarmflora.

Om vi är beroende av tunntarm och tjocktarm i god kondition för att må bra, och dessa tarmar i sin tur behöver en mångfald av bakterier för att fungera optimalt, kanske man kan behandla genom att föra in en frisk och blomstrande bakterieflora?  Det är just vad som börjar komma nu. USA är föregångslandet och där kallas behandlingen för FMT, fecal microbiota transplantation. Här i Sverige heter det bajstransplantationer men vi kan också kalla det FT, fekal transplantation.

En lång artikel i The New Yorker (1 december, 2014) berättar att tiotusentals patienter redan har behandlats med FMT med i vissa fall mirakulösa tillfrisknanden som följd. En radikalt ny behandlingsform är omgärdad av många restriktioner innan den kan bli tillgänglig för alla. Därför tar många sjuka amerikaner till  D I Y (do it yourself), det vill säga letar upp en frisk donator (en familjemedlem eller granne) och behandlar sig själva.

Nog är det fantastiskt att vad vi nyss såg som exkrementer får ett värde som viktigt botemedel. Nu tar jag ett äpple till. Det gäller att sköta tarmfloran.




söndag 14 december 2014

Hjärnan och magen i samspel

Tarmarna larmar, det är dags att ladda bakterierna! Kunde man läsa på Namn- och Nytt i Dagens Nyheter tidigare i år. Stämmer, det är alltid viktigt att ladda bakterierna. Det håller inte att fuska med något så viktigt som att hålla tarmbakterierna i god form, vårt välbefinnande står och faller med det. Bort nikotin, alkohol och vitt socker. In med frukt och grönsaker som innehåller en mångfald goda ämnen.

Det som påverkar hjärnan kan också påverka magen. Det kan nog alla skriva under på -- när vi är uppstressade knyter det sig i magen och vi kan drabbas av svår magvärk eller diarreér. Vid Örebro universitet finns NGB Interactions Research Centre där man studerar det här samspelet (NGB betyder Nutrition Gut Brain, näring-tarm-hjärna). I tidskriften C nr 4, 2014, intervjuas professor Robert Brummer -- tvärvetenskaplig specialist i gastroenterologi som förestår NGB -- om kopplingen mellan vad vi äter, hur matsmältningen fungerar och vårt psykiska välbefinnande.

Tarmbesvär leder ofta till psykisk ohälsa och tvärtom. Mer än en tredjedel av alla patienter med IBS (irriterad mage) lider av depression eller ångest och liknande samband hittar man hos patienter med Crohns sjukdom (kronisk inflammation i tunntarmen) och ulcerös kolit (kronisk inflammation i tjocktarmen). Det här sambandet har fått forskarna att ställa nya frågor. Kanske kan man påverka den psykiska ohälsan genom att behandla tarmåkomman? Och vice versa? Vi har behandlat personer med IBS med medicin mot depression och sett en förbättrad tarmhälsa, säger Brummer.

Råda bot är det enda som hjälper, stod det också på Namn och Nytt för inte så länge sedan. Vi kan i hög grad råda över tarmhälsan. Vettig mat tre gånger om dagen hjälper oss mycket.

C, en tidskrift om cerealier, ges ut fyra gånger om året av Lantmännens forskningsstiftelse. Vill du  läsa C, skriv till tidskriftenc@lantmannen.com och beställ en prenumeration som är gratis.





lördag 13 december 2014

Vart ska klimatflyktingen ta vägen?

Klimatkonferensen i Lima är snart över. Vi får hoppas att de olika länderna har kommit överens om några vettiga beslut. Själv tycker jag att butiker ska sluta med öppen dörr mot gatan hela dagarna när det är kallt. Öppen dörr är tänkt att locka in kunder men hur mycket energislöseri innebär det inte.

Var ska man bosätta sig när vår planet blir allt hetare och havet stiger på ett oroväckande sätt? Vi svenskar har tur, vi stannar nog där vi är, men vart ska till exempel amerikanarna ta vägen?

De som bor i Kalifornien klarar sig fint, längs kusten från Kanada ned till San Francisco kommer det att vara drägligt att bo även år 2100, tror forskarna. Midwest kommer också att dra till sig människor från den amerikanska östkusten som söker ett uthärdligt klimat. Men bäst är att åka till Alaska. Alaska kommer om några decennier att bli det nya Florida, säger professor Camilo Mora vid University of Hawaii i en artikel publicerad av Nature.

söndag 7 december 2014

U&ME -- att bo på självbetjäningshotell

I den stora livsmedelsbutiken finn en särskild kassa där kunden själv kan stämpla in sina varor. Jag har hittills aldrig vågat mig på det, har hört att det är besvärligt.

När vi flyger kan vi själva checka in, framför datorn eller på flygplatsen. Det går bra, nu när jag har lärt mig det.

På hotellet ska vi också checka in själva. Så är det i alla fall på nya U&Me i kulturhuset Väven, Umeå. "Lyckas du inte med incheckningen, kontakta hotellreceptionen" läser jag på apparaten. Det är lustigt att få det meddelandet när det inte finns någon hotellreception. Detta är nämligen ett självbetjäningshotell. Jag såg ingen som lyckades med incheckningen. Som tur var dök det upp en anställd till slut.

Mitt rum är slimmat på allt -- här finns inga skåp eller lådor eller hyllor, inte ens en enda liten hylla i badrummet (därför ligger hårtorken och reservtoarullen i sängbordet). Man hänger sina kläder på krokar utefter väggen. Ja, det finns en hatthylla stor nog för en basker, men baskern och handskarna och halsduken behöver jag för att dämpa ljuset från lamporna som är inbyggda i fönsterposten, ljus som sticker mig i ögonen när jag vill stå vid fönstret och titta ut över älven som bara delvis hunnit täckas med is. Det kan vara bra för gästen att veta att lamporna i fönstret inte går att släcka, står det på informationsbladet i rummet. Hur tänkte arkitekten?

Tvättfatet är placerat ute i sovrummet på U&ME hotell
Man har sparat in på duschkabin så när jag duschar blir hela badrummet nedstänkt. Men jag har tur, mitt badrum har dusch, toalettstol och handfat. Nästan alla andra rum på hotellet har dusch med toalett, inget mer. Tvättfatet är placerat i sovrummet, intill sängen -- påminner om när sovrum var försedda med en lavoar på en kommod. Arrangemanget spar golvyta förstås men jag tvivlar på att det blir populärt bland gästerna.


Det bästa med rummet är den sköna sängen, den fina sänglampan, det stora fönstret, den sköna fåtöljen och den mjuka mattan med små gröna rutor som påminner om björkblad. Och jag gillar taket som böljar i alla riktningar och är tillverkat av snidade lameller av laserad björk.
Det vågiga taket är tillverkat av björk
Väljer jag U&ME igen? Nej, nästa gång i Umeå bor jag på ett traditionellt hotell. Med en receptionist som kan sälja mig en tandborste.





lördag 6 december 2014

Besök i Väven, Umeå


Dagen var grå och min bild blev därefter.
Väven? Ett oförståndigt skrytbygge som förstör stadsbilden och har kostat de stackars umeborna nästan en miljard  -- vettlöst! Så tänkte jag i tisdags när jag åkte upp till Umeå, ännu en liten tid årets kulturhuvudstad, för att ta en titt på det prisbelönta byggnadsverket, Kasper Salin-priset för årets bästa byggnad, som vållat så mycket debatt i min gamla hemstad.

Efter att ha bekantat mig med Väven under tre dagar är jag mer positiv. Här är ett vackert, gediget byggt kulturhus med mjuka hörn som omfamnar besökaren och gör mig glad. Fasaden, randig i svart och blankvitt, sägs vara inspirerad av björkar, stadens signaturträd. Byggnaden består av en lägre del, fyra våningar hög, och ett 13 våningar högt hotell. Den högre huskroppen ligger indragen från gatan och byggnaden känns därför inte överväldigande stor. Jag gillar också att den hakar fast vid både ett gammalt trähus intill och Stora Hotellet uppfört av sten för mer än 100 år sedan. Vill du bo förnämt och traditionellt, välj Stora Hotellet, annars finns Vävens eget hotell U&Me; från båda hotellen har du direkt tillgång till kulturvåningarna, behöver aldrig gå ut i snålblåsten.

Vad kan man roa sig med i Väven? Jag gick på kafé, såg en konstutställning, besökte Kvinnohistoriska muséet, lyssnade till en jazzkonsert med Lasse Lystedt (89 år) och gick på bio och såg underbara "Casablanca" med vackra Ingrid Bergman och Bogart som spelar en tuff barägare med ett stort  hjärta. Jag satt också och läste på biblioteket som sträcker sig över 3 våningar och upptar 5000 kvm.
Hårda stolar i kaféet
Ett råd: ta med ett sittunderlag till Umeå. Det finns gott om sittplatser vid fönster med utsikt överallt i Väven men (med vissa undantag inne i biblioteket) är allesammans hårda att sitta på. Värst är ståltrådsstolarna på kafétorget, där är det inte tänkt att man ska stanna länge.

En strid ström av gamla och unga besöker det sprillans nya biblioteket


Plats för grupparbete i bibliotekets björkbladsgröna stolar.

fredag 5 december 2014

Tyvärr, alkohol är enbart skadligt

I måndags lyssnade jag på tre forskare som talade om hjärnan i Aula Medica, Karolinska institutet. Professor Miia Kivipelto, som är expert på demenssjukdomar, talade om riskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Rökning, sa hon, är en stor riskfaktor. Hon sa däremot inget alls om alkohol så jag ställde frågan: Är inte intag av alkohol en riskfaktor?

Professor Kivipelto svarade att ett måttligt intag av alkohol anses förebygga Alzheimers sjukdom men vad är måttligt, det är inte fastställt.  En annan professor på scenen fyllde i: Antagligen är måttligt mycket mindre än vad vi tror.

I dagens Svenska Dagbladet berättar alkoholexperten professor Sven Andreasson om en stor undersökning på alkohol som han gjort tillsammans med forskare från USA, Kanada och Australien. Forskargruppen har inte hittat något som helst stöd i studier för att måttlig alkoholkonsumtion skyddar mot något  alls -- varken mot hjärtkärlsjukdomar, diabetes, demens eller andra sjukdomar. Studier som påstår motsatsen är svaga och undermåliga, de samband man har sett är felaktiga.Vi ser inga positiva effekter av alkohol, det är enbart skadligt, menar Sven Andreasson.

Om din läkare har anmodat dig att dricka 1 - 2 glas rödvin om dagen för att skydda hjärtat, kan du alltså lugnt trotsa hens råd och spara pengarna.

måndag 1 december 2014

Fetma förr och nu

Har fetma varit ett skönhetsideal? Frågar sig Dick Harrison i den historieblogg han skriver för  Svenska Dagbladet. Många har ju påstått att fetma betraktats som sexigt och eftersträvansvärt, varför skulle annars Rubens måla så feta kvinnor? Men Harrison kommer fram till att nej, det finns inga belägg för att fetma varit ett kvinnoideal (med undantag av kulturer i Polynesien liksom delar av Afrika).

Redan Hippokrates, läkekonstens fader, konstaterade att fetma är en sjukdom som kan leda till andra sjukdomar.  Harrison skriver "Inom kulturens sfär har man drivit med feta personer som löjliga, syndiga eller bara allmänt misslyckade -- välkända exempel finns inom det antika dramat och i den medeltida kristendomens skildringar av frosseri".

Fetma har varit ett tecken på rikedom och makt i en tid när de flesta människor svalt. Rondören visade att man hade pengar att äta för. En fet man som hade råd att låta också hustrun bli tjock sågs som särdeles förmögen och framgångsrik, lär jag mig av Harrison.

I dag ser vi fetma enbart som en allvarlig hälsorisk för Hippokrates hade rätt, fetma, särskilt bukfetma, leder till andra sjukdomar. Det är därför jag försöker reducera mitt bukfett. Det går långsamt åt rätt håll. Gårdagens mätning visade ett midjemått på 75 cm.