Tjugo procent av allt blodsocker går till hjärnan hos vuxna. Det mesta går till att tänka på ingenting särskilt.
I dag tänker jag i alla fall på konstruktionen kök och vardagsrum i ett. Hur kan en arkitekt komma på något så befängt? Lukter från kokt vitkål och stekt sill, ljud från elvisp och diskmaskin -- vi mår bäst om vi får stänga in sådant i ett särskilt rum. Nu har jag hört att vardagsrum med kokmöjligheter är väg ut. Inte en dag för tidigt.
Jag tänker också på alla som tvingas arbeta i kontorslandskap. Har aldrig behövt det men jag besökte nyss en stor tidning med lokaler i ett kontorslandskap. Klart att man spar kontorsyta och utgifter för mellanväggar, dörrar och trösklar. Men kan någon göra sitt bästa när hen sitter i ett litet bås omgiven av ständiga störningar -- ljud av röster, telefoner, nysningar, harklingar, tramp av fötter? Jag skulle skjuta på att gå till jobbet om det låg i ett kontorslandskap.
Nyss läste jag om the super desk. Det är en annonsbyrå i New York, the Barbarian Group med mottot "It´s gonna be awesome", som tänkt till och funnit att det räcker med ett enda skrivbord. Om det bara är stort nog. Så man har låtit bygga ett långt skrivbord som böljar i sidled såväl som i höjdled (på sju ställen är superskrivbordet så högt att man kan sitta under det) för alla sina 125 anställda. Med plats för ytterligare 50 om behovet uppstår.
Även annonsbyråchefen sitter vid superskrivbordet. Får hoppas att det funkar. Annars får Barbarerna sälja skrivbordet till ett nöjesfält; barn kan åka skateboard eller köra fjärrstyrda racerbilar på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar