Influerare har alltid funnits men förr kallades de inflytelserika människor. Jag minns att Magdalena Ribbing, som inte bara var en högt värderad etikettexpert – vi är många som saknar henne – utan också kunnig på smycken, för flera år sedan kom med en bok som hette "Ringar". Boken handlade verkligen om ringar. Framförallt handlade den om juvelerarfirman Bolins ringar. På drygt 20-talet sidor sågs helsidesbilder eller mindre bilder på ringar från Bolins. Ett helt uppslag var vikt för en bild tagen i Bolins ateljé. Om jag minns rätt fanns där ett efterord skrivet av juvelerare Bolin själv.
Läsaren kunde inte undgå att få intrycket att han betalat den inflytelserika Magdalena Ribbing att skriva en bok för företagets räkning.
Det kallas influencer marketing och återfinns i dag på Instagram och Youtube. Marknadsföring med hjälp av influerare växer snabbt i vårt så kallade rekommendationssamhälle (konsumenten köper vad en känd person har tipsat om). I år väntas influerarna dra in cirka 950 miljoner kronor i reklamintäkter enligt Institutet för reklam och mediastatistik. En av dem är Bianca Ingrosso som är med och säljer in klädfirman Gina Tricots sommarkampanj.
Nu har företaget Svenskt kött uppdragit åt influerare i sociala medier att skriva om fläskkött som ett led i en kampanj riktad mot unga konsumenter.
När barnet har smulor runt munnen men påstår att det inte har tagit någon kaka från fatet, ler vi vuxna. Vi vet att barn genomgår ett stadium där de har svårt att alltid tala sanning. När företaget Svenskt kött ska använda 27 miljoner av EU-medel – d v s skattepengar – till en kampanj för fläskkött påstår projektledaren Anders Dalenius att syftet med projektet Gilla gris, som har konsumenter mellan 18 och 29 år som målgrupp, inte alls är att få människor att äta mer kött.
-Vi vill inte öka konsumtionen utan öka kunskapen, säger han i Svenska Dagbladet (24 juli 2019).
Läsarna ler åt det uttalandet. Som om Svenskt kött bara vill lära ungdomar att skilja på fläskkotlett och karré. Men naturligtvis kan företaget inte säga som det är. Inte när minsta barn vet att vi måste göra något för klimatet och bland annat skära ned på fläsk, nöt och kyckling.
Visar inlägg med etikett klimatet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett klimatet. Visa alla inlägg
onsdag 31 juli 2019
lördag 28 november 2015
Hur minska på osten?
Från min karmstol i vardagsrummet har jag uppsikt över ett körsbärsträd med ett stort skatbo. Den här veckan har skatorna besökt sitt bo då och då. G säger att skatan brukar börja bygga på sitt bo vid nyår men nu är det bara vecka 48. Beror beteendeförändringen på det varmare klimatet?
Snart börjar det 12 dagar långa klimatmötet i Paris när världens ledare ska enas om åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Allihop håller vi tummarna för att det ska gå bra, utan incidenter av någon sort.
Vad gör jag själv för att stoppa utvecklingen mot ett varmare klimat? Jag sopsorterar, äter nästan inget kött, återanvänder i möjligaste mån. Säkert kan jag göra mer. I Svenska Dagbladet idag säger Hanna Bronlinson, handläggare på Naturvårdsverket, att svensken bör minska på köttet -- vår genomsnittskonsumtionen är nu 87 kg per person och år -- samt dra ned på ost eftersom kor avger metangas. Det krävs 10 liter mjölk för att göra 1 kilo ost och klimatavtrycket blir stort i de länder som exporterar ost till oss.
Det blir svårt att minska på ost men jag får försöka. Förra månaden bodde jag några dagar hos ett franskt par på landet i Normandie. Där lärde jag mig att en god, mogen, mjuk Camembert sviktar när man klämmer på den. En sådan ost är otroligt njutbar. Fast, icke-sviktande Camembert smakar gips, tycker en fransman.
Min barnbok Lilla vinterboken med bilder av Kristina Digman finns på tyska under namnet So ist der Winter. Boken har valts ut till Klima-Buchtipp Dezember 2015 av tyska akademien för barn- och ungdomslitteratur, det vill säga att man rekommenderar den som en bok om klimat- och hållbarhetsfrågor. So ist der Winter kommer nu att säljas med kvalitetsmärkningen "Gütesiegel der Deutschen Akademie für Kinder- und Jugendlitteratur". Roligt!
Snart börjar det 12 dagar långa klimatmötet i Paris när världens ledare ska enas om åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Allihop håller vi tummarna för att det ska gå bra, utan incidenter av någon sort.
Vad gör jag själv för att stoppa utvecklingen mot ett varmare klimat? Jag sopsorterar, äter nästan inget kött, återanvänder i möjligaste mån. Säkert kan jag göra mer. I Svenska Dagbladet idag säger Hanna Bronlinson, handläggare på Naturvårdsverket, att svensken bör minska på köttet -- vår genomsnittskonsumtionen är nu 87 kg per person och år -- samt dra ned på ost eftersom kor avger metangas. Det krävs 10 liter mjölk för att göra 1 kilo ost och klimatavtrycket blir stort i de länder som exporterar ost till oss.
Det blir svårt att minska på ost men jag får försöka. Förra månaden bodde jag några dagar hos ett franskt par på landet i Normandie. Där lärde jag mig att en god, mogen, mjuk Camembert sviktar när man klämmer på den. En sådan ost är otroligt njutbar. Fast, icke-sviktande Camembert smakar gips, tycker en fransman.
| Så här ser korna ut i Normandie |
Etiketter:
Camembert,
klimatet,
Lilla vinterboken,
skatan,
So ist der Winter
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)