Noam Chomsky är en firad amerikansk språkprofessor. Hans teori från 1950-talet om att alla språk har en gemensam grund och bygger på vad han kallar Universal Grammar har omfattats som sanning av lingvister världen över. Alla barn föds med samma instinkt för att lära språk, en instinkt som är unik för människan, menar Chomsky som idag är 85 år.
Efter ny forskning på området hörs röster som protesterar mot Chomskys teori. Chomskymotståndarna har fått hett bränsle till den livliga debatten genom den nyutkomna boken The Language Myth av Vyvyan Evans, professor i lingvisitik vid Bangor University i norra Wales. Han menar att en instinkt för språk knappast kan ha kommit till som en mutation för 100.000 år sedan så som Chomsky hävdar. Vårt talorgan, som är knutet till komplicerade hjärnstrukturer, måste ha utvecklats stegvis under en lång tid och kan omöjligt vara resultatet av en plötslig förändring. Neanderthalarna var utrustade på ett liknande sätt som vi och kunde antagligen kommunicera med tal. Evans hävdar också att barn inte alls föds med ett område i hjärnan som är specifikt för att hantera grammatiska regler i språket så som Chomsky har påstått, det finns inget "grammatikområde".
Jag lär om The Language Myth i nyhetsbrevet World Wide Words (6 nov. 2014) som ges ut av Micael Quinion. Alltid läsvärt! I samma brev får jag veta att vårt svenska ubåt kommer av U-Boot, den tyska förkortningen av Unterseeboot. Engelska U-boat avser alltid tyska militära ubåtar från de två världskrigen.
Visar inlägg med etikett språk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett språk. Visa alla inlägg
söndag 9 november 2014
torsdag 4 oktober 2012
Äpple, äppel
Språket förändras, det vet vi. Nu kan ordet själv betyda ensam och många säger vart när de menar var.
I somras fick jag besök av en ung journalist som sedan i sin artikel skrev ett äppel när hon menade ett äpple. Jag frågade om hon hade finskt ursprung för där säger man äppel, men så var det inte. Häromdagen hörde jag så en ung kvinnlig reporter på Rapport säga ett äppel istället för äpple.
Var kommer det ifrån? Är det för att många av oss skriver äppelkaka som man börjar säga äppel?
Äpplekaka och äppelkaka, äpplebok och äppelbok. Båda sätten att stava är rätt, säger språkvetarna.
I somras fick jag besök av en ung journalist som sedan i sin artikel skrev ett äppel när hon menade ett äpple. Jag frågade om hon hade finskt ursprung för där säger man äppel, men så var det inte. Häromdagen hörde jag så en ung kvinnlig reporter på Rapport säga ett äppel istället för äpple.
Var kommer det ifrån? Är det för att många av oss skriver äppelkaka som man börjar säga äppel?
Äpplekaka och äppelkaka, äpplebok och äppelbok. Båda sätten att stava är rätt, säger språkvetarna.
måndag 21 februari 2011
Spanaren 1
En av deltagarna i radioprogrammet Spanarna sa i fredags att han ville protestera mot att filmtiteln The King´s Speech 1) inte översatts till svenska och 2) att titeln inte fått behålla sin apostrof. Jag tittar i min morgontidning och visst finns det en apostrof på plats.
Vi kan dock vänta oss att apostrofen ska försvinna i det engelska skrivspråket. Språkmannen Henry Hitching, författare till en ny bok kallad The Language Wars, ser ingen framtid för det skiljetecken som varit i bruk sedan 1559 och alltsedan dess varit under debatt.
Apostrofen har snart gjort sitt i Sverige också. Många av oss skriver redan stan, sån och sånt.
Vi kan dock vänta oss att apostrofen ska försvinna i det engelska skrivspråket. Språkmannen Henry Hitching, författare till en ny bok kallad The Language Wars, ser ingen framtid för det skiljetecken som varit i bruk sedan 1559 och alltsedan dess varit under debatt.
Apostrofen har snart gjort sitt i Sverige också. Många av oss skriver redan stan, sån och sånt.
torsdag 17 februari 2011
Kärlekens språk 2
Hur kommer det sig att författarpar som bestämmer sig för att skriva böcker ihop lyckas så bra? Tänk på Sjöwall/Wahlöö och Coelho/Ahndoril. Det är som om böckerna var skrivna av en person, man ser inga skarvar. Som jag skrev tidigare får människor som levat ihop länge ett synkroniserat språk. Problemet att producera något tillsammans blir då inte stort.
Vi börjar imitera de som vi gillar, och vi gillar de som imiterar oss. Vi tycker också om de som liknar oss från första början, visar en pinfärsk studie av James W Pennebaker och medarbetare. De lät studenter konversera med varandra två och två i fyra minuter. Det visade sig att par med liknande sätt att tala var fyra gånger så benägna att träffas igen som par med sämre matchande språkstilar. Samma mönster fann man hos par som chattade med varandra under 10 dagar. Nära 80 procent av paren som skrev på liknande sätt träffade fortfarande varandra efter tre månader; motsvarande siffra för par som skrev på mer olika sätt var 54 procent.
Vi börjar imitera de som vi gillar, och vi gillar de som imiterar oss. Vi tycker också om de som liknar oss från första början, visar en pinfärsk studie av James W Pennebaker och medarbetare. De lät studenter konversera med varandra två och två i fyra minuter. Det visade sig att par med liknande sätt att tala var fyra gånger så benägna att träffas igen som par med sämre matchande språkstilar. Samma mönster fann man hos par som chattade med varandra under 10 dagar. Nära 80 procent av paren som skrev på liknande sätt träffade fortfarande varandra efter tre månader; motsvarande siffra för par som skrev på mer olika sätt var 54 procent.
tisdag 15 februari 2011
Kärlekens språk 1
Just det, säger min vän I med ett alldeles speciellt eftertryck när hon vill bekräfta att något stämmer fullt ut. Jag träffar hennes man sedan drygt 30 år och hör honom säga Just det på alldeles samma sätt, med precis samma tonfall.
Just det, makar som lever tillsammans tar efter varandra och får ett liknande språk. Synkroniseringen blir tydligare ju lyckligare paret är i sitt äktenskap. Flerfaldiga studier visar att människor som lever tillsammans tenderar att härma varandra till exempel när det gäller kroppsspråk och vilka ord de använder; även det autonoma nervsystemet hos de två börjar reagera på liknande sätt i olika situationer.
CAT, Communication Accomodation Theory, säger att vi automatiskt anpassar vårt språk efter den vi talar med och vi gör det för att ge ett gott intryck. Tala med bönder på bönders vis och med lärde män på latin, heter det (efter Karlfeldt). Den kände forskaren James W Pennebaker och Molly E Ireland har konstaterat i en studie som publicerades förra året i Journal of Personality and Social Psychology att även det skriftliga språket påverkas av vår partner.
De två forskarna vid University of Texas, Austin, har studerat texter skrivna av poeterna Elizabeth Barrett och Robert Browning samt Sylvia Plath och Ted Hughes. De fann att de kvinnliga poeterna anpassade sig mer till sina mäns språk än tvärtom. Paret Barrett/Browning fick efter många svårigheter ett långt och lyckligt äktenskap. Språket i deras texter befanns också vara mer synkroniserat än språket i texter skrivna av Plath och Hughes som hade ett kortare och stormigare förhållande.
Just det, makar som lever tillsammans tar efter varandra och får ett liknande språk. Synkroniseringen blir tydligare ju lyckligare paret är i sitt äktenskap. Flerfaldiga studier visar att människor som lever tillsammans tenderar att härma varandra till exempel när det gäller kroppsspråk och vilka ord de använder; även det autonoma nervsystemet hos de två börjar reagera på liknande sätt i olika situationer.
CAT, Communication Accomodation Theory, säger att vi automatiskt anpassar vårt språk efter den vi talar med och vi gör det för att ge ett gott intryck. Tala med bönder på bönders vis och med lärde män på latin, heter det (efter Karlfeldt). Den kände forskaren James W Pennebaker och Molly E Ireland har konstaterat i en studie som publicerades förra året i Journal of Personality and Social Psychology att även det skriftliga språket påverkas av vår partner.
De två forskarna vid University of Texas, Austin, har studerat texter skrivna av poeterna Elizabeth Barrett och Robert Browning samt Sylvia Plath och Ted Hughes. De fann att de kvinnliga poeterna anpassade sig mer till sina mäns språk än tvärtom. Paret Barrett/Browning fick efter många svårigheter ett långt och lyckligt äktenskap. Språket i deras texter befanns också vara mer synkroniserat än språket i texter skrivna av Plath och Hughes som hade ett kortare och stormigare förhållande.
Etiketter:
litteratur,
positiv psykologi,
språk
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)