Litteraturfestival på hög nivå

 

Lotta Olsson och Olof Landström på Sigtuna stadshotell

Mitt bland stjärnor heter en bok av Lotta Olsson (text) och Olof Landström (illustrationer) som kom tidigare i år. Vi som var på Sigtuna stadshotell i går förmiddag hade förmånen att få höra författaren läsa sin bok -- det är en underbar bok för alla åldrar -- och lyssna när de två begåvade upphovspersonerna diskuterade sitt samarbete.

Carola Hansson (t h) i diskussion med en läsare 

 

 

Hur skriver man en roman om en verklig person? Frågade Caroline Krook författaren Carola Hansson som skrivit prisade romaner om två av Leo Tolstojs barn. Först, svarade Carola Hansson, skriver jag ned det yttre i kronologisk ordning, dag för dag; allt detta måste vara riktigt i boken. Hon tar också till sin hjälp dagböcker och brev. "Jag försöker inte skapa en fiktiv människa utan jag vill förstå den riktiga människan. "

I dag fortsätter Sigtuna litteraturfestival med ett rikt utbud.  Jag tänker bland annat lyssna på Suzanne Osten.

Många programpunkter hålls på Sigtunastiftelsen. Här är Rosengården.

Ser fram emot litteraturfestivalen

På fredag i nästa vecka inleds litteraturfestivalen i Sigtuna -- det är femte året nu -- med en konsert   på  Sigtunastiftelsen med Sofia Karlsson och Thomas Andersson Wij.

Söndagens program har jag inte spikat ännu, men av allt roligt som finns att välja på under lördagen väljer jag det här:

Kl 10
Gå en guidad vandring för att titta på Sigtunas runstenar

Kl 11
Lyssna på Lotta Olsson och Olof Landström. Rubriken är "Evolutionär och existentiell bilderbokspoesi"

Kl 13
Höra Carola Hansson tala under rubriken "Att skapa fiktion av autentiska människoöden"

KL 15
 Lyssna på Tomas Bannerhed som samtalar med Dan-Erik Sahlberg

Det blir en givande dag, tror jag, och säkert får jag en lika fulländad söndag. Synd att jag inte kan vara på flera ställen samtidigt.

Hela programmet finns på http://sigtunalitteraturfestival.se

Birgitta Holm när hon föreläste på litteraturfestivalen förra året

Vi behöver skatt på socker

"Gärna en god glass men först lite ond bråd död".  Så har Armémuseum annonserat för att locka besökare i sommar. Glass är förstås väldigt kallt och gott men också fett- och sockerrikt. Alltför många glassar och vi riskerar om inte ond bråd död så sjukdom.

Vårt sockerintag måste ned, har kända läkare och forskare framfört i sommar. Det stora sockerintaget leder till sjukdomar som ger lidande och belastar sjukvården med mångmiljardkostnader varje år.  Antalet överviktiga har tredubblats de senaste 15 åren. Fetma, brist på motion och högt sockerintag ger diabetes typ 2. Vårdkostnaderna för diabetes typ 2 är nu 7-8 miljarder per år.

Alkohol och tobak beskattas i dag. Jag tror som många andra att Sverige också behöver införa en sockerskatt och tydlig information om riskerna med högt sockerintag måste gå ut till hela befolkningen.

Fin frukt lika gott som godis. Det här är det läckra äpplet Suislepp.

Jag väljer hemester i år

I eftermiddag kommer trafikanter att vara på hemväg från sina sommarställen och från semesterresor till hembyn, fjällen, släktingar m m.  Nu är sommarsemestern slut för många.

SCB har frågat arbetare och tjänstemän om deras semestervanor och fått veta att nästan var tredje arbetare inte gjort någon semesterresa under det senaste året. LO skriver på sin hemsida att var tredje arbetare inte hade råd att åka bort på semester.

Men, som jag förstår det, tog undersökningen inte upp orsaken till att man stannade hemma på semestern. Många kanske inte ville resa bort. Man kanske ville tillbringa sina lediga veckor på landet och slippa försenade tåg, stressiga långresor med buss och svettiga bilresor på Autobahn.

Hemester, att man stannar hemma på semestern och njuter av sin ledighet, ger optimal vila. Vill man ha lite extra stimulans kan man göra kortare turer -- svemester-resor --  inom landet. Själv har jag hemester men gjorde en liten resa till Sörmland i förra veckan och kollade på äppelträd. Skörden ser ut att bli finfin i år.

Språkrådet får in många nya roliga ord varje år. Alla blir inte så gamla. Därför är det roligt att svemester, som jag skickade in 2009, fortfarande är i bruk. Åhléns valde "Äntligen svemester" som tema för sin sommarkampanj i år.

Altocumulus vertebratus

Från glasverandan kan jag följa molnformationerna. Häromdagen höll jag på att få kaffet i vrångstrupen. Där var ett abborre-skelett i skyn! G -- meteorologen i mitt liv -- hade ett namn för det: Altocumulus vertebratus. 

Pokémon nu även i Sigtuna

Nu är det farligare än någonsin att gå strandpromenaden i Sigtuna. Inte bara det förfärliga att cyklister är tillåtna att susa fram bland de promenerande. Inte bara att de som cyklar eller promenerar eller svischar fram på snabba brädor kollar sina sms och är avstängda för världen. Nu har också alla människor laddat upp Pokémon och då varken man ser eller hör.

Tips till Pokémonspelare: det finns horder av monster längs promenadvägen från våffelserveringen till minigolfbanan. Eftersom jag kände tilltagande FOMO (fear of missing out) bad jag en liten kille visa mig några. 

Första Pokémon-skämtet hittar jag i The New Yorker. En entusiastisk mäklare säger till ett par som tittar på en lägenhet:
--Jag vet att det är en liten och dyr lägenhet, men vänta tills ni ser alla Pokémon-monster som finns här.

Från min trädgård --1

En bekant ringde mig och bekände färg:
--Jag är frukt- och bärberoende.
Jag kunde bara svara att jag har samma problem.  Men dyrbarare och mer destruktiva  beroenden kunde ha drabbat oss och nu är en underbar tid. Fullt av bär i markerna och i trädgården.

Det stora glädjeämnet vid sidan av äppelträden har blivit en mullebuske, Morus australis, som jag varmt kan rekommendera. Min buske blir 5 år i höst och ger mängder av sagolikt goda bär, som mognar efterhand under lång tid, åtminstone en och en halv månad, och kan skördas var eller varannan dag. Både buske och bär är friska, helt utan angrepp. Bären är lätta att plocka och det lilla gröna skaftet behöver inte rensas bort.


 Mullebuskens bär dyker upp överallt på grenarna. Den röda färgen övergår till svart vid mognad.

Orienterare lika ansiktsblinda som vi andra

Läste en intressant artikel i SvD i dag om att orienterare är skrala på att känna igen sina kända landslagsorienterare. Jag är säker på att TT hade fått samma svaga resultat om de undersökt ansiktsigenkänningsförmågan hos skidåkare, kanotister, kulstötare, handbollsspelare eller vilka svenska sportmänniskor som helst.

Varken TT eller journalisten Anders Hansson tar med handikappet ansiktsblindhet  (prosopagnosi) i beräkningen. TT:s undersökning bekräftar vad jag blev varse för flera år sedan när jag skrev min bok “Vem var det där? En bok om ansiktsblindhet”: en väldigt stor procent av vårt svenska folk är drabbad av ansiktsblindhet. Idrottare eller inte, många av oss känner tyvärr dåligt igen folk.

Tidigt lärande gynnar de små

I år är ett riktigt morotsår. Överallt i markerna runt Sigtuna ser jag de vita blommorna hos vild morot, Daucus carota.

För längesedan hade jag en granne som tyckte om att lära sin lilla dotter olika saker. Kanske såg jag det som väl ambitiöst att lära tvååringen räkna till 20 på engelska, men min granne var rätt ute när han insisterade på tidig inlärning. 

 

Barn som tidigt får lära sig nya saker blir mer intresserade av att lära sig nya saker som vuxna eftersom personligheten kan påverkas av tidigt lärande, tror forskare vid Linköpings universitet. Där har man genomfört en serie inlärningstester med små kycklingar.  I ett test fick kycklingarna lära sig att skilja mellan färger för att få belöning, så kallad associativ inlärning. I ett annat test stimulerades den rumsliga, spatiala, inlärningen då kycklingarna lärde sig räkna ut att belöningar finns gömda bakom ett hörn. 

Kycklingarna fick lära sig en mängd olika saker under veckorna av tester. När de blivit vuxna (vid cirka fem månaders ålder) jämförde forskarna deras beteende med en grupp fåglar helt utan liknande erfarenheter av inlärning. De fåglar som stimulerats till inlärning redan tidigt under uppväxten var mer uppmärksamma på omgivningen när de sattes i en ny miljö.

Forskarna menar att den tidiga inlärningen ökade fåglarnas intresse för att utforska och undersöka nya situationer som vuxna. Den tidiga stimuleringen påverkade fåglarnas personlighet som vuxna.

 

Studien publiceras i Behavioural Processes.
Zidar J, Sorato E, Malmqvist A-M, Jansson E, Rosher C, Jensen P, Favati A, Løvlie H. Early experience affect adult personality in the red junglefowl: a role for cognitive stimulation? Accepted in Behavioural Processes, Special Issue.

När den vilda morotsblomman blommat över sluter den sig i en kvast.

Gutenbergsparentesen slutar nu

Vi stod där i fredags utanför biblioteket i Sigtuna och ryckte i dörren -- en mamma, hennes tioåriga flicka och jag. I svårt oroliga tider som dessa måste fler än jag ha blivit ängsliga: hellre sitta hemma och läsa om främmande kulturer än att resa utomlands. Men biblioteket var stängt, här fanns inget att låna. Hur kan de göra så här, sa vi till varandra. På dörren kunde vi läsa i svart på vitt: stängt fredagar och lördagar.

Rosersberg är en tättbebyggd del av Sigtuna kommun. Där är biblioteket stängt varje dag hela sommaren. Det pratas mycket om läsfrämjande åtgärder -- att lära sig läsa och lära sig förstå en text är en mänsklig rättighet och den viktigaste grunden för ett fungerande demokratiskt samhälle  -- men den bästa läsfrämjande åtgärden, tillgång till ett bibliotek, struntar kommunen i. I Rosersberg bor flera hundra barn och nu kan ingen av dem låna böcker under hela sommarlovet.

Plötsligt förstår jag sammanhanget: boken ses inte som viktig längre. För beslutsfattarna på kommunen spelar det ingen roll om barn och vuxna har sämre möjlighet att låna böcker när det är semester och sommarlov och det finns tid att läsa. Lars Ole Sauerberg, som är professor vid Institutet för kulturvetenskap vid Syddanska universitetet i Odense, har myntat begreppet "Gutenbergsparentesen". Han menar att efter en lång period av muntligt berättande kom den revolutionerande tryckpressen och med den en ökande grad av läskunnighet och tillgång till böcker. Men nu har Gutenbergsparentesen varat i drygt 500 år och den tryckta boken börjar ersättas av digitala texter och sociala medier.

Människor surfar och instagrammar och spelar dataspel istället för att läsa. Hur formar det människor? Vad betyder det för en demokrati? Kommer minskad bokläsning att leda till mindre förståelse för andra och större klyftor mellan människor i samhället? Det finns mycket att oroa sig för.