onsdag 26 juni 2013

En miljon klockor

A million bells är namnet på den här fina, småblommande petunian som vi fick för en månad sedan och sedan dess blommat outtröttligt på glasverandan och blivit allt större! Fick rådet att klippa bort vissna blommar varje dag så blommar den ivrigare och det verkar fungera. Förklaringen är att växten annars bildar frön och det är en energislukande process. Slipper den det, kan växten satsa mer på blomningen.


tisdag 25 juni 2013

Möte med liten större hackspett

Liten trött unge av större hackspett satt på gräsmattan och sov. Det strövar många katter omkring i grannskapet så G lyfte upp fågelungen som flyttade sig raskt till hans axel. Där ville den fortsätta att slumra men fick istället sovplats i ett äppelträd. Vi hoppas att det gick bra, morgonen efter var ungen borta.


söndag 23 juni 2013

Doftande iris

Marcel Proust skriver om doftande iris i sin roman På spaning efter den tid som flytt.  Jag ifrågasätter inte ett ord från Proust men varför hade jag aldrig känt att iris doftar? Därför att jag inte gått tillräckligt nära. Den här sommaren har jag gått in för att upptäcka irisens väldoft.



Jag säger inte var men på en liten gata i Sigtuna, inte långt från muséet, ligger den allra vackraste lilla trädgård. Jag låtsas gärna att jag har ärende åt det hållet bara för att få titta in över den låga muren.  Där hittade jag häromdagen denna vackra, doftande iris i rosablå toner som för tanken till Paris.

Nedan en mindre blå iris som fanns på  tomten när vi flyttade hit, doftar svagt. Den gula irisen är vildväxande vid Mälarens  stränder och kallas lustigt nog svärdslilja, doftar inte.  Längst ned en större blå iris som vi fått av vänner, doftar starkt. 

fredag 21 juni 2013

Skön midsommar!

Min reseberättelse från England tog tvärt slut. Smärre olyckor inträffade nämligen -- jag däckade på grund av  influensa medförd från utlandet, datorn pajade och sedan var det modemet som fick kortslutning. Åskan? Utan internetuppkoppling känner man sig avsnörd från världen men nu är jag på banan igen.

Det är naturligtvis i dag, på midsommarafton och sommarsolståndets dag, som man ska vara i Stonehenge bittida och se solen lysa in mellan två särskilda stenar. Jag var där för tre veckor sedan och imponerades av hur välordnat det var för oss turister som kunde gå runt och lyssna på små föredrag som ges på svenska och säkert en massa andra språk i en liten apparat.

Platsen för Stonehenge började användas som kultplats för omkring 5 000 år sedan. Först var det en cirkulär jordvall, därefter en träkonstruktion och sedan en stenring. Ingen vet hur man fick dit alla jättestenar eller hur man fick upp de tunga överliggarna, stenarna som vilar överst. Ingen vet heller vad Stonehenge användes till.  I alla fall har det med solen att göra, helt klart.

Svenska Dagbladet har en stor artikel om Stonehenge i dag och där läser man att en ny bok ger svar på många frågor: Stonehenge complete av Christopher Chippindale.


 Glad midsommar!

lördag 8 juni 2013

Resa i södra England - 2

En professor i engelska vid Magdalen College i Oxford, Simon Horobin, har chockat alla genom att föreslå en förenklad  stavning av språket. I Middle English fanns det 500 sätt att skriva ordet through, till exemel drowgh, trowffe, trghug och yhurght, säger han. Alla skrev som de ville! Det är inte vad han förespråkar men i dag skulle man kunna enas om att göra det lättare för sig och skriva  till exempel thru istället för through och lite istället för light.  Gillar! Easier för engelsmännen, lättare för oss andra.

 I Oxford såg jag stressade studenter skynda gatan fram i svart cape och vit nejlika i knapphålet och jag såg gamla forskare med portfölj och inåtvänd blick -- en av dem kan ha varit professor Horobin! Klappade på mäktiga världsberömda byggnader som Bodleyan library och Christ Church College.




Christ Church College

En av ingångarna till Bodleyan Library

fredag 7 juni 2013

Resa i södra England -- 1

England har genomlidit den kallaste våren på 50 år men det är som man säger i Tyskland: när änglar reser skiner solen. Så fort vår svenska grupp anlände för en veckas rundresa i södra England bättrade sig vädret och solen kom fram.

Jag visste att jag var i England när jag såg de här blommiga, Barbara Cartland-inspirerade skyltningarna i en butik. De små huvudprydnaderna kallas fascinators och är mycket populära. Vi mötte ett bröllopssällskap på ett hotell och flera unga damer bar fascinators.

The Daily Telegraph ger de vilsna råd. Har du kort hår, välj en liten pill box. Har du kort hals, undvik en bredbrättad hatt. Begåvad med snygga kindben och vill framhäva dem? Satsa på en asymmetrisk hatt som går ned över ena ögat.


.
 Ute i trädgårdarna och parkerna blommade det. Många husfasader prunkade av enorma blåregn,  min stora favorit.
Den  gröna hästen är tillverkad av taklök.
Blomman på bilden är bluebells, Hyacinthoides nonscripta, Englands mest älskade försommarblomma som kan bilda hela mattor i lundarna. Någon vid blå matta utan slut fick jag inte se men det var roligt att få möta blomman och känna doften. Onda saker händer den som plockar den magiska blomman. Jag inte ens rörde vid den.