Blir man tråkigare när man blir äldre? Absolut inte. Men man skrattar inte åt allting som tidigare. Ser jag någon halka på ett bananskal och falla blir jag inte munter utan orolig och undrar hur det går. Nu har jag sett filmen Fula, skitiga och elaka. "En sanslös komedi av Ettore Scola" står det på förpackningen. Där står också att en stor kvällstidning gett filmen 4 getingar och en annan stor kvällstidning skriver "magnifik underhållning."
Jag möter en italiensk familj som lever miserabelt i en kåkstad och en despotisk husfar som super, slår sin fru sönder och samman, är elak mot sina barn och tvingar sig till samlag av sin svärdotter. Roligt? Nej.
Ler just nu åt en skämtteckning i The New Yorker:
En hund och en katt sitter vid ett köksbord och spelar Alfapet. Katten säger:
-- Grrr är inget ord.
Skrattar också åt det här skämtet från engelsk tidning:
Professor Peter Higgs:
-- Det är väl bra att man har hittat min partikel. Men tänk om någon ville hitta mina glasögon också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar