En författare kan få en bra recension. Eller en dålig recension. I båda fallen hör det till att inte skriva till recensenten. Men det gjorde den brittiska filosofen och författaren Alain de Botton. Han fick usel kritik i New York Times av författaren Caleb Crain för sin bok The Pleasures and Sorrows of Work (vissa frågar sig vad de Botton vet om arbete, han som ärvt en jättelik förmögenhet av sin far, men han har dock skrivit flera böcker). Nog var det ganska infantilt av filosofen att bli rasande över den dåliga recensionen och skriva på Crains blog: ”Jag ska hata dig tills du dör och jag önskar dig allt ont i varje steg du tar på din karriär, jag ska titta på med stort intresse och skadeglädje.”
Sedan dess har diskussionens vågor gått höga. Får en författare försvara sig? Eller ska han/hon alltid vända andra kinden till? Och de Botton säger att han ångrar att han inte skrev ett vanligt pappersbrev och postade det i ett kuvert, men han trodde ju att hans inlägg bara skulle läsas av Crain...
Henrik Ibsens råd till Georg Brandes var detta: ”Titta rakt fram och svara aldrig med ett enda ord. Om du vill skriva polemik, rikta inte din polemik mot en viss person; visa aldrig dina fiender att deras ord har haft någon effekt på dig, uppträd alltså som om du inte alls misstänker att det existerar någon motsättning. ”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar