En varm och vänlig stad

I Los Angelesdistriktet är människor oerhört vänliga. Bilförare släpper tveklöst in varandra i filen, invånarna hjälper främlingen att hitta rätt och personal på hotell och restauranger kunde inte vara mer omtänksamma och förekommande.

Santa Monica, staden vid kusten, är strödd med palmer och man njuter doften från eukalyptusträden som kastar silverfärgade frukter på marken, frukter som torkar och delar sig i ett bröstformat lock och en toppig behållare för svarta frön; när de mognat faller fröna ut från en stjärnformad öppning. Jag får veta att de vackra frukterna är populära hos smyckestillverkare. Och en skål med eukalyptusfrukter får klädkammaren att dofta gott.


Vid några hus nära stranden växte fräken som en grön ridå. Väldigt snyggt. Skavfräken, säger G som förstår sig på sådant.

Detta är min släkting Melene vid ett banyanträd planterat 1879 vid hotell Miramar i Santa Monica.

Hemlösa ser man flera vid stranden. Det milda vädret tillåter att man vilar utomhus året om.

Mannen har somnat från sin bok Acts of Faith.

Lördag morgon i Santa Monica

Santa Monica, 20 minuter med bil från Los Angeles flygplats, ligger vid Pacific Ocean. Strandpromenaderna -- det finns en övre gångväg i nivå med staden och en nere vid havet -- är långa och de nyttjas av alla: de som cyklar, surfar, rastar hundar, promenerar eller behöver vila. Fantastiska vågor i dag, sa surfaren som vi mötte på väg till utomhusduschen.

Ungdomarna lär sig använda en ny sorts krävande träningsskor som säkert kommer till Sverige också.



Har man joggat långt behöver man ligga ned och stretcha.