Liktornar är ett förfärligt ord, det har jag alltid tyckt. Finns det något annat ord som så till den grad andas åldrande och död? Men det var bara att se sanningen i vitögat. Jag bokade mitt livs första besök hos en fotvårdare. Med en älvas lätta handlag skar hon bort två liktornar från fotsulan och jag kunde gå hem smärtfri, under tyst jubel.
Äldre människor kan också få krokiga tår, inte kul det heller. Jag har en kroktå och för att den inte ska förvärras, och för att jag ska slippa få fler, berättade fotvårdaren om artikulering (av articularis som betyder led). Det innebär att man drar i varje tå några gånger per dag. En annan bra övning är tåhävningar, det sträcker ut tålederna, sa min läromästare.
Rutin kommer av det franska ordet för väg, på svenska rutt. Nät man går sin rutt går man en väl inövad promenad och behöver inte tänka hur man ska hitta eller var man sätter foten. Till varje tandborsttillfälle lägger jag nu en avslutande rutin: tio tåhävningar. Och så blir det lite artikulering under Rapport.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar