Världssnödagen i dag

Det är Världssnödagen i dag och vad passar bättre än att alla hustaken och sjön och marken utanför fönstret ligger täckta med vit snö.

Utbildningsradion ljudsatte i höstas min barnbok Lilla vinterboken. Här är en länk:

https://urplay.se/program/206579-smasagor-lilla-vinterboken

Falsk identitet

"Ett mord annonseras" är titeln på en deckare av Agatha Christie som kom 1950. En lagom lättsam bok för   julhelgen. Det slog mig under läsningen att det är precis som man brukar säga: ju mer tiden går och allt förändras, desto mer förblir likadant.

En polis klagar att det är svårt att veta vilka de boende i ett samhälle egentligen är. Vem som helst som gör sig lite besvär kan skaffa sig ett lämpligt identitetskort.  I staden, tänker polisen Craddock, begär man inte att man ska känna sina grannar: Nu kände inte heller de som bodde på landsbygden sina grannar, fast man kanske trodde att man gjorde det.....

Christie fortsätter: Han visste bara alltför väl att det fanns människor som reste omkring i landet på lånade identitetspapper, lånade från människor som oväntat hade blivit dödade genom "olyckshändelser " i städerna. Det fanns ligor som köpte upp identitetspapper och som förfalskade identitets- och ransoneringskort.

Sådana ligor finns också i dag. Häromdagen kunde vi läsa i Dagens Nyheter om en fotbollsspelare i Växjö som gick till polisen och erkände att han spelat under falsk identitet. Samtidigt gjorde mannen en polisanmälan där han uppgav att han blivit hotad och uppmanad att byta identitet. Polisens aktionsgrupp mot idrottsrelaterad brottslighet har tagit hand om ärendet. Flera fotbollsspelare i Växjö United misstänks ha blivit hotade och utsatta för påtryckningar.

Varning för länkar

Fotoalbumet är på väg tillbaka, erfar jag. Vi har insett att det som sparas på datorn  är i högsta grad förgängligt – när som helst kan ett datorhaveri inträffa och bilderna från minnesvärda tillfällen med våra kära är puts väck. Datorn kan också bli kapad av en ondsint aktör som skickar vad som ser ut som ett oförargligt mejl men den medföljande länken bringar oss i olycka så snart vi klickar på den.

Häromdagen kom ett mejl som jag vet att många andra också har fått. Det är avsänt från postmaster@telia.com och handlar om att min e-postlåda är nästan full. Snart kommer jag inte att kunna ta emot fler mejl. För att få hjälp med den rensning av e-post som jag behöver kan jag gå till en viss hemsida.

Det skulle inte falla mig in att trycka på den föreslagna länken. Det vore att ta en risk. Särskilt som jag vet att min e-postlåda är långt ifrån full -- det är faktiskt ganska lite i den eftersom jag rensar då och då. Jag kan inte  veta, men nog ser det ut som om det handlar om tjuv- och rackarspel. 

Sluta hoppas, agera nu!

Är hopp något positivt eller negativt för människan? Det har filosoferna diskuterat mycket länge. Att hysa hopp i en besvärlig situation är givetvis bra; istället för att ge upp, vill man leva till morgondagen när räddningen ska komma. Men hopp kan också vara dåligt för människan: om det betyder att du sitter passiv i tron att allting ska ordna sig.

I fredags (4 januari) vek Svenska Dagbladet en helsida till att belysa dagens aktuella bedrägerier. Det var texter baserade på intervjuer med mig och polisens bedrägeriexpert Jan Olsson. Något som garanterat kommer att hända under 2019 är nämligen att bedrägeribrotten fortsätter att öka. Frågan är inte OM du och jag ska bli utsatta för bedrägeriförsök utan NÄR det ska hända. Det enda kloka är att sluta hoppas att bedragaren ska spara mig och istället agera.

I två år har jag sysslat med att ta reda på allt om dagens bedrägeribrott och hur man kan skydda sig från att bli ett offer. Allt jag kom fram till finns redovisat i boken "Bara bluff" som jag skrev tillsammans med Sofia Ardelius.  Jag säger bara: skaffa den boken (be att ditt bibliotek köper in den), läs varje sida och följ varje råd. Det gör dig medveten om riskerna och du genomskådar ett försök att blåsa dig.

I Svenska Dagbladet säger Jan Olsson att kortnummerstölderna ökar friskt: det vill säga att någon stjäl dina kortuppgifter på sajter som du har handlat från. Kortuppgifterna säljs på det så kallade Darknet och de kriminella köparna använder dem för att handla online. Under 2019 räknar polisen med att kortnummerstölderna kommer att eskalera med 40 procent.

Skydda dig så här: be banken att spärra ditt kort för köp online (vissa banker spärrar automatiskt kundernas kort). Då kan inte brottslingen använda dina kortuppgifter. När du själv vill handla på nätet, kan du enkelt låsa upp kortet för en timme åt gången.

Gott nytt år

Varje år har vi lika stora förväntningar på det kommande året. Nu ska vi vara friska och lyckosamma, ingen ska råka ut för någon olycka och Trump ska äntligen mista sitt ämbete. Att äta kött kommer att betraktas som i nivå med att röka: hälsovådligt och dåligt för miljön. Ingenting stort kommer att uppfinnas för allt är ju redan uppfunnet.

Tvillingarna Romulus och Remus, Millesgården

Den mest omdiskuterade forskaren under hösten 2018 var kinesen He Jiankui som i slutet av november tillkännagav att han gjort tvillingflickorna Lulu och Nana resistenta mot infektion av hivvirus (pappan är hivpositiv) via genkirurgi av embryo. Jiankui har anklagats för oetisk forskning och kallats för Kinas Macchiarini.

Man frågar sig: kan detta första prov på genmanipulation av embryon leda till något bra för mänskligheten? Ska i fortsättningen alla embryon granskas för sjukdomsgener och vid behov manipuleras?

Det är väl utmärkt om framtidens barn slipper att drabbas av svåra sjukdomar och kan leva ett friskare liv. Ingen är emot en sådan utveckling. Det är bara det att vi inte vet vad vilka följderna kan bli med dopade gener. Kanske kommer det genkirurgiska ingreppet att stoppa en sjukdom men samtidigt ge upphov till minskad resistens mot andra sjukdomar.

Vad jag önskar för 2019 och framtiden därefter: ansvarsfull, etisk forskning i alla länder. 

Ska vi bedra barnen?

Rosen St. Nicholas

Ska man lura i små barn att det finns en allvetande jultomte som -- om barnet varit snällt och förtjänar att få julklappar --  levererar på julafton? Varje år diskuteras "the Santa Question" i USA där många är för och andra starkt emot att vuxna ljuger för barn om tomten. Först vid åtta, nio års ålder brukar de amerikanska barnen förstå att alltsammans är båg: det finns ingen Santa som reser runt hela jorden på en enda natt i släde dragen av renar, som alltid vet om man har varit snäll under året, som har tillverkat alla julklappsleksaker själv i sin verkstad och som alltid hoppar ned genom skorstenen hos folk.

Hos oss i Sverige är tomten sällan uppe till diskussion. Det verkar vara självklart att en vuxen klär ut sig till skäggig tomte och gör entré med bullrande röst. Att små barn blir rädda och börjar gråta när den ser den skrämmande figuren, och att större barn börjar tvivla på de vuxnas sanningsenlighet i stort när de en dag avslöjar tomten, är det inte alla som reflekterar över.

Alla föräldrar ljuger förstås inte för sina barn. Herbert Tingsten skriver i Mitt liv att "De vuxna bedrog bedrog oss systematiskt " men att hans föräldrar tidigt lärde sina två barn, Herbert och hans yngre syster, att tomten inte fanns. När barnen Tingsten meddelade sina kamrater detta, hade de svårt att bli trodda. 

Kloka föräldrar tar på sig en tomteluva och låter barnen hjälpa till med att fästa tomteskägget. Sedan kan julklappsutdelningen börja. Ber att få önska alla en fin julhelg, med eller utan tomte!

Klädval inspirerat av naturen

Kan man utläsa en människas personlighet av hennes klädsel? Javisst. Den som tittar på mig nu ser en äldre kvinna i svarta manchesterbyxor, svart mjuk sammetsjacka och vit blus med leopardmönster i svart, gult, rött och blått. Jacka (Twilfit) och blus (bortklippt etikett) från Stadsmissionen. Betraktaren tänker att den kvinnan är inte alldeles ointresserad av kläder, är försiktig med pengar och försöker vara klimatmedveten. Stämmer alltihop. Klart att jag vill hjälpa Greta att rädda planeten.

Sara Danius har ett stort naturintresse, tror jag. På Nobelkonserten nyss var hon klädd i leopardmönstrad paljettkaftan. Hennes första Nobelklänning var blommönstrad liksom nästa klänning, i vitt och svart. Båda har varit utställda på hennes morbror Sven–Harrys museum i Stockholm.

Benvedsinspirerat, tänker jag om Sara Danius klädval på årets Nobelbankett. Benvedens frukter har just det där spektakulära utseendet: ett chockrosa, tältliknande hölje över ett orange innanmäte.

Benved, Euonymus europaeus

Vid nästa Nobelmiddag vill jag se Sara Danius som julros i återvunnen blåsa. Eller kanske som tukan i svart och gult.

Nobelfesten 1909

I morgon delas årets Nobelpris ut, dock inget pris i litteratur. Som alla vet började det med en artikel i Dagens Nyheter i november förra året där 18 kvinnor berättade om sexuella trakasserier och våldtäkter utförda av en man gift med Katarina Frostenson, ledamot i Svenska Akademin. Dessa vittnesmål ledde till en stor kris i Svenska Akademin, en kris som fortfarande består. Det finns bara en utväg: akademin måste upplösas så att gamla stötar får gå och nya ledamöter kan ta plats där.

Selma Lagerlöf visste tidigt om sin storhet. I 40-årsåldern skrev hon i ett brev att hon både skulle komma att få Nobelpriset och bli invald i Svenska Akademin. Så skedde också. År 1909,  51 år gammal, fick hon sitt stora pris. Vid middagsbordet på kvällen hade författaren kronprins Gustaf på vänster sida och prins Eugen till höger. Så här såg menyn ut den gången:

Hönsconsommé med frikadeller och tryffel
Piggvarsfilé Polignac
Oxfilé med kronärtskocksbottnar
Stekt kyckling med sallad och haricots verts
Päron a la drottning Victoria
Sötsaker, frukt
 
Här den tjusiga klänning sydd i silvergrå sidenbrokad
som Selma Lagerlöf bar när hon tilldelades Nobelpriset.

Macchiarinaffären -- berättelsen om avslöjandet

I dagens tidning läser jag att en forskare, tidigare anställd vid Linköpings universitet, har fuskat i åtminstone tre vetenskapliga artiklar. Det visar en utredning som gjorts av den tekniska fakulteten vid universitetet. Den mannen är inte den förste som gjort sig skyldig till oredlighet i forskning och vi kan tyvärr inte hoppas på att han ska vara den siste. Det finns inte hur många stora forskningsanslag som helst och inte heller är det gott om professorstjänster. Mindre nogräknade forskare gör vad som helst, utan skrupler ....

Om man har sett och förfärats av de tre programmen om Macchiarinaffären av Bosse Lindquist som SVT sände för ett par år sedan, behöver man då läsa en tjock bok (450 sidor) om hur den italienske stjärnkirurgen duperade alla på KS och KI, utförde farliga operationer på patienter utan att först testa sina metoder i djurförsök, förfalskade patientdata, ljög och blåste alla inklusive sin amerikanska fästmö?

Ja, för boken ger hela den märkliga berättelsen om en läkare som påstod sig kunna revolutionera kirurgin och, även efter det att Paolo Macchiarini avslöjats som charlatan, försvarades av mäktiga män på Karolinska Institutet som inte heller verkar ha satt patienternas säkerhet i första rummet. Bosse Lindquist gjorde ett beundransvärt grävarbete för att få fram sanningen om en stor bluffare. Det han skriver om sina avslöjanden är spännande läsning.

William Morris

 

Nu har jag hittat min drömmöbel: en fåtölj att sitta och läsa i, att vila i,  kanhända slumra i. Den finns att se – och provsitta – på Millesgårdens pågående Morrisutställning.

William Morris 1834-1896

Han är kortväxt, kraftig, korpulent, slarvigt klädd... Han talar med hög röst, är kärnfull och rastlös, chosefri och affärsmässig. Han uttrycker sig beundransvärt koncist och tydligt... Han är kort och gott ett praktexempel på ett lyhört geni med god smak i en frisk kropp och kry själ. Så skrev författaren Henry James om William Morris till sin syster i ett brev 1869.

Krysantemum

Morris (född välbärgad och förblev välbärgad livet ut) målade, skrev poesi, studerade isländska och översatte flera isländska verk till engelska. Han blev tidigt socialist och verkade för ett socialistiskt England. Men det som gjort honom världsberömd är alla de mönster han skapade och fortfarande finns att köpa som tapeter, tyger, omslagspapper med mera.