Vad är din covidentitet?

Teleskopord är två ord som skjuts ihop. Min covidentitet är att vara försiktig, isolera mig, följa alla rekommendationer, tänka på att jag tillhör riskgruppen äldre och att G, med hjärtproblem, gör det i ännu högre grad. Vi vill undvika smittan, om det bara är möjligt. Då blir man överlycklig för alla  vänliga människor i ens omgivning som erbjuder hjälp med att handla mat och gå.på apoteket. När pandemin är överstånden kommer dessa människor att ha en särskild plats i vårt hjärta.

Covidiot är en annans sorts covidentiet. Covidioter negligerar faran med coronavirus, struntar i sin egen säkerhet och i att skydda andra. Det är de som reser till fjällen eller till sommarstället på Gotland utan att tänka på att om de blir svårt sjuka där, är inte ortens sjukvård dimensionerad för att ta hand om dem.

När en pandemi inträffar vill man gärna höra av sig till vänner och bekanta för att tillförsäkra sig om att de mår bra. Jag mejlade min gamla vän Karen på Färöarna. Dit har väl inte smittan nått? Men det har den, tyvärr. Dock är färöingarna väldigt duktiga på smittspårning och på att testa brett. Man har nämligen upptäckt att man kan använda samma slags test för coronavirus som används på lax i kommersiella odlingar. Ganske kunstig, ikke sandt, skriver Karen.

Odlad lax köper jag inte längre, den är känd för att ha många otäcka virussjukdomar. Men så bra att test på lax kan användas till människa också.

Fortfarande fyndläge på bokrea

Vill bara påminna om att det fortfarande går att köpa tre av mina böcker för några tior på bokrean på nätet:

VEM VAR DET DÄR? En bok om ansiktsblindhet

KOM TILL SKOTT! Hur du slutar prokrastinera, får allting gjort, blir älskad av alla och har tid att gå på bio

BARA BLUFF Din överlevnadsguide i en värld där bedragarna blir fler (skriven tillsammans med Sofia Ardelius)

Bok om ansiktsblindhet på bokrean

Vad får oss att fastna för vissa ansikten? Konstnären Bror Hjort var förälskad i prinsessan Margaretha, nuvarande kungens storasyster. Han klippte ut bilder av prinsessan och den som är observant kan spåra Margarethas ansikte i hans konst.

Picasso klippte ut bilder av Abraham Lincoln. Han var besatt av Lincoln och man kan undra varför.  En gång när det amerikanska paret Gerald och Sara Murphy besökte Picasso i bostaden vid Rue de la Boëtie i Paris visade konstnären på en kartong som stod i en alkov. Kartongen var full med alla slags bilder på den amerikanske presidenten.
– Jag har samlat på dem sedan jag var barn. Jag har tusentals, tusentals! Voilá la vraie élégance americaine! Sa Picasso. För honom personifierade Lincoln amerikansk tjusighet.

En del av oss kan inte känna igen ansikten. Vi är ansiktsblinda. Den som inte själv lider av det, har svårt att förstå det här handikappet. Ändå är vi många drabbade. Senast läste jag i Svensk Bokhandels nätupplaga att Majgull Axelsson är ansiktsblind. Det var en orsak till att hon gick från det stora förlaget Norstedts till det mindre Brombergs, med färre ansikten att möta. Nu har Majgull Axelsson ändå återvänt till Norstedts. Hoppas det går bra.

Min bok "Vem var det där? En bok om ansiktsblindhet" finns nu på bokrean för nästan inga pengar alls. Se Bokus och Adlibris.

Rival kommer av flod

En dag överlät Tove Jansson sin Mumintroll-serie till sin bror Lars. Hon hade annat att göra och bad  brodern rita nya äventyr. Nu läser jag att den brittiske bestsellerförfattaren Lee Child – som egentligen heter James Grant – överlåter  romanfiguren Reacher till sin yngre bror Andrew Grant  som tar på sig att skriva nya Reacher-romaner under namnet Andrew Child.

Sedan läser jag en artikel på området etymologi, ordens ursprung, i Times Literary Supplement skriven av Lee Child. Det är ett utdrag ur författarens senaste bok Hero. Child skriver att han åker bil med sin dotter som är en framstående linguist. Far och dotter diskuterar ord i timmar. Hon vet ofta bäst. Men ursprunget till ordet rival var det ändå fadern som kunde förklara.

För länge sedan var det  vanligt att strömmande vatten utgjorde en grund för trätor. Någon kunde, till förtret för andra, ta fördel av en flod, t ex dämma upp den. Ordet rival kommer från latinets rivalis: en person som strider om vatten. Så småningom började ordet rival användas om personer som stred om andra eftertraktansvärda saker. Eller kärlekspartners.

Varifrån kommer ordet barbar? Om vi ska tro Lee Child är det ett grekiskt ord som betyder vilde, det vill säga en person som utmärks av att hen inte kan tala grekiska. Grekerna menade att när sådana obildade människor pratade lät det bä, bä bä. Alla som talade som får var barbarer.

Tack!

Låg, senblommande luktärt som fortfarande lyser och doftar.

Efter att ha fått besvär med nacken ser jag tyvärr ingen annan råd än att skära ned på mina timmar framför datorn. Det känns trist, men jag måste blogga mindre. Om jag gör fler inlägg, blir det med långa mellanrum.

Tack till alla som läst min blogg under åren! Texterna kommer att ligga kvar. Allt gott till alla!

Martha Gellhorn får blå skylt

Martha Gellhorn var känd för två saker:1) hon hade varit gift med Ernest Hemingway (1940-1945), 2) som berömd, framgångsrik, kvinnlig krigskorrespondent var hon en pionjär.

Martha Gellhorn var född 1908 i St Lois, USA, men flyttade till London 1970 där hon köpte sig en bostadsrätt med adress 72 Cadogan Square (nära Sloan Square). På hennes hus satte man tidigare den här månaden upp den blå skylt som alla byggnader i London som hyst riktigt kända människor har fått alltsedan 1866. (Martha Gellhorns skylt är nummer 948 i ordningen).

När Martha Gellhorn var 89 år gammal och svårt sjuk i cancer svalde hon en tablett med cyanid. Som minne av henne delas varje år ut the Martha Gellhorn Prize: det går till en undersökande journalist som avslöjar vad Martha Gellhorn själv kallade official drivel. 

Från trädgården

Äpplen blir det inte många av i år. Alla är inte ledsna för det. Min bekant säger: "Det är roligt när vi får äpplen. Men år utan äpplen känns vilsamma".

Liten inflyttad harpalt som älskar fliknäva

Det har flyttat in en liten harpalt i trädgården. Jag smyger som en siouxindian i trappan som leder upp till den övre delen av tomten och där, på den daggiga gräsmattan mellan äppelträden, sitter haren som en grå liten boll. Funderar på dagens aktiviteter kanske. I går gjorde den en utflykt till grannen på andra sidan gatan. När solen skiner bakifrån på haren, lyser de långa öronen i orange.

Morot, har jag hört, är mums för harar. Jag kan berätta att det går lika bra med fliknäva. Vi hade ett litet bestånd i backen och det är nästan bortbetat. Haren är söt att se på, men den får gärna flytta vidare snart. Fliknävor kan vi offra, men vi vill helst ha våra äppelträd intakta hela vintern.

Edward Lear alltid aktuell

Stora genier blir aldrig bortglömda. De fortsätter att intressera oss och vi vill veta allt om dem. Min favoritnonsenspoet Edward Lear till exempel. Den 7 september skrev Magnus Hedlund i Svenska Dagbladet om Edward Lear och det faktum att det kommit ut nya böcker om den store skämtaren, tonsättaren och landskapsmålaren.



Magnus Hedlund nämnde Jenny Uglows Mr Lear: A life of art and nonsense som kom för några år
 sedan (och fick blandad kritik i den brittiska pressen). Han tar också upp biografin Inventing Edward Lear författad av Sara Lodge och utgiven av Harvard University Press. Magnus Hedlund tipsade om att Sara Lodge har låtit en pianist och två sångare spela in flera av Lears tonsättningar som vi kan lyssna på: edwardlearsmusic.com 

En tredje bok, som Magnus Hedlund inte nämner, är Edward Lear av James Williams nyss utgiven av Liverpool University Press. Dessutom, för tre år sedan, kom Edward Lear and the play of poetry sammanställd av samme James Williams och Matthew Bevis. Som det Lear-fan jag är, vill jag ha allihop, men det blir nog Sara Lodges bok som jag köper på nätet.

Från trädgården

För många år sedan planterade vi ett duvträd, även kallat näsduksträd. Trädet är pampigt och sprider en god skogsdoft. Välgörande för själen. Vi har väntat och väntat på att få se stora vita blad och i början på sommaren hände det äntligen. Efter tio år!

































Jag trodde att de vita näsdukarna skulle fladdra i trädet hela sommaren men de föll ganska snart bort. Nu har det istället bildats små gröna frukter med en liten kula högst upp.
 

Mord i Sigtuna

Sällskapet Deckarvännerna från Stockholm anlände till Sigtuna häromdagen i en abonnerad, gammal, orange buss. De togs emot av Sigtunas deckarintresserade kyrkoherde Jakob Tronêt som erinrade om att många präster är roade av spänningslitteratur: hos en präst hittar man ofta en psalmbok och en deckare på nattygsbordet.

Här står författarna Jonas Kilhman (röda shorts), Ralph Stenbäcker (vita byxor) och Crister Mattsson  (keps) som i sina böcker tagit livet av folk lite överallt i Sigtuna. Bland annat har St. Pers ruin som syns i bakgrunden (under renovering) varit  mordplats för två av männen.

Jakob fick mig att tänka på Tor Irstam som på 1940-talet donerade en stor samling detektivromaner till Matteus församlingsbibliotek i Stockholm. Ett bibliotek med atmosfär, grundat på 1860-talet. Värt ett besök!

Har någon i prästerskapet skrivit en deckare? Det känner jag inte till, men vem vet.