lördag 24 juni 2017

Bluffaktura från "Tele2"

Fakturabedragarna sover aldrig. De skickar papperspost och mejl året runt men kanske är sommaren -- med ovana vikarier på kontoret -- deras högsäsong. I går, midsommarafton, avbröt jag matlagandet och gick för att skicka ett rekommenderat brev med en faktura i retur. Det är viktigt att agera snabbt om man får en bluffaktura, hade polisen sagt.

Pappersfakturan som jag fick i torsdags var försedd med samma logotype som Tele2 använder och den uppgivna web-adressen är samma som Tele2 har. Men olika saker avslöjade att fakturan var fejk, till exempel språkliga missar. Dessutom har Tele2 ett annat bankgironummer och jag har ett annat kundnummer på det företaget. Slutligen gällde fakturan domänavgift för två år och min domän är registrerad på annat håll.

Jag ringde alltså polisen och anmälde det falska Tele2-företaget med boxadress i Kista. Fick veta att jag skulle dra ett streck tvärsöver fakturan och skriva "Bestrider fakturan". Men inte skriva under med mitt namn eftersom en signatur kan kopieras och användas av bedragare. "Man måste skydda ryggen 15 gånger", sa polisen. Hon tipsade om hemsidan Bestrid.nu, där står allt man behöver veta när man fått en bluffaktura.

Får se om det händer något mer, om jag får en betalningspåminnelse. I så fall får jag göra om proceduren.





lördag 17 juni 2017

Sommarläsning

La lecture sous la lampe av Daniéle Akmen
Flow är det saliga tillståndet när man är totalt uppslukad av det man sysslar med -- något som varken är för lätt eller för svårt --  och trivialiteter som kliande myggbett och kurrande mage inte finns. Vad kan vi göra för nästa generation? Psykologen Mihály Csikszentmihályi, som gjort ordet flow bekant över världen, var i Stockholm nyss och citerade då en tänkare från antiken: "Människor måste lära sina barn att känna glädje i rätt saker".

Ingen vill att ett barn ska få sina kickar av ta droger och göra brott och att slåss. Hur gör man då? Mihály Csikszentmihályi gav det här rådet: "Vi måste se till att våra barn och ungdomar lär sig att hitta flow i bra saker, annars kan de hamna fel". Varför inte föra in barnen  i litteraturens fantastiska värld? Ge dem flow genom att läsa högt, låna hem roliga böcker från biblioteket, ge böcker på födelsedagen.



Till dig som söker en bra vuxenbok vill jag rekommendera "Mödrarnas söndag" av Graham Swift.
Jag köpte den i Brighton, där jag var för någon månad sedan.  Kolossalt bra. Swift skriver så man tycker att man kommer huvudpersonerna riktigt nära.

De böcker jag ska läsa i sommar ligger bredvid mig i en trave:
Hertha av Fredrika Bremer (omläsning, nyutgåva från förra året med inledning och kommentar av Åsa Arping och Gunnel Furuland)
Den vita vägen av Edmund de Waal
En sommar med Proust (essäer av flera författare)
Den ensamma staden av Olivia Laing
Bedrägeribrottsligheten i Sverige. Kartläggning och åtgärdsförslag, Rapport 2016:9, BRÅ

söndag 11 juni 2017

Sigtunastiftelsen 100 år



Sigtunastiftelsen -- plats för konferenser, musik, litterära föredrag, bildning, utbildning, god mat och allmän rekreation -- fyller 100 år. Det har man firat i veckan med föredrag och symposier.  I går var man flott och bjöd alla på kaffe och tårta ute i Rosengården. Författaren Maja Hagerman (kvinnan i grön kofta på bilden) har tillsammans med sin man gjort en film om Sigtunastiftelsen som visades första gången i går.

lördag 10 juni 2017

Sand -- snart en bristvara


Uppsala i går: volleybollsanden slätas ut mellan varje match
Fast jag bor bara några mil från Uppsala och fast det är en så charmig stad blir det inte ofta jag åker dit. Men i går gjorde jag ett besök och passade på att gå till Vaksala torg som var fyllt med sand. Där ska tävlas i volleyboll i helgen. Hela 200 ton sand hade man fraktat dit för beachvolleybollsand ska vara så djup att de barfota spelarna sjunker ned till fotknölarna. Sanden ska sedan fraktas vidare till andra ställen i landet där Swedish Beach Tour ordnar tävlingar.

Måste inte beach volleyboll spelas vid en strand? Nej, så kinkiga är inte spelarna. Men det får inte vara vilken sand som helst, läser jag i The New Yorker (29 maj, 2017). Sanden ska vara behaglig att springa på, inte för hård, och genomsläpplig för vatten. När man skulle spela beach volleyboll vid Lake Toronto i höstas dög inte sjöstranden -- fel sorts sandkorn - utan man tog 35 stora lastbilslaster med sand från ett sandtag ett par timmar bort. 

Sand har plötsligt fått ett annat, högre värde för mig. För sand är efter vatten den mest använda naturprodukten i världen och nu börjar det bli ont om sandkorn. Under de senaste fyra åren har Kina använt mer sand -- till hus och vägbyggen -- än man har förbrukat  i USA under de senaste 100 åren. Våra öknar då, finns det inte sand där kanske? Ja, men den är ganska värdelös. De alldeles runda ökensandkornen går inte att göra asfalt eller betong av. Ja, de går inte ens att lägga i sandgropar på golfbanan. När man skulle bygga skyskrapan Burj Khalifa i Dubai importerade man sand från Australien. I Mauretanien finns oerhört mycket sand men den går inte ens att bruka till vägar.

Jag lät beachvolleybollsanden sila genom fingrarna. Utan att veta något om sand tillät jag mig att gissa: finkrossad, svensk granit.

lördag 3 juni 2017

Att tro på älvor och andar

Förr, in på 1900-talet, trodde många människor att kameran inte kunde ljuga. Kameran var ett vetenskapligt instrument och vad ett fotografi visade måste därför vara dagsens sanning. När människor på 1920-talet kunde se fotografier av de skira väsen som kom att kallas the Cottingley elves blev de fascinerade. Många i England trodde fullt och fast på älvor och eftersom dessa små gestalter hade blivit fångade i svart på vitt fanns inget att diskutera längre. I själva verket var bilderna tagna en lördag eftermiddag  i juli 1917 av två kusiner, Frances och Elsie, 16 respektive 10 år gamla, i Cottingley, Yorkshire. Flickorna fotograferade små pappersfigurer som de hade klippt ut och placerat i gräset och på trädgrenar och påstod sedan för sina föräldrar att de hade mött älvor som de tagit bilder av.
                      Det var inte flickornas fel att bilderna spreds utanför familjen och började visas i teosofiska sällskap och tryckas i tidningar.
                      En dotter till Frances visade de berömda bilderna i ett avsnitt av teveprogrammet ”Engelska antikrundan” (sändes i SVT 27 april 2017) och berättade att hennes mamma skämdes för att ha lurat så många och därför aldrig talade med någon enda om sitt fusk förrän på 1980-talet när hon fick veta att hennes kusin Elsie hade erkänt för sin son att fotografierna var falska. Tänk att gå tyngd ett helt liv, från barndomen upp till sen ålderdom, och bära på hemligheten att man har fört en hel värld bakom ljuset.... 
Isländsk alfasteinn  -- här bor älvorna

På Island är tron på älvor stark. Älvorna bor under vissa stenar och kan stoppa både vägbygge och husbygge om människorna inte gör eftergifter. Men vi i det upplysta Sverige tror väl inte på féer? Kanske inte, men mer än 70 procent av svenskarna tror på andeväsen, en parallell verklighet. Det har Sara Duppils  som forskar på föreställningen om andeväsen vid högskolan i Gävle, kommit fram till. 


 

söndag 28 maj 2017

Flow är att springa som ett rådjur

 
Avslutande paneldiskussion med forskarna Hanna Damasio, Antonio Damasio och Mihaly  Csikszentmihályi
Våra universitet och högskolor har tre skyldigheter: att utbilda, att forska och att sprida kunskap till allmänheten. I det sistnämnda syftet bjöd Karolinska Institutet nyss på ett heldagssymposium -- med titeln Brain and Culture -- i tjusiga Aula Medica då alla fick vara med och lyssna.

Det var en dag med avancerade föredrag varvade med musikinslag. Tänk att få möta den världsberömde hjärnforskaren Antonio Damasio och hans fru Hanna. För att inte tala om att den ännu mer berömde ungersk-amerikanske psykologiprofessorn Mihaly  Csikszentmihályi (mihaj tjiksentmihaj)  -- en lite böjd man med buskiga ögonbryn, vita polisonger och vitt skägg som var klädd i grå t-tröja och mörk kostym -- var där och höll ett föredrag om Flow and the Quality of Life.
Csikszentmihályi berättade att hans två bröder dog under den ryska ockupationen av Ungern. Vad gör en människa efter att något sådant hänt? Man kan leva vidare som ett ting som som flyttar runt  eller man kan ta sitt liv i sina egna händer, sa han.

Vad är flow? Forskaren Georg Klein, Csikszentmihályis vän (som dog förra året) uttryckte det så här:
--- När jag kan koncentrera mig på mitt arbete känner jag mig som ett rådjur som springer i en backe full med med blommor.

Ja, säger Csikszentmihályi, flow är to work at your heart´s content. Det kommer när man är mitt inne i ett arbete som man är uppslukad av. Man förlorar känsla för tiden ---- det finns inget förflutet och ingen framtid.  Kan alla känna flow? Ja, men det kommer lättare till vissa.

Mihaly  Csikszentmihályi håller föredrag  i Aula Medica



lördag 27 maj 2017

Herman Wouk 102 år i dag

Musiker blir ofta riktigt gamla (gäller inte rockmusiker), men det blir sällan författare. Ju större författare, desto mindre chans att nå hög ålder. August Strindberg dog när han var 63, Ernst Hemingway blev 62, Gustav Flaubert 59 och Marcel Proust blott 51 år.

