lördag 19 maj 2018

Ansiktsblind -- så funkar det

Stora affischer på pendeltåget visar en man som kikar ut över havet och en text som säger: Hjälp mig att rädda Östersjön. Vem mannen är framgår inte av affischen. Antingen är detta någon vem som helst, en medelålders man på ett foto från en bildbyrå. Eller är han så känd att namnet inte behöver skrivas ut, alla vet.

Vad byrån bakom affischen inte vet är att massor av svenskar är ansiktsblinda och inte känner igen folk. Vi ser en medelålders man, inget mer. Vill man påverka oss med en bild på en kändis, krävs att  man talar om vem han är.

I går skrev Expressen om pappan som skulle hämta sin treåring och fick höra att sonen redan gått hem tillsammans med sin morfar. Fasa. Morfar inte bor på samma ort och skulle inte hämta sitt barnbarn. Personalen hade släppt iväg den lille pojken med en för honom okänd man. Det är lätt att tänka sig pappans starka oro fram tills den okände morfadern upptäcker sitt misstag och kommer tillbaka med barnet.

Här har två fel begåtts.
Ett) Många män har svårt att erkänna att de brister på någon punkt men alla vi ansiktsblinda, män som kvinnor, måste ta konsekvenserna av vårt handikapp. Fråga personalen och försäkra dig om att du hämtar rätt barn.
Två) Personalen på en förskola måste vara uppmärksamma på att ansiktsblindhet är en utbredd funktionsnedsättning i vårt land. Varje gång det kommer en vuxen person som man inte känner väl, måste man be om namnet och kontrollera att man inte lämnar ut fel barn.
Sigtunafjärden

fredag 18 maj 2018

Glad pingst!

Vid minnesstunden efter min bortgång kommer någon att ta till orda, så här: Säga vad man vill om henne, hon hade sina brister, men hon var en hängiven pomofil och en trofast klorofil.

Båda påståendena är sanna. Älskar äpplen och älskar alla tusen gröna nyanser som spricker fram på träd och buskar den här tiden. Klorofyll betyder grönt blad och klorofili är att älska alla gröna färger.

 
Den 21 maj 1860 skrev Henry David Thoreau i sin dagbok:
All vegetation har friskats upp av regnet. Gräset förefaller att stå perfekt upprätt och på tå, många centimeter högre plötsligt, på alla fält, det friskt gröna får övertaget över den bruna jorden på fälten. Färgen på den nya löven är överraskande. Björkarna längs järnvägsspåren, när jag susar förbi i tåget, blixtrar mot mig, gula som gulockra, deras löv liknar blommor mer än lövverk.

söndag 6 maj 2018

Brevet till Svenska Akademien

Vi kommer aldrig att få läsa det där brevet som Nobelstiftelsen skrev till restlaget i Svenska Akademien -- den är som vi vet en supersuperhemlig, totalt ooffentlig organisation. Men jag tror att brevet såg ut så här:

Kära kvarvarande medlemmar i Svenska Akademien!

Tack för det arbete ni har lagt ned under åren med val av nobelprisvinnare i litteratur. Ibland har vi höjt på ögonbrynen, men ni har säkert gjort så gott ni har kunnat.

Nu vill vi meddela att rådande omständigheter gör att vi i höst inte kommer att skicka över några nobelprispengar. Vi håller alltså inne med nobelpris i litteratur 2018.  Jag föreslår att ni meddelar omvärlden detta den 4 maj (så kan det se ut som om ni har kommit till detta beslut själva under ert torsdagsmöte den 3 maj).

Ni kan också säga i er kommuniké att det blir två litteraturpris hösten 2019. Om det blir Svenska Akademien eller någon annan institution som väljer dessa pristagare får Nobelstiftelsen återkomma till.

Vänligen,
Nobelstiftelsens ordförande