Allt om Selma Lagerlöf

Vi kunde se film i Sverige långt innan vi kunde höra radio. Det var först 1925 som statliga Radiotjänst startade regelbundna sändningar med nyheter och folkbildande program som kunde höras av alla lyckliga nog att äga en kristallmottagare. Selma Lagerlöf skaffade en sådan apparat redan 1924 och det krävdes inte mindre än tre ingenjörer för att få den att fungera. I december 1925 talade författaren själv i radio för första gången. Då hade redan flera av hennes romaner blivit filmatiserade.

Hos många författare och bokförlag skapade filmen och därefter radion en rädsla för att marknaden för böcker skulle minska. Vem skulle i fortsättningen vilja köpa en bok? Men Selma Lagerlöf var vidsynt och menade att radion istället hade potential att öka intresset för litteratur.

Det här läser jag i det omfattande bokverket SELMA LAGERLÖF Sveriges modernaste kvinna sammanställt av Anna Nordlund och Bengt Wanselius (430 stora boksidor, generöst med bilder). En tung, härlig bok att önska i julklapp.

Bedrägerierna är vår nya farsot

I Rapport i går meddelades att under augusti och september månad stal bedragare hela 70 miljoner kronor från svenska bankkonton genom att ringa upp och lura sig in på olika bankkonton. Främst är det äldre människor som blir uppringda och frånstulna sina besparingar. Det är förfärligt.
I dag blir vi mer hotade i hemmet än utanför och det gäller att skydda sig.

Råd:
1) Svara inte i telefon när det ringer från ett främmande nummer. Den som har ett legitimt ärende kommer att lämna ett meddelande när du inte svarar.
2) Om någon påstår att det har gjorts uttag på ditt kort eller ditt bankkonto, lägg på. Ring sedan upp banken för att fråga.
3) Logga aldrig in via bankdosa eller bank-id på någon annans begäran.

Här är en länk till inslaget i Studio Ett där radioreportern Anton Karis intervjuar mig om bedrägerier och den nya boken "Bara bluff". Där står allt en människa behöver veta om bedrägerier och hur man skyddar sig. Be gärna ditt bibliotek att beställa hem den.

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1637&grupp=5858&artikel=7069938

Pojkar får bättre vanor

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, undersöker regelbundet ungdomarnas vanor. Årets enkät till nära 5 000 gymnasieungdomar visar att pojkar i genomsnitt dricker 3 liter alkohol per år. Förra året var siffran 3,7 liter. År 2004 visade pojkarnas svar på en alkoholkonsumtion på hela 7,4 liter per år.

Rökningen har också gått ned. Har tonårskillarna blivit mer hälsomedvetna? Det är möjligt. Men förklaringen kan också vara att ungdomar numera stannar hemma mycket mer på kvällar och helger upptagna av sin mobil.

Alkoholkonsumtionen bland tonårstjejer ligger på 2,7 liter i genomsnitt. Den siffran har varit oförändrad i flera år.

Hotad i hemmet

Deltog i måndags en konferens om bedrägerier som hölls av PRO, SPF, Brottsofferjouren och Polisen tillsammans. I dag, sa en av föredragshållarna tillika polis och bedrägeriexpert, är vi mer hotade i hemmet än utanför. Det hjälper inte att efterlysa fler poliser att patrullera på gator och torg när de  grovt kriminella numera uppsöker oss i hemmet via mejl och telefon.

Alldeles nyss, kl 7´45 på morgonen, blev jag uppringd av en engelsktalande dam som påstod att hon ringde från Stockholm Visa and Master Card Headquarters och berättade att det hade gjorts två stora utbetalningar från mitt betalkort nu på morgonen. Nu ville hon veta om jag själv hade gjort dessa utbetalningar.

Det var lätt att förstå att det var en bedragare som jag hade i luren. Jag hade tänkt prata länge med henne men fick ingen chans. När jag bad kvinnan upprepa varifrån hon ringde -- jag tvivlar starkt på att det påstådda högkvarteret existerar -- måste jag ha låtit alldeles för ifrågasättande och hon fann för gott att lägga på. Därefter ringde jag banken och det var som jag trodde, inga utbetalningar hade gjorts från mitt konto i dag.

I förrgår kom det åttonde utpressarmejlet. Den här gången skrivet på engelska och hållet i en riktigt otäck hotfull ton. Får du ett sådant mejl, skicka inga bitcoin. Detta handlar varje gång om tomma hot.

Kyssen

Radioprogrammet Studio Ett, innehöll i torsdags ett inslag med Anton Karis som intervjuade mig angående den nya boken boken om bedrägerier och hur man skyddar sig. Man sände också en intervju med Jan Olsson, polisens nationella bedrägeriexpert. Man kan säga att Jan och jag framförde samma budskap: i dag gäller för var och en av oss att visa sund skepsis och vara vaksam mot bedragare.

Tyvärr tror jag inte att titeln på den nya boken -- som alla behöver läsa och begrunda för att vara medveten i vardagen -- kom med i programmet. Titeln är Bara bluff. Din överlevnadsguide i en värld där bedragarna blir fler och fler.  Finns att beställa i nätbokhandeln och i traditionell bokhandel.


På Kulturhuset i Stockholm visas just nu en utställning med bilder tagna av Robert Doisneau, känd fransk fotograf (1912 - 1994). Hans mest omtalade fotografi har titeln Kyssen och  visar ett ungt pars heta kyss framför Hotel de Ville  i Paris. Bilden publicerades i Life  12 juni 1950.
 


Som jag berättar i  Bara bluff uppgav Doisneau först att detta var en ögonblicksbild, paret var ovetandes om hans kamera. När han många år senare sedan blev uppsökt av två personer, som påstod sig vara paret på bilden och krävde ersättning, bekände fotografen färg: bilden var iscensatt. Han hade sett de unga förälskade paret och övertalat dem att kyssas på olika ställen i Paris.

Ungdomarna på bilden var Francoise Delbart och Jacques Carteaud. Hur gick det för dem? Kärleken tog slut ett år senare. I april 2005 sålde Francoise sin kopia av bilden, som var signerad av fotografen,  för 155 000 euro.

Nu krävs en ny yrkesgrupp

Om vi går till banken för att sätta in 10 000 kr måste vi svara på en rad närgångna frågor om varifrån pengarna kommer. Detta för att hindra brottslingar från att gömma smutsiga pengar på ett konto. Det är utmärkt att banken gör den kontrollen.

Men vem kontrollerar bankerna? Att de inte tvättar stora pengar? Deltar i avancerade finansiella upplägg med syfte att sno skattepengar från medborgarna? Ingen, tycks det. Dag efter dag får vi rapporter som tyder på omfattande svindlerier i banksfären.

Regulation officer är ett nytt yrke: en person som ska utbilda de anställda i gällande regler och förordningar. Nu är det dags för alla bankkontor, kommuner och företag att inrätta ännu en ny tjänst: bedrägeriansvarig. Eller, om nu allt måste ha en beteckning på engelska, anti fraud officer.  Ett skyddsombud kan stoppa arbeten som hen bedömer vara farliga. På samma sätt ska den bedrägeriansvariga ha befogenhet att undersöka misstänkta skumraskaffärer, stoppa betalning av falska fakturor,  rekryteringar som grundar sig på falska cv och samarbeten med företagspartner som visar ett skumt förflutet.

Bedrägeriansvariga ska bevaka att företaget inte är indraget i någon form av olaglig verksamhet.  Det brådskar att tillsätta den tjänsten. På alla företag, på alla myndigheter, i alla kommuner. 

Äntligen ett klart besked

På vilken sida av strandpromenaden ska jag gå? Som jag har väntat på ett klart besked. I dagens tidning får jag svar: på gemensam gång, - cykel- och mopedväg går fotgängare  på vänster sida. Nu behöver inte längre någon förvirring råda. 

Avslöjande program från Uppdrag granskning

Bild från i går. Den fiskande mannen på bryggan är inte ensam om att bryta mot tydligt utfärdade förbud. Tänk bara vilka hårresande avslöjanden om falska fakturor som teveprogrammet Uppdrag granskning gav oss i veckan som gick. Så gott som varje svensk kommun har betalt saltade fakturor för tonvis av påstått supereffektiva issmältningsmedel och andra dåliga köp.  SVT:s duktiga, grävande journalister hittade cirka 7 000 bluffakturor som kostat oss skattebetalare och kommuninnevånare totalt närmare 90 miljoner kronor.

Hur har det gått till? Utövar ingen på våra kommunkontor någon kontroll över fakturorna? Betalar man utan granskning? Det verkar som om lättledda kommunanställda mot alla regler har tagit emot presentcheckar från skumraskföretag som vet hur människor kan falla för en gratis flaska whisky och sedan, uppbundna som de är,  fortsätter att köpa mer och mer varor till vilka sinnessjuka priser som helst.

Uppdrag granskning kommer att sända ett program om de bedrägliga företagen bakom bluffarna. Det ser jag fram emot.

En viktig recension

Det ges ut väldigt många böcker i dag samtidigt som pressen har dragit ned på antalet bokrecensioner.  Författaren ska inte räkna med att hennes bok blir anmäld i tidningen. Men en viktig recension publiceras alltid i Bibliotekstjänsts tidning BTJ-häftet.



"BARA BLUFF, din överlevnadsguide i en värld där bedragarna blir fler och fler" får ett bra omdöme hos Bibliotekstjänst (Btj-häftet nr 22).  Där står så här om boken: .... den är föredömligt utförlig, konkret och täcker många områden"  Och vidare: "I Bara bluff ger författarna en bra inblick i de olika sätten som man kan bli bluffad på och hur man genomskådar, förebygger och överlistar svek och lurendrejerier".

Vem blir bedragare?

Vilka är det som sitter och ringer den ena människan efter den andra i syfte att gå in på deras konton och sno alla pengar? Det kan inte vara vem som helst: bedragaren måste låta säker och kompetent, som en polis eller en banktjänsteman. Kriminella av den sorten är mycket framgångsrika, bara under förra månaden stal de tillsammans mer än 30 miljoner kronor från svenska bankkonton.

Unga, gamla, kvinnor, män -- bedragare finns av alla sorter. God utbildning och hög inkomst verkar inte avhålla människor från att lura till sig pengar. Häromdagen kunde vi läsa att en rad privatpraktiserande tandläkare står åtalade eller har redan blivit dömda för fusk med tandvårdsstödet. I mars i år dömdes till exempel en 49-årig tandläkare i mellersta Sverige att betala tillbaka 1,7 miljoner kronor till Försäkringskassan.

Där det finns bidrag att få, där hittar man bedragare. Caroline Szyber var en av topparna i KD:s styrelse när hon avgick i veckan, från styrelsen och från sin plats i riksdagen. Orsak: hon är bedrägerimisstänkt och utreds av åklagare Joakim Zander för att ha fuskat med reseräkningar. En av de resor som hon tagit upp som arbetsresa var i verkligheten en resa med familjen till ett bröllop i vänkretsen.

"Gud ser mig". Så trodde jag att alla kd-politiker tänkte. Jag trodde också att jurister bättre än andra visste vad som är brottsligt. Caroline Szyber är jurist, men det är som det brukar vara: alla slags personer kan ertappas med att söka bidrag som de inte har rätt till.

Som andra politiker talar Caroline Szyber om sitt fusk som ett misstag, som om det var något hon har gjort i ren tankspriddhet, utan uppsåt. Så här står det i det meddelande hon skickade ut innan hon avgick: "Jag har aldrig haft för avsikt att lura någon eller att sko mig på skattebetalarnas bekostnad men mitt agerande har varit slarvigt och ogenomtänkt".