Men det finns förstås undantag. Den judiske författaren Herman Wouk, som skrev den Pulitzerprisbelönade romanen Myteriet på Caine, fyller 102 år idag.  Gratulerar! Häromåret kom hans självbiografi med titeln Sailor and fiddler, reflections of a 100-year-old  author.

lördag 20 maj 2017

Icelandair landar sent

Världens bästa och sämsta flygbolag, sett till hur bra de är på att hålla tiden, har utsetts  av dataföretaget Flightstats. Sämst av de sämsta är israeliska El Al.och Icelandair kommer tvåa.

Drygt 41 procent av Icelandairs flighter landade senare än planerat på sin destination förra året. Det förvånar mig inte det minsta. Det förvånar inte någon som besökt Island. Islänningarna är supertrevliga, de bygger fina badhus med hett vatten från jordens inre och de stickar varma, vackra lopapeysi-koftor med ok. Men de kan inte hålla tiden.

Alla turister har erfarenhet av det här: på avresedagen står man och väntar på den lilla flygbussen  som ska ta dig till den stora flygbussen lite utanför stadskärnan. Bussen kommer inte. Man väntar och väntar men den kommer inte. Till slut tar den nervöse turisten en taxi. Hen gör nämligen misstaget att tro att den stora flygbussen ska avgå efter tidtabell. Det gör den inte. Stor eller liten, båda bussarna är lika försenade. Flyget, i sin tur, det går när det går.

Isländska karlar och konur klar sig självklart i lopapeysi-kofta
På Island säger man så här: Om din vän bjuder dig till sitt bröllop dagen efter bröllopet, då är han ute i god tid. 
Sprutande fontäner med hett vatten är ett stiligt, isländskt naturfenomen


fredag 19 maj 2017

Nya tider för piggor och suggor

Det finns klassiker man alltid återvänder till. Jag tänker på Det susar i säven av Kenneth Graham, Alice i Underlandet av Lewis Carroll och Nalle Puh av A A Milne. Jag läste aldrig de här böckerna som barn men har tagit skadan igen som vuxen.

Lena Landströms fyra böcker om piggor och suggor  (med omslag och illustrationer av Olof Landström) kommer också att få klassiker-status och bli lästa om och om igen. Lena är min vän, så jag är jävig, men fler tycker som jag. Bibliotekstjänst (Btj) har nyss publicerat en berömmande recension av den senaste boken Nya tider för piggor och suggor (som kom förra månaden) och skrev bland annat "Det här är fantastisk läsning". Precis vad jag tycker. 
Texten utmärks av underbar humor, fyndighet och medkänsla för svaghet (som påfrestande stort mått av hurtighet eller benägenheten att bli fördjupad i en bok när det är dags att städa). Läsaren uppslukas av tillvaron för de små liven därnere vid marken och när det stora hotet uppenbarar sig i form av AB Dyvel och Borr, som vill bygga en modern semesteranläggning med stugby och restaurang och dansbana med musik både natt och dag, blir jag orolig. Ska suggfamiljens hus behöva flyttas och skolan läggas ned för att inte vara i vägen för stordyvels turistprojekt?

Jag säger inte mer, men kan berätta att det slutar bra. Btj-recensenten skriver att hon längtar efter nya berättelser och det gör jag med. Men Lena säger nej, hon hade planerat för fyra verk och fler kapitelböcker om suggor och piggor blir det inte. Här är de andra tre böckerna i serien: Piggor och suggor från 2009, Den mystiska bulan från 2011 och Mittvinter från 2012.

lördag 13 maj 2017

Leka vid matbordet

Man ska inte leka vid matbordet. Barn ska inte leka vid middagsbordet utan äta sin mat. Vuxna gör också klokt i att inte leka under middagen. Det kan gå illa annars. Det visar den italienska filmen Vad döljer du för mig? i regi av Paolo Genovese. Ett gäng medelålders italienare  -- några par och en frånskild man -- äter middag tillsammans när de bestämmer sig för att leka öppenhetsleken: de lägger sina mobiler på bordet och alla måste låta de andra höra alla meddelanden som kommer under kvällen.

I filmen är det som i sagan, allt kan hända. Det råkar komma en rasande massa meddelanden den här kvällen. Även samtal och sms som man hade velat hemlighålla för fruar och äkta män. Tittarna får mycket att fundera på efteråt. Hur ska det sluta för paren? Varför vill terapeuten förstora sina bröst, hennes man kirurgen verkar inte tycka att det behövs? Varifrån kommer hennes nya örhängen? Hur många kvinnor kan en man vara otrogen med samtidigt? Kräks den unga kvinnan för att hon är gravid eller för att hon just fått reda på att hennes man gjort också en annan kvinna gravid? Hur många avslöjanden tål ett äktenskap?

De flesta ljuger ibland -- vita lögner är de vanligaste -- men vissa ljuger ofta, flera gånger varje dag. Det kan ligga i generna, vet man idag. Genetiskt identiska tvillingar har lika stor benägenhet för att ljuga. Ja, enäggstvillingar har samma tendens att ta till lögner även om de separerades vid födseln och har växt upp i skilda hem.