Hur kommer det sig att författarpar som bestämmer sig för att skriva böcker ihop lyckas så bra? Tänk på Sjöwall/Wahlöö och Coelho/Ahndoril. Det är som om böckerna var skrivna av en person, man ser inga skarvar. Som jag skrev tidigare får människor som levat ihop länge ett synkroniserat språk. Problemet att producera något tillsammans blir då inte stort.
Vi börjar imitera de som vi gillar, och vi gillar de som imiterar oss. Vi tycker också om de som liknar oss från första början, visar en pinfärsk studie av James W Pennebaker och medarbetare. De lät studenter konversera med varandra två och två i fyra minuter. Det visade sig att par med liknande sätt att tala var fyra gånger så benägna att träffas igen som par med sämre matchande språkstilar. Samma mönster fann man hos par som chattade med varandra under 10 dagar. Nära 80 procent av paren som skrev på liknande sätt träffade fortfarande varandra efter tre månader; motsvarande siffra för par som skrev på mer olika sätt var 54 procent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar