U&ME -- att bo på självbetjäningshotell

I den stora livsmedelsbutiken finn en särskild kassa där kunden själv kan stämpla in sina varor. Jag har hittills aldrig vågat mig på det, har hört att det är besvärligt.

När vi flyger kan vi själva checka in, framför datorn eller på flygplatsen. Det går bra, nu när jag har lärt mig det.

På hotellet ska vi också checka in själva. Så är det i alla fall på nya U&Me i kulturhuset Väven, Umeå. "Lyckas du inte med incheckningen, kontakta hotellreceptionen" läser jag på apparaten. Det är lustigt att få det meddelandet när det inte finns någon hotellreception. Detta är nämligen ett självbetjäningshotell. Jag såg ingen som lyckades med incheckningen. Som tur var dök det upp en anställd till slut.

Mitt rum är slimmat på allt -- här finns inga skåp eller lådor eller hyllor, inte ens en enda liten hylla i badrummet (därför ligger hårtorken och reservtoarullen i sängbordet). Man hänger sina kläder på krokar utefter väggen. Ja, det finns en hatthylla stor nog för en basker, men baskern och handskarna och halsduken behöver jag för att dämpa ljuset från lamporna som är inbyggda i fönsterposten, ljus som sticker mig i ögonen när jag vill stå vid fönstret och titta ut över älven som bara delvis hunnit täckas med is. Det kan vara bra för gästen att veta att lamporna i fönstret inte går att släcka, står det på informationsbladet i rummet. Hur tänkte arkitekten?

Tvättfatet är placerat ute i sovrummet på U&ME hotell

Man har sparat in på duschkabin så när jag duschar blir hela badrummet nedstänkt. Men jag har tur, mitt badrum har dusch, toalettstol och handfat. Nästan alla andra rum på hotellet har dusch med toalett, inget mer. Tvättfatet är placerat i sovrummet, intill sängen -- påminner om när sovrum var försedda med en lavoar på en kommod. Arrangemanget spar golvyta förstås men jag tvivlar på att det blir populärt bland gästerna.

Det bästa med rummet är den sköna sängen, den fina sänglampan, det stora fönstret, den sköna fåtöljen och den mjuka mattan med små gröna rutor som påminner om björkblad. Och jag gillar taket som böljar i alla riktningar och är tillverkat av snidade lameller av laserad björk.

Det vågiga taket är tillverkat av björk

Väljer jag U&ME igen? Nej, nästa gång i Umeå bor jag på ett traditionellt hotell. Med en receptionist som kan sälja mig en tandborste.

Besök i Väven, Umeå

Dagen var grå och min bild blev därefter.

Väven? Ett oförståndigt skrytbygge som förstör stadsbilden och har kostat de stackars umeborna nästan en miljard  -- vettlöst! Så tänkte jag i tisdags när jag åkte upp till Umeå, ännu en liten tid årets kulturhuvudstad, för att ta en titt på det prisbelönta byggnadsverket, Kasper Salin-priset för årets bästa byggnad, som vållat så mycket debatt i min gamla hemstad.

Efter att ha bekantat mig med Väven under tre dagar är jag mer positiv. Här är ett vackert, gediget byggt kulturhus med mjuka hörn som omfamnar besökaren och gör mig glad. Fasaden, randig i svart och blankvitt, sägs vara inspirerad av björkar, stadens signaturträd. Byggnaden består av en lägre del, fyra våningar hög, och ett 13 våningar högt hotell. Den högre huskroppen ligger indragen från gatan och byggnaden känns därför inte överväldigande stor. Jag gillar också att den hakar fast vid både ett gammalt trähus intill och Stora Hotellet uppfört av sten för mer än 100 år sedan. Vill du bo förnämt och traditionellt, välj Stora Hotellet, annars finns Vävens eget hotell U&Me; från båda hotellen har du direkt tillgång till kulturvåningarna, behöver aldrig gå ut i snålblåsten.

Vad kan man roa sig med i Väven? Jag gick på kafé, såg en konstutställning, besökte Kvinnohistoriska muséet, lyssnade till en jazzkonsert med Lasse Lystedt (89 år) och gick på bio och såg underbara "Casablanca" med vackra Ingrid Bergman och Bogart som spelar en tuff barägare med ett stort  hjärta. Jag satt också och läste på biblioteket som sträcker sig över 3 våningar och upptar 5000 kvm.

Hårda stolar i kaféet

Ett råd: ta med ett sittunderlag till Umeå. Det finns gott om sittplatser vid fönster med utsikt överallt i Väven men (med vissa undantag inne i biblioteket) är allesammans hårda att sitta på. Värst är ståltrådsstolarna på kafétorget, där är det inte tänkt att man ska stanna länge.

En strid ström av gamla och unga besöker det sprillans nya biblioteket

Plats för grupparbete i bibliotekets björkbladsgröna stolar.