Shakespeare i Bloomsbury

 

Bokens omslag har tydlig släktskap med  Vanessa Bells omslag för systern Virginia Woolfs romaner utgivna på det  förlaget Hogarth Press. 

SVT2  repriserar nu den brittiska serien om William Shakespeares liv och gärning (onsdagskvällar) och jag ser den på nytt, tar del av den osannolika historien om hur en ung handskmakarson från Stratford-on-Avon lämnar fru och två små barn för att resa till London, arbeta sig upp i teatervärlden och bli den störste och mest hyllade författaren någonsin.

Bloomsburygruppen, med Virginia Woolf i centrum, älskade verkligen Shakespeare.  Men de gick inte och såg hans pjäser framföras på olika scener i London. Bloomsburyfolket föredrog att läsa pjäserna.  Man träffades i playreading clubs på kvällarna, tog olika roller och läste Stormen, En vintersaga, En midsommarnattsdröm eller något annat. Eller man läste hans pjäser ensam hemma vid brasan. Det var författarens ord man ville få njuta av.

Marjorie Garber vid Harvard University i USA, kom förra året ut med boken Shakespeare in Bloomsbury. Har man läst Woolfs böcker, vet man att Shakespeare dyker upp lite överallt men i Garbers tredje kapitel, med rubriken The Shakespeares of Virginia Woolf, blir jag upplyst om till vilken grad Woolfs texter rymmer citat och referenser till bardens verk. Oerhört intressant information som kommer att berika mina omläsningar av Woolfs romaner.  

 

Shakespeare, störst av alla

Den store i Stratford-on-Avon

Tänk vad en engagerad lärare kan åstadkomma. Att William Shakespeare, som i dag varit död i 400 år, var den störste författaren visste vi unga i Umeå redan från vårt första år i läroverket. Där verkade Margareta Söderwall, lärare i engelska, som startat ett Shakespearesällskap; under hennes ledning uppförde varje år begåvade elever en av den berömdes pjäser. För oss i publiken var det en unik möjlighet att bli bekant med stor teater.

Här ovan dansar ungdomar för några av de turister som varje år kommer till Stratford-on-Avon för att hylla författaren.

I dag är bardens födelsedag

I dag är William Shakespeares födelsedag. Förra sommaren besökte jag Stratford-on-Avon där det ser ut som ovan. I hans hus hänger ett fint porträtt av William som måste ha varit en vacker man.

Det är 450 år sedan tidernas störste pjäsförfattare föddes. Hur firar vi det? Genom att gå omkring hela dagen och slänga oss med citat ur hans verk, förstås.

Det är slutet på månaden och sekinerna är få. Trösta dig med att säga: "Att inte ha något, är att inget kunna förlora." (Henrik VI)

Om du glömmer dig och äter för mycket: "Det som är gjort, är gjort." (Macbeth)

Om du har tråkigt: "Om varje dag på året vore helg, så vore nöje lika tungt som möda. " (Henrik IV)

Har vårdepressionen satt in? "Ack, huru uselt, ack, huru platt eländigt är hela denna världens väsende! " (Hamlet) Säg det och du känner dig bättre. För man vill genast protestera -- så platt eländigt är det ändå inte. Solen skiner, det är sandalväder, fruktträdens knoppar blir allt tjockare och snart kan man skörda rabarber.