Richard Wagner -- som uppmärksammats stort i år eftersom det är 200 år sedan han föddes -- led av migrän, stackars man. År 1857 skrev han till sin vän Franz Liszt "Jag klarade inte att skriva en enda ton eftersom jag hade den mest fruktansvärda huvudvärk". Wagners migrän har gett avtryck på flera håll i hans musik, har tyska musikforskare funnit. Operan Siegfried till exempel börjar med att musiken stegras och den plågade huvudpersonen sjunger "Fruktansvärda lidande! Smärta utan slut!" Siegfried kan höras på Youtube och de tyska forskarnas studie har publicerats i British Medical Journal.
Musik smygs in i många sammanhang för att skapa en känsla. En spellista som får kunderna att köpa mer är efterfrågad av affärsfolk. Lugn musik som ger en varm känsla och passar i en hotellobby är omöjlig i livsmedelsbutiken "för det kommer folk att gå omkring och såsa" läser jag i senaste numret av STIM-tidningen.
Hur får man människor att spendera mer pengar i den eleganta restaurangen? Man spelar klassisk musik, det ger middagsätarna en känsla av lyx. På lunchrestaurangen kör man häftigare och högre musik så folk inte dröjer sig kvar så länge, då hinner man med fler gäster.
Kände du vid senaste besöket i butiken en plötslig önskan att köpa rosor till din älskade? Eller ananas och granatäpplen till jul? De försåtliga butiksägarna använder nämligen så kallat riktat ljud: man spelade kanske en kärleksballad när du gick förbi hinkarna med röda rosor och lät dig höra Hawaii-musik vid fruktståndet. Det finns människor som har till sitt yrke att tänka ut köpstimulerande tonslingor och tempoväxlingar. Tider på dagen när det inte är så mycket folk i butiken spelar man gärna olika sånger, det får kunden att känna sig mindre ensam.
Dan för dan önskar jag alla en fin, migränfri jul med lagom mycket mat av godaste sort, mycket lek och glam med familjen och fantastisk, avstressande julmusik! Bilden visar en balearjulros som blommar i Anderssons växthus på Bergianska Trädgården.
