tisdag 22 juni 2010

Bekämpa skadliga tidningsrecept


Det var trevligt att ha namnsdag i lördags. Folk flaggade överallt, det måste ha varit för oss 1 500 i landet som heter Görel. I huvudstaden firade man också något annat, vad det nu kan ha varit.

Skämt åsido, så roligt det var att se parets lycka. Vi var många som fällde en tår. Jag har en uppgift att föreslå prins Daniel som är intresserad av bättre folkhälsa: Snälla, gå i bräschen för att bekämpa skadliga tidningsrecept. Nyss publicerade till exempel Svenska Dagbladet en bilaga med sommarmat. Där ingick ett recept på toscakaka hämtat ur en bok av konditorn Therese Baalack.

Kakan innehåller 400 g smör plus 1 dl vispgrädde, 6 ägg, 400 g mandelmassa och 5 dl nötter. Ger 12 bitar, stod det i receptet. Varje bit ger alltså 33 g smör plus fett från ägg, vispgrädde, mandelmassa och nötter. Säg att det landar på 40 g fett per bit.

Jag följde receptet. Denna toscakaka är oätlig. Den dryper av fett. Jag sverkade och kastade kakan i soptunnan.

Görels blomskola: Bilden visar robinia. Här i Sigtuna finns flera stora träd av robinia, även kallad pseudoakacia. Just nu blommar de. Spana i hörnet Stora Gatan/Borgmästarvägen och på Klockbacken vid Prästgatan.

måndag 21 juni 2010

Ny okänd stekel


Maj-Lis Pettersson, som kan så oerhört mycket, gick bet på vilken sorts stekellarver det var som gick loss på mitt Härnevi-träd i förra veckan och skulle ha kalätit det till sista bladet om jag inte hade stoppat dem. Maj-Lis skickade min bild på larverna till Christer Torneus, landets främsta expert på skadeinsekter i trädgården.

Christer gick också bet! Han skriver att han har gjort sitt bästa för att utröna vad detta är för larv. ”Att det är en växtstekellarv är ju helt klart, men sedan är det stopp. Den finns inte i mina fruktböcker och sökning på Internet har inte givit något resultat.” Att invänta förpuppningen och sedan kläcka fram vuxna steklar är bästa sättet för att få fram vilken art det rör sig om, menar han. Tyvärr Christer, det är för sent. Men ser jag samma larver igen, ska jag ta vara på några larver och försöka göra så.

Christer skriver också: ”Att skaka ner larverna och ta kål på dem på marken är ett lämpligt bekämpningsalternativ om inte trädet är alldeles för stort. Att banka på grenarna med en vadderad käpp är en praktiskt bra lösning på detta”.

Även om trädet tar tillfällig skada av den bladförlust som larven orsakar, är det troligt att det repar sig så småningom men fruktsättningen kan påverkas en lång tid framöver, påpekar Christer.

Tack snälla Christer och Maj-Lis för att ni försökte identifiera mina larver. Lite kusligt är det att ha blivit hemsökt av en okänd bladätarstekel. Men det varmare klimatet innebär att vi kan få vänja oss vid nya skadeinsekter. Kanske har larven hemsökt fler trädgårdar? Var snäll och skicka i så fall en rapport till Sveriges Pomologiska Sällskap, info@svepom.se

Från Svensk Bokhandels hemsida hämtar jag att Francoise Sagan föddes 1935 denna dag.

lördag 19 juni 2010

En kart


Många här i Mellansverige säger och skriver ett kart, kartet. Ändå heter det inte så. En kart, karten ska det vara. Bilden visar hur mittkarten står ensam kvar sedan de obefruktade sidokartarna har fallit av.

fredag 18 juni 2010

Bröllopsyra


Ser plötsligt att toapapperet är präglat med hjärtan. Så har alltså bröllopsyran spritt sig till papperstillverkarna.

Forskare är inte sämre än andra. De påverkas också av romantik. När Karolinska Institutet förra veckan bjöd på öppna föredrag av internationella stjärnor under rubriken Den upplysta hjärnan handlade ett föredrag av Semir Zeki från London om The Neurobiology of Love. Vad är den mest sålda julklappsboken världen över? Sonnets av Shakespeare. Män ger dessa kärleksdikter till kvinnor, kvinnor ger dem till män, män till män och kvinnor till kvinnor.

Kärlek, sa Zeki, utmärks av en känsla av sammansmältning. Hjärnan hos förälskade par har en egen logik och de förälskades omdömesförmåga klickar. Fast Daniel och Victoria verkar ändå ha haft mycket god omdömesförmåga när de valde varandra. Ingen av dem kan få en bättre livskamrat. I morgon är jag glad att jag har en teve.

torsdag 17 juni 2010

Frukostätarna


Trädgårdsmänniskan har inte en lugn stund. När som helst kan något hända som kräver ett raskt ingripande. Ett helt träd kan bli avlövat medan du äter ditt morgonmål och läser tidningen. Jag har inte för vana att överdriva och jag gör det inte nu heller.

I går morse överraskade jag en bataljon livliga ljusgröna larver i färd med att kaläta mitt lilla Härnevi-träd. En dusch med pyretrum tog kål på frukostätarna. Det kan tyckas hårt, men det var inte jag som började och Härnevi är en underbar äppelsort. Därtill hade jag köpt trädet av uppdragaren själv, Ernst Pettersson i Härnevi, och det måste försvaras, med varje medel.

Skickade en bild till min guru i växtskyddsfrågor Maj-Lis Petersson, känd från radions Odla med P1. Hon svarade att detta rörde sig om larver av en bladstekel. Vilken sorts bladstekel ska jag få svar på senare.

Tänker på Henry David Thoreaus jämförelse mellan människa och larver i boken Skogsliv vid Walden. Han skriver där att det är ett allmänt känt faktum att nästan alla fullt utvecklade insekter äter långt mindre än på larvstadiet. Thoreau skriver: "Storätaren är en människa på larvstadiet; det finns hela folk på det stadiet, folk utan flykt och fantasi; deras stora bukar förråda dem".

onsdag 16 juni 2010

Ett brev som värmer


Varje psykolog undrar hur det har gått. Hur har det gått för den invandrade kvinnan som gick i korttidsterapi? Hur har det gått för den aidssjuka patienten på sjukhuset? För tvåbarnspappan som sökte akut? Psykologen får inte veta om personen ifråga inte själv hör av sig.

Alla som läst min bok Borderline personlighetsstörning (Natur och Kultur, 1998) vet att där ingår en intervju med en ung kvinna kallad Helena (heter i verkligheten något annat) som också bidrar med två starka bilder i boken. Hon kom direkt från sjukhuset där hon var inlagd för självmordsförsök när jag intervjuade henne och hade ett stort vitt bandage på handleden efter att nyss ha bränt sig själv svårt med cigaretter. Det var en tunn, ärrad gestalt som satt liten och hopkrupen på min soffa. Helena, som berättade om en svår uppväxt, hade många självmordsförsök, många långa sjukhusvistelser och många händelser med självmisshandel bakom sig. Därhemma fanns två barn och en man som ville skiljas. Helena uttalar i intervjun att hennes önskan är att få utbilda sig och arbeta med barn som har emotionella problem och kommunikationssvårigheter. Kanske har läsarna inte varit säkra på att detta skulle förverkligas.

Häromdagen fick jag brev från Helena. Hon har i dag den utbildning hon ville ha och hon har det arbete hon drömde om. Med hjälp av terapi kunde hon så småningom bryta sitt destruktiva mönster. Tack Helena för att du hörde av dig! Så underbart att få dina goda nyheter. Jag hoppas att det har gått bra även för de andra intervjupersonerna i min bok.

tisdag 15 juni 2010

Carl Larsson och bladkaktusen


Vår ungefär 10 år gamla bladkaktus (Epiphyllum crenatum, ibland ser man namnet orkidékaktus) blommar just nu. G räknade till 102 knoppar som slår ut en efter en.

Vi har fått den av Ulla som hade fått den av Margit. Hos Margit och Ulla blommade aldrig bladkaktusen. Men bladkaktus måste precis som äppelträd ha vintervila. Om den hela tiden står i rumstemperatur över 20 grader bildas inga blomknoppar. Efter nyår ska kaktusen stå svalt och torrt ett par månader. Därefter börjar man ge den lite vatten.

Carl Larsson tyckte om rött. En tavla var inte fulländad om där inte fanns en röd detalj: en röd klänning, sjal, kappa, mössa, skor, rosett, förkläde, rött knytband, väst, hink, kudde, stol, soffa, tapet, klocka eller vas. Eller en röd blomma. Möjligen var en tavla mer lättsåld om den innehöll färgen rött.

Karin och Carl Larsson hade en bladkaktus som blommade varje år. Konstnären tog gärna med den i en målning. I boken Carl Larsson, Signerat med penna och pensel av Uwa Nergaard (dotter till Carl Larssons dotter Brita, gick bort alldeles nyss) med bilder på verk av konstnären räknar jag till elva målningar där blommande bladkaktus ingår som ett dekorativt element. Det är Stilleben med blomkrukor (1888), Fürstenbergska triptyken (1888-1889), Flickan med dammvippan (1890-91), Lisbeth i ateljén (1897), Britas kaktus (1904), Lisbeth läser (1904), Omkring kaktusen (1909), Syskon (1911), Interiör med kaktus (1914), Porträtt av K O Bonnier (1915) och Sömnad (1916).

måndag 14 juni 2010

Att skingra en depression

Så roligt det är att träffa kompetenta yrkeskvinnor med erfarenhet och livsvisdom. Talade häromkvällen om positiv psykologi inför en grupp soroptimister. Utgångspunkten var min bok Tankar om glädje och vardagslycka, vad vi kan lära av den nya positiva psykologin som råkade vara recenserad i Svenska Dagbladet samma dag (jordnära, konkret, lättsam och personlig, menade recensenten).

Efteråt frågade mig en kvinna vad hon kunde göra för sin deprimerade mor. Om jag förstod rätt hade mamman nyss flyttat till samma stad som dottern. Det är verkligen inte lätt att räcka till och orka hjälpa en deprimerad äldre mor när man har heltidsarbete och en familj att ta hand om. Jag har tänkt igenom situationen och här är några förslag. Jag kallar modern M (många av råden kan också användas för en deprimerad make/maka eller nära medmänniska).

1) Schemalägg en kväll eller lördag eftermiddag i veckan för en gemensam aktivitet mor och dotter. Det kan innebära att fixa den nya lägenheten så att den blir trivsam. Eller göra ett klädinköp tillsammans. Eller ett besök på teater, bio, museum, kafé. Det kan också vara en långpromenad eller ett besök i simhallen. Fördelen med en fast tid tillsammans är att M varje vecka har något att se fram emot och glädja sig åt.

2) Är M road av att sjunga? Kanske finns det en sångkör som hon kan gå med i. Att sjunga är positivt för livsandarna och en sångkör ger en givande samvaro med andra. Det är också ett sätt att få nya vänner.

3) Motion är ett pålitligt sätt att behandla en depression. På många orter finns det organiserad stavgång, fotvandring eller vattengymnastik för äldre. Hör med vårdcentralen, Friluftsfrämjandet eller pensionärsorganisationer på orten.

4) Om litteratur är ett gammalt intresse så kan det väckas till liv igen. På vissa orter finns en bokcirkel som består i att man betalar en summa och sedan får låna en nyutkommen bok åt gången i bokhandeln. Det är fint att ha ett roligt ärende till bokhandeln då och då.

5) Att göra gott för andra innebär att man själv blir på bättre humör. Väntjänsten är en ideell organisation som finns på många orter och innebär att pensionärer hjälper gamla och sjuka med olika ärenden. Kanske förmår M ta något uppdrag i veckan. Hon kommer att känna att hon gör en viktig insats.

6) Vilka föreningar finns det på orten? Medlemskap i en konstförening eller en hembygdsförening kanske kan vara något. Det är givande att arbeta ideellt tillsammans med likasinnade.

7) Äldre människor har mycket att berätta från sitt liv. På 70 år har mycket förändrats. Be M att skriva ned sin livshistoria till glädje för barn och barnbarn.

8) Kreativ verksamhet kan skingra en depression. Tycker M om att sticka? Beställ i så fall en vacker sjal av henne och skaffa hem garn och beskrivning. Eller köp fina kritor och vackert papper att måla på.

9) Att lära något nytt är givande och ger kontakt med andra människor. Det kan finnas till exempel en datorkurs för äldre på orten. En kurs i släktforskning. Eller en kurs i franska.

10) När man är deprimerad lägger man inte märke till alla goda saker man har del av varje dag. Föreslå M att skriva ned tre bra saker som hänt i en dagbok varje kväll. Studier visar att det är en bra metod att skingra en depression.

11) Vad brukade M tidigare vara intresserad av? Be henne skriva en lista. Kanske går det att ta upp igen en gammal hobby som ger flow, det vill säga totalt engagemang.

12) Forskning har bekräftat att meditation ökar människans välbefinnande. Undersök om det finns kurser i meditation på orten eller låna en bok som ger vägledning.

fredag 11 juni 2010

Nya doktorer


Sångerskan Patti Smith, filmskaparen Steven Soderbergh och författaren Jonathan Lethem har alla nyligen promoverats till hedersdoktor vid Pratt Institute i New York. Steven Soderbergh gick aldrig på universitetet, Patti Smith blev relegerad när hon gick tredje året på universitetet och Jonathan Letham har i 25 år tagit sabbatsår från universitetet.

Funderingar


Tänk om människan inte hade något att fundera över. Ingen gåta att lösa, inget problem att ta ställning till. Om inget vore förborgat eller svårförstått, så tråkigt det skulle bli.

Just nu funderar våra ministrar om de ska få sitta kvar vid makten i höst. Daniel undrar över hur livet som Kunglig Höghet ska bli. Jag funderar över varför jag alltid sparkar in vänster toffel under sängen när jag lägger mig så att jag måste böja mig ned och fiska fram den när jag går upp på morgonen. Jag vill sluta göra så, men har inte lyckats. Och varför hamnar aldrig bokstäverna rätt i just ordet skickat när jag skriver på datorn?

Jag har också funderat över detta att många hus och gamla kyrkor har dekorationer i form av ansikten. Det kan vara blida, vänliga, vackra eller monstruösa ansikten. På Skokloster slott finns det vapen och verktyg från 1600-talet med utsmyckningar i form av ansikten. Där kan man också hitta konstfullt dekorerade öppna spisar som visar grinande ansikten. Och i den stora paradmatsalen på Skokloster tittar guldförgyllda ansikten ned från taket och sträcker ut tungan åt oss.

Våra mynt och frimärken är försedda med ansikten. Kungens främsta uppgift är att vara ett ansikte på den svenska kronan.

Varför finns det ansikten överallt? Nu tror jag mig ha kommit lösningen på spåret. Nyss skrev Svenska Dagbladet (4 juni) om gargoyle. Ordet kan härledas till legenden om St Romanus som med Guds bistånd räddade trakten kring den franska staden Rouen från den eldsprutande besten Gargouille. När kroppen brändes på bål, blev huvudet och halsen av Gargouille kvar oskadda. Monstrets huvud spikades då upp på katedralens vägg som ett skydd mot onda andar.

Tanken med att använda ansikten som utsmyckning är kanske att de ska skydda. Mot onda andar, husets förfall och fall i ekonomin.

Den nyss tagna bilden visar Cox Orange i tidigt kartstadium. För övrigt presenterar Dagens Nyheter min pomologi Svenska äpplen i dag.