Tidigt lärande gynnar de små

I år är ett riktigt morotsår. Överallt i markerna runt Sigtuna ser jag de vita blommorna hos vild morot, Daucus carota.

För längesedan hade jag en granne som tyckte om att lära sin lilla dotter olika saker. Kanske såg jag det som väl ambitiöst att lära tvååringen räkna till 20 på engelska, men min granne var rätt ute när han insisterade på tidig inlärning. 

 

Barn som tidigt får lära sig nya saker blir mer intresserade av att lära sig nya saker som vuxna eftersom personligheten kan påverkas av tidigt lärande, tror forskare vid Linköpings universitet. Där har man genomfört en serie inlärningstester med små kycklingar.  I ett test fick kycklingarna lära sig att skilja mellan färger för att få belöning, så kallad associativ inlärning. I ett annat test stimulerades den rumsliga, spatiala, inlärningen då kycklingarna lärde sig räkna ut att belöningar finns gömda bakom ett hörn. 

Kycklingarna fick lära sig en mängd olika saker under veckorna av tester. När de blivit vuxna (vid cirka fem månaders ålder) jämförde forskarna deras beteende med en grupp fåglar helt utan liknande erfarenheter av inlärning. De fåglar som stimulerats till inlärning redan tidigt under uppväxten var mer uppmärksamma på omgivningen när de sattes i en ny miljö.

Forskarna menar att den tidiga inlärningen ökade fåglarnas intresse för att utforska och undersöka nya situationer som vuxna. Den tidiga stimuleringen påverkade fåglarnas personlighet som vuxna.

 

Studien publiceras i Behavioural Processes.
Zidar J, Sorato E, Malmqvist A-M, Jansson E, Rosher C, Jensen P, Favati A, Løvlie H. Early experience affect adult personality in the red junglefowl: a role for cognitive stimulation? Accepted in Behavioural Processes, Special Issue.

När den vilda morotsblomman blommat över sluter den sig i en kvast.

Gutenbergsparentesen slutar nu

Vi stod där i fredags utanför biblioteket i Sigtuna och ryckte i dörren -- en mamma, hennes tioåriga flicka och jag. I svårt oroliga tider som dessa måste fler än jag ha blivit ängsliga: hellre sitta hemma och läsa om främmande kulturer än att resa utomlands. Men biblioteket var stängt, här fanns inget att låna. Hur kan de göra så här, sa vi till varandra. På dörren kunde vi läsa i svart på vitt: stängt fredagar och lördagar.

Rosersberg är en tättbebyggd del av Sigtuna kommun. Där är biblioteket stängt varje dag hela sommaren. Det pratas mycket om läsfrämjande åtgärder -- att lära sig läsa och lära sig förstå en text är en mänsklig rättighet och den viktigaste grunden för ett fungerande demokratiskt samhälle  -- men den bästa läsfrämjande åtgärden, tillgång till ett bibliotek, struntar kommunen i. I Rosersberg bor flera hundra barn och nu kan ingen av dem låna böcker under hela sommarlovet.

Plötsligt förstår jag sammanhanget: boken ses inte som viktig längre. För beslutsfattarna på kommunen spelar det ingen roll om barn och vuxna har sämre möjlighet att låna böcker när det är semester och sommarlov och det finns tid att läsa. Lars Ole Sauerberg, som är professor vid Institutet för kulturvetenskap vid Syddanska universitetet i Odense, har myntat begreppet "Gutenbergsparentesen". Han menar att efter en lång period av muntligt berättande kom den revolutionerande tryckpressen och med den en ökande grad av läskunnighet och tillgång till böcker. Men nu har Gutenbergsparentesen varat i drygt 500 år och den tryckta boken börjar ersättas av digitala texter och sociala medier.

Människor surfar och instagrammar och spelar dataspel istället för att läsa. Hur formar det människor? Vad betyder det för en demokrati? Kommer minskad bokläsning att leda till mindre förståelse för andra och större klyftor mellan människor i samhället? Det finns mycket att oroa sig för.

När kyrkklockorna tystnar

Det här är fjärde året som vi gläder oss åt  den maffiga blomman A million bells, en petunia som är otroligt rikblommig och blir större för varje sommarvecka. Rekommenderas! Man får dock inte åka bort. En miljon klockor, det kräver mycket vatten.

G säger att nu är dagen 25 minuter kortare än den var 21 juni, sommarsolståndet. Snart en halvtimme kortare dag, det märks.

Ännu mer märkbart är att kyrkklockorna inte längre hörs i Sigtuna. Det är lika tyst som i Frankrike  efter revolutionen när kyrkorna stängdes, det blev förbjudet att ringa i kyrkklockorna och många klockor smältes ned för att bli till mynt och kanoner. Folkets uppror mot detta var dock så stort att förbudet kom att hävas.

