Ansiktsblind -- så funkar det

Stora affischer på pendeltåget visar en man som kikar ut över havet och en text som säger: Hjälp mig att rädda Östersjön. Vem mannen är framgår inte av affischen. Antingen är detta någon vem som helst, en medelålders man på ett foto från en bildbyrå. Eller är han så känd att namnet inte behöver skrivas ut, alla vet.

Vad byrån bakom affischen inte vet är att massor av svenskar är ansiktsblinda och inte känner igen folk. Vi ser en medelålders man, inget mer. Vill man påverka oss med en bild på en kändis, krävs att  man talar om vem han är.

I går skrev Expressen om pappan som skulle hämta sin treåring och fick höra att sonen redan gått hem tillsammans med sin morfar. Fasa. Morfar inte bor på samma ort och skulle inte hämta sitt barnbarn. Personalen hade släppt iväg den lille pojken med en okänd man. Det är lätt att tänka sig pappans förfäran fram tills dess den okände morfadern upptäckte sitt misstag och kom tillbaka med barnet.

Här har två fel begåtts.
1) Alla vi ansiktsblinda, män som kvinnor, måste ta konsekvenserna av vårt handikapp. Fråga personalen och försäkra dig om att du hämtar rätt barn.
2) Personalen på en förskola måste vara uppmärksamma på att ansiktsblindhet är en utbredd funktionsnedsättning i vårt land. Varje gång det kommer en vuxen person som man inte känner väl, får man be om namnet och kontrollera att man inte lämnar ut fel barn.

Sigtunafjärden

Glad pingst!

Vid minnesstunden efter min bortgång kommer någon att ta till orda, så här: Säga vad man vill om henne, hon hade sina brister, men hon var en hängiven pomofil och en trofast klorofil.

Båda påståendena är sanna. Älskar äpplen och älskar alla tusen gröna nyanser som spricker fram på träd och buskar den här tiden. Klorofyll betyder grönt blad och klorofili är att älska alla gröna färger.

 
Den 21 maj 1860 skrev Henry David Thoreau i sin dagbok:
All vegetation har friskats upp av regnet. Gräset förefaller att stå perfekt upprätt och på tå, många centimeter högre plötsligt, på alla fält, det friskt gröna får övertaget över den bruna jorden på fälten. Färgen på den nya löven är överraskande. Björkarna längs järnvägsspåren, när jag susar förbi i tåget, blixtrar mot mig, gula som gulockra, deras löv liknar blommor mer än lövverk.

Brevet till Svenska Akademien

Vi kommer aldrig att få läsa det där brevet som Nobelstiftelsen skrev till restlaget i Svenska Akademien -- den är som vi vet en supersuperhemlig, totalt ooffentlig organisation. Men jag tror att brevet såg ut så här:

Kära kvarvarande medlemmar i Svenska Akademien!

Tack för det arbete ni har lagt ned under åren med val av nobelprisvinnare i litteratur. Ibland har vi höjt på ögonbrynen, men ni har säkert gjort så gott ni har kunnat.

Nu vill vi meddela att rådande omständigheter gör att vi i höst inte kommer att skicka över några nobelprispengar. Vi håller alltså inne med nobelpris i litteratur 2018.  Jag föreslår att ni meddelar omvärlden detta den 4 maj (så kan det se ut som om ni har kommit till detta beslut själva under ert torsdagsmöte den 3 maj).

Ni kan också säga i er kommuniké att det blir två litteraturpris hösten 2019. Om det blir Svenska Akademien eller någon annan institution som väljer dessa pristagare får Nobelstiftelsen återkomma till.

Vänligen,
Nobelstiftelsens ordförande

Tio måste gå

Så var de bara 10. Det kan inte bli frågan om att den decimerade skaran, som förlorat hela sitt förtroendekapital, ska dela ut ett nobelpris. Uppgiften kan gå till Vitterhetsakademien som kan delegera arbetet till Sveriges Författarförbund. Där finns människor som är vana vid att läsa och har gott omdöme.

Alla som finns kvar i Svenska Akademien måste avgå och ersättas med nya ledamöter. Framförallt måste Horace Engdahl och Sture Allén med sin gammaldags kvinnosyn och vittgående tolerans för sexuella övergrepp avgå. Horace Engdahl, enligt Kjell Espmark den falskaste av alla, har aldrig sett sin beundrade vän Jean Claude Arnault, även kallad Vivören eller Kulturprofilen, bete sig på ett olämpligt sätt mot kvinnor. Nej, allt hänger ju på vad man definierar som olämpligt beteende. Det kvinnor kallar grovt ofredande, stark påflugenhet, patologisk närgångenhet och sexuellt våld verkar Horace Engdahl mena är något som kvinnor egentligen välkomnar.

Aspirerar Lena Andersson på en plats i Svenska Akademien? I Dagens Nyheter går hon till försvar för Horace Engdahl och skriver: "Horace Engdahl är, det vet alla, en av svenska språkets största vältalare". När fick vi något prov på det? Jag hörde honom och Liv Strömquist i teve när de reste runt i Europa. Den enda kulturperson av alla som togs upp i serien som jag vet något om är Virginia Woolf. Yttrade sig Horace Engdahl vältaligt om den stora författaren? Nej, varken han eller Liv Strömquist verkade ha läst på och åstadkom inte mycket mer än svepande formuleringar och oriktiga påståenden. 

Betala inte barnen för betyg

Kungsträdgården 26 april

I går kunde jag se unga människor i vita mössor som gick med glada steg på Söder. Det är bara april men i Stockholm har flera redan fått sin studentexamen och jag kom att undra hur många av dem som fått pengar av sina föräldrar för att jobba sig till ett bra betyg.

Jag var i Stockholm för att lyssna på ett föredrag av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap och därmed expert på  hjärnan och lärande.

Torkel Klingberg berättade att när hans dotter var 16 år kom frågan om hon inte kunde få 1000 kr för varje ämne som hon fick toppbetyg i. Först blev han irriterad: hon skulle plugga för att hon hade allt att vinna på det för sitt framtida liv, inte för att han betalade henne för det. Sedan tänkte han: jamen, det kanske är värt att jag betalar lite?

Torkel Klingbergs tredje tanke var att undersöka vad vetenskapen säger. En studie på 36 000 ungdomar visar att det hjälper inte upp betygen ett enda dugg om föräldrarna lovar att betala för goda resultat! Det är väldigt mycket bättre att föräldrarna försöker uppamma en ökad, inre motivation hos barnet och lära pojken eller flickan att hålla fast vid ett långsiktigt mål -- att få bra betyg och därmed chans till en bra utbildning -- och inte ge upp vid motgångar och frustrationer. När barnet självt har bestämt att det ska lyckas i skolan är chansen större att hon eller han också gör det. 

Feedback påverkar kämparandan -- grit som det ofta kallas i dag -- men föräldrar ska inte slentrianmässigt ge menlöst beröm som "vad duktig du är". Det är mer verkningsfullt att säga till exempel så här: "det var bra gjort, men nästa gång kan du planera på ett annat sätt och tänka ett varv till innan du lämnar in provet så ska du se att du lyckas ännu bättre".

Torkel Klingberg tipsade om ett gratisverktyg kallat Vektor som finns att hämta  på cognitionmatters.org och stimulerar barnen att lära sig matematik.

Svenska Akademien har svängt

"Tre faror hotar en svensk författare: populariteten, spriten och Svenska akademien".  Vilhelm Moberg uttalade sig gärna så. Svenska akademien med kunglig beskyddare och en air av etablissemang låg inte för honom. Han blev heller aldrig en av de aderton.

Astrid Lindgren var kanske  tyngd av sin stora popularitet. Jag minns att hon i en intervju klagade över alla brev som kom: "Det finns kvinnofrid och hemfrid men brevfrid får jag aldrig."  Många författare har förstörts av sprit. Hur många fler goda romaner hade till exempel inte Hjalmar Söderberg kunnat ge oss (och hur mycket bättre hade han inte kunnat stötta sina barn) om han inte hade druckit så mycket och gått på krogen kväll efter kväll.

Men varför klagade Vilhelm Moberg på akademien? Den har stött många skönlitterära författare med stipendier. I sitt pressmeddelande i går utlovade man en nydaning. Jag hoppas att i den ska ingå att ledamöterna börjar läsa sakprosa och skänker stipendier även till goda fackförfattare.

Tibast, tidig vårbuske

Påfåfelsöga (kan även ses upptill, till vänster, i bilden på tibast)

Knytblusprotest i Gamla Stan

Så smart av Sara Danius att välja knytblusen som sitt signaturplagg. Vackra knytblusar finns i alla möjliga färger och mönster. Det var tydligt på Stortorget i Gamla Stan i går eftermiddag när alla som ville visa stöd för Sara Danius och motstånd mot gubbväldet i Svenska Akademien samlades framför Börshuset. Om också de som satt uppe på takåsarna runt Stortorget bar knytblus -- eller om de som jag och många andra hade knutit ett smal halsduk till rosett runt halsen -- kunde jag inte se på så långt håll men säkert är att de som stod i de öppna fönstren runt torget bar blus med knuten rosett.
 

Demonstranter på Stortorget 19 april 2018

Vi var gamla och unga, kvinnor och män -- mest kvinnor -- som lyssnade på tal av kvinnor, applåderade vid kärnfulla formuleringar och buade när talaren påminde om oförlåtliga missbedömningar som akademiska kulturmän och sekreterare gjort sig skyldiga till.

Nu väntar vi  på att få höra vad den decimerade akademiska skaran vill berätta om advokatutredningen.

En sak till: jag förlorade linsskyddet till min kamera på Börstorget. Trist. Även om jag skulle ha hittat det på torget när alla hade gått därifrån, skulle det med säkerhet ha varit söndertrampat. Men vad hände: efter en stund kom det fram en kvinna med linsskyddet i handen och frågade om det var mitt. Hon hade funnit det några meter bort. Det kallar jag systerskap. Tack!

Ogiltiga sedlar samlas in

Tre gamla, värdelösa 50-lappar låg bortglömda i en låda. När jag läste att Naturskyddsföreningen samlar in ogiltiga sedlar stoppade jag in 50-lapparna i ett kuvert och skrev adressen: Naturskyddsföreningen, Att: Selma, Box 4624, 116 91 Stockholm. Nu kommer de till nytta på något sätt.

Hogarth Press hedras med skylt

I eftermiddag kl 17 kommer man att avtäcka en blå minnesplakett på Tavistock Hotel, London.  På den adressen -- 52 Tavistock Square --  låg tidigare Hogarth Press, Virginia och Leonard Woolfs boktryckeri, i ett hus som bombades sönder under andra världskriget.

Konsthallen Artipelag har en Bloomsburyuställning just nu.  Måste dit, så snart det sig göra låter. 

Tack, Sara Danius

Det är synd och skam att ledamöter i Svenska Akademien, i total avsaknad av såväl snille som smak och anständighet, har röstat bort Sara Danius som sekreterare. Hon valde då att lämna akademien och det får en förstå. Jag skulle inte heller vilja sitta i samma rum som Horace Engdahl och de andra mobbarna.

Tack, Sara Danius, för allt du har uträttat som ständig sekreterare.Jag är ledsen för att du inte fick vara kvar. Om jag hade ägt en vacker knytblus skulle jag ha burit den månaden ut.