Också den ryska revolutionen betydde att kyrkornas och kyrkklockornas tid var förbi. En stor kyrka i Moskva blev förvaringsplats för lejon, i en annan kyrka byggde man swimmingpool. Ute på landet kunde kyrkorna förvandlas till verkstäder för snickare och andra hantverkare. Att ringa i kyrkklockor förbjöds i lagen och de gamla klockorna togs ned, slogs sönder och gav material till traktorer och annat.

En av de tre kyrkklockor som förstördes när klockstapeln i Sigtuna brann den 29 juni var ett ryskt krigsbyte från 1580. Det påminner mig om att i rysk folkkultur ingick en föreställning om att kyrkklockan är ett levande väsen med magiska förmågor. Elif Batuman skrev om detta i en artikel i The New Yorker  från april 2009 som jag tog fram och läste på nytt i går.

En rysk kyrklocka skulle vara tillverkad så att den förmedlade Guds röst -- tonen skulle därför vara rik, djup och klar för hur skulle Guds röst kunna låta på ett annorlunda vis? I medeltida Ryssland menade man att klockringning hindrade den dödsbringande pesten från att sprida sig. I dag ger den ryske psykiatern Andrei Gnezdilov sina cancerpatienter "klockterapi" -- för att lindra deras smärtor låter han dem höra en särskild inspelning av ringande kyrkklockor och hävdar att det hjälper ungefär en tredjedel av patienterna.

Ja, ska man tro på ryssar hjälper klockringning mot nästan allt: jagar bort förkylningsvirus, renar luften, får linet att växa. Hoppas att vi snart kan sätta upp nya kyrkklockor i Sigtuna.

Ledsamt i Sigtuna

Svarta bjälkar är allt som återstår av den flera hundra år gamla klockstapeln i Sigtuna.

Kyrkklockorna i Sigtuna har brukat klämta för freden två gånger per dag, klockan 10 och klockan 15. Nu tystnar den ringningen. I går kom beskedet att klockstapeln, byggd på en järnåldersgrav, brann ned under natten till torsdagen. Två gånger i juni har någon eller några försökt bryta upp dörren till byggnaden. Det verkar som om ett tredje försök har lyckats och någon har eldat upp den gamla klockstapeln som ringt med sina klockor sedan 1608. Det inre av klockstapeln var mycket gammalt och byggt av grovt kärnvirke från medeltiden.

De tre klockorna är skadade och ska smältas ned för att utgöra material till nya kyrkklockor, var det besked som gavs i förmiddags vid ett möte på Klockbacken som samlade flera hundra ledsna invånare. Kan man bygga en tillfällig klockstapel nära kyrkan? En sådan sak är inte så enkel i Sigtuna med sin svarta jord; här måste varje bygge föregås av arkeologiska utgrävningar.

Nej, jag har inte bytt namn!

Min vän Ulla ringde precis för att fråga om jag hade bytt namn. Hon hade nämligen läst en artikel om ansiktsblindhet i senaste numret av Hemmets Veckotidning. Jag var intervjuad i artikeln men kallades flera gånger för Görel Kristina Nilsson.

Det är svårt att förstå hur ett sådant fel uppkommer. Redaktionen har dock lovat att införa en rättelse på tidningens hemsida och i nästa nummer. Inget fel på Nilsson, men jag vill fortsätta med Näslund.

Pasta, pumpor och penisar

Midsommardagen var rätt dag att besöka Moderna Muséet och den pågående separatutställningen med verk av japanska Yayoi Kusama. Glest med besökare, inga köer någonstans.

Prickig pumpa av Yayoi Kusama

Kusama har varit besatt av pasta som hon kallar "mekanisk mat" och pumpor som har en sensuell form. Men mest av allt verkar hon vara besatt av penisar. De finns överallt  i rummen. Prickiga, randiga, korta, långa, silvriga, svarta, röda, gula. "Black flower" är ett träd behängt med svartprickiga penisar och grått pubeshår.

Jag ser flera hundra tusen penisar och det blir lite enahanda. Flera hundra tusen? Ja. På pendeltåget hem slås jag nämligen av insikten att alla prickar som dominerar Kusamas verk egentligen föreställer penisar. Små och stora prickar är små och stora penisar sedda rakt uppifrån.

Kusamas verk "Oändligt spegelrum -- Fallosfält" är ett rum täckt med speglar som reflekterar penisar täckta av polkaprickar. Besökaren ser ett oändligt fält av fallosar.  Kusama har utnämnt sig själv till "polkaprickarnas prästinna".

Kusamas konst omfattar även träd och natur. Träden utanför Moderna Muséet är klädda i rödvitt tyg, en installation med titeln "Polkaprickarnas uppgång i träden".

Av en slump möter jag den världsberömda Yayoi Kusama igen och igen samma dag. På  Centralen köper jag Financial Times för att läsa kommentarer till valresultatet -- många britter verkar ha ångrat sig -- och för att man har intressanta  kulturartiklar på lördagarna. I FT ser jag en bild av Kusamas verk "Narkissos trädgård", en installation med hundratals fotbollsstora spegelklot av rostfritt stål, intill en stor damm i nyöppnade skulpturparken Domaine du Muy i Provence.

På kvällen hemma läser jag The New Yorker (June 6 - 13) och får se en helsidesbild av "Narkissos trädgård"  i en version som finns utställd hela sommaren Philip Johnsons Glass House, New Canaan, Connecticut, USA. 

Nedan den "Narkissos trädgård"  som  visas på Moderna Muséet. 

Narkissos trädgård, Stockholmsversionen

Att lyssna på när det regnar

Midsommaraftonen blir inte regnfri i år. Om det skvalar för mycket för att du ska vilja vara ute  och plocka blommor, lägg pussel med familjen kanske eller baka scones. Eller lyssna på ett bra program.

BBC har det utmärkta kulturprogrammet "In our time" där Melvyn Braggs samlar experter för ett samtal och man får ta del av initierade kommentarer. Ämnet kan gälla litteratur, historia, vetenskap, filosofi, konst m m. I "In our time archive" hittar du massor att välja på, att lyssna på direkt eller att ladda ned gratis.

Glad midsommarhelg!

Om natten

"Detta ska du läsa i sommar" lyder rubriken för Svenska Dagbladets artikel om semesterlitteratur. .Jag förstår att det är skämtsamt menat, men reser ändå ragg. Vad blir nästa artikel? Dessa filmer ska du se i sommar. Det här ska du dricka i sommar. Den här åsikten ska du ha. Detta ska du göra nu.  Bevare oss för att få order från en redaktion.

Som exempel på läsvärd bok nämner Anders Q Björkman den nyutkomna Nattens historia av Gunnar Broberg. "Att mycket -- såväl underbart som hemskt -- kan hända i mörkret när solen gått ned vet vi allihop. Ändå är det ingen som berättat nattens historia. Tills nu." skriver Björkman.

Men Björkman  har fel. För 10 år sedan kom det underbara verket At Day´s Close: A History of Nighttime av Roger A Ekirch som är professor i historia vid Virginia Tech i USA. Professor Ekirch forskade på nattens historia  i hela 20 år innan han skrev sin bok som också blev en grundlig genomgång av allt förfärligt och härligt som hör natten till (hans bok finns att köpa på abebooks.co.uk).

Ekirch fann bl a i sin forskning att människor förr sov i två omgångar och man talade om första och andra sömnen. I mellanrummet mellan sömnperioderna kunde folk ta en promenad, älska, läsa lite (om man hade ljus) eller göra något annat. Jag lånade hem Gunnar Brobergs bok för att se vad han hade funnit om liknande sömnvanor i Sverige men där står inget alls om tudelad sömn. Ekirchs bok är inte ens upptagen bland författarens källor vilket måste ses en miss.

Storytel köper Norstedts bokförlag

Alldeles nyss kom det här mejlet från vd Otto Sjöberg till Norstedts författare: 

Nu kan vi äntligen meddela att Norstedts Förlagsgrupp har fått en ny ägare: Storytel.
Storytel är ett bolag som består av två delar, det ena är en abonnemangstjänst för strömmande ljud och e-böcker – denna tjänst har vuxit dramatiskt sedan starten för tio åren sedan och finns idag inte bara i Sverige, utan även Norge, Danmark, Holland och Polen.  Den andra är delen är en (mindre) förlagsdel som idag omfattar bokförlagen Massolit (vuxenböcker) och B Wahlströms (barn- och ungdomsböcker).
Det nya ägarskapet kommer inte innebära några drastiska förändringar för Norstedts Förlagsgrupp. Ledning och organisation kommer kvarstå som den ser ut idag, men möjligheten för förlagsgruppen att nu ta ett rejält kliv när det gäller den digitala utvecklingen blir självklart större, och det är en av de stora fördelarna som både vi och köparen Storytel ser i den nya konstellationen.
Under säljprocessens slutskede har vi också haft möjlighet att samtala och diskutera med Storytel och dess ledning. Det har borgat för att vi redan nu har påbörjat en god dialog och kunnat diskutera de viktigaste fördelarna och utvecklingsmöjligheterna.

Vi är väldigt glada över att köpet är genomfört och att vi har fått en ägare som är genuint intresserad av vår verksamhet och vi ser, från båda håll, mycket fram emot att få samarbeta, lära oss och utveckla våra respektive verksamheter.

Ett utskick från svenskbokhandel.se i dag talar om att priset för Norstedts bokförlag blev 152 miljoner kronor. 

Vad heter växten?

Här är en växt som fanns i trädgården när vi köpte huset. Den blommar sedan ett par veckor med vita, lätt uppslitsade kronblad och har smala långa blad. Hjälp mig, vad heter den? Skönheten finns inte med i Forums innehållsrika blombok. Vår vän Krister, som kan det mesta, kände inte igen den. Nu står mitt hopp till läsekretsen.