Vad twittersfären har saknat

Två begåvade britter, en reklamkonsult och en designer, har uppfunnit en twettle, det vill säga en datoranknuten vattenkokare som skickar ett twitter när tevattnet kokat upp.

Det här måste vara precis vad twittersfären saknat. Du behöver inte längre lyssna efter mullret från kokande vatten med ena hjärnhalvan och försöka twittra med den andra. Du kan lugnt använda hela din kapacitet till att författa inlägg. Snart i ett köpcenter nära dig.

Första leendet

Här kommer ett råd som alla gör klokt i att följa. När du besöker två nyblivna föräldrar så hejda varje impuls att lyfta upp deras gulliga lilla knyte. Fråga först om barnet har börjat le. Bara om svaret blir jakande, kan du be att få hålla barnet en stund.

Annars kan det gå som för mig. Jag var hemma hos en grannfamilj för att se deras förstfödde och föräldrarna la gossen i mitt knä. Då tittar han på mig och ler! Sedan ler det lilla barnet en gång till! Han är bedårande söt. Men barnets moder blev inte glad. Jag, en besökare, har stulit hennes sons första leende! Det här hände för tio år sedan men Katarina har inte glömt.

Det finns en nackdel med att flytta. Man förlorar grannar som man gärna hade velat fortsätta att umgås med. Katarina blev besviken när vi flyttade till Sigtuna. Vi var ledsna över att tappa kontakten med henne och hennes familj. Hon sökte upp mig nyss på trädgårdsmässan och det var roligt att träffas igen. Men jag visste vad hon skulle påminna mig om. Hur hon dag efter dag hade försökt locka fram ett leende och så kommer jag.... Nu skrattar vi tillsammans åt det, men jag vet att hon sörjde den gången.

Jag vill inte göra fler människor missräknade. Det första leendet måste föräldrarna få. I dag förhör jag mig innan jag tar upp ett litet barn.

Tid för teve

Jag har inte begripit varför människor köper tomatsoppa på burk, våffelmix i paket och potatismos i påse. När det är så lätt och blir så mycket godare att laga till själv. Men nu förstår jag. Det frigör tid så att de kan titta på matlagningsprogram i teve.

Kung David

En av besökarna på trädgårdsmässan i Älvsjö frågade mig: Varför går det inte längre att köpa äpplet Kung David i butikerna? Det fanns förr och det är underbart, jag längtar efter det äpplet hela tiden, sa kvinnan.

Jag slog upp äpplet i The Book of Apples av Joan Morgan och Alison Richards. Kung David heter King David i USA. År 1893 hittade man sorten där den växte i en häck i Washington County, Arkansas. Det har odlats rätt mycket och exporterats från USA till Europa. Äpplet är inte lätt att sälja eftersom det måste plockas fullt moget om det ska vara gott och därefter inte håller särskilt länge. Så man får förstå att butikerna slutade föra sorten. Synd, för det verkar vara en kanongod sort.

Kan vi odla kung David i Sverige? Troligen inte. Men vi kan odla en lång rad andra goda äpplen att njuta av. Rossvik och Galloway och Åkerö och Cox Orange och Gul Richard till exempel.

Välkomna till Trädgårdsmässan!

Alla som är medlemmar i Sveriges Pomologiska Sällskap gör klokt i att åka till Trädgårdsmässan i Älvsjö som pågår nu. Där säljer nämligen sällskapet min nya bok Svenska äpplen för ett rasande lågt pris till medlemmar! Och medlemmar får köpa så många ex de vill till det här kanonpriset. Så låt släktingar och vänner passa på och skicka beställningar med er, billigare än så här blir boken aldrig. Jag kommer att vara där och signera mellan 13´30 och 15´30 i eftermiddag.

Även om mässpriset på Svenska äpplen till icke medlemmar ligger 150 kr högre så är det fortfarande ett förmånligt pris. Men jag föreslår att om man inte redan är medlem så går man med nu på mässan. Man får köpa min bok mycket billigt, man får fyra innehållsrika nummer av medlemstidningen Pomologen varje år och man lär känna jättetrevliga människor.

"Svenska äpplen" har kommit!

Nu kan jag berätta att min pomologi Svenska äpplen har kommit från trycket! Sex års arbete har resulterat i en 1,5 kg tung bok som omfattar 528 sidor och presenterar 245 äppelsorter som alla kan odlas med framgång i vårt land. Varje äppelsort i min pomologi är skickligt avmålad och avritad efter färsk, doftande förlaga av Ingrid af Sandeberg. Varje beskrivning bygger också på att jag har plockat hem och studerat äppelsorten ifråga.

Det är min förhoppning att alla som vill bestämma sina äpplen i trädgården med hjälp av boken, eller står inför att köpa ett nytt äppelträd, ska uppskatta de detaljrika presentationerna och Ingrid af Sandebergs fantastiska bilder. I slutet av boken finns en tabell över sterilitetsgener hos äpplen. Med hjälp av den går att utläsa vilka äppelsorter som kan befrukta varandra.

Svenska äpplen finns att köpa i ståndet hos Sveriges Pomologiska Sällskap på Trädgårdsmässan i Älvsjö som öppnar i dag. Jag planerar att vara där och signera boken under ett par timmar i eftermiddag och i morgon eftermiddag. Under lördag och söndag kommer både Ingrid af Sandeberg och jag att finnas i ståndet. Välkomna att träffa oss där!

Boken är på väg in i bokhandeln och kan redan beställas i varje bokhandel. Den kan också beställas från Bokus.se

Gnagskador på träd

Denna snörika vinter har hararna och rådjuren haft ont om mat. Det har lett till att de ätit barken både på unga äppelträd och på äldre träd som man inte trodde behövde gnagskydd. Klonarkivet på Ekebyhov med många 15 år gamla träd har drabbats svårt. Påskdagen besökte jag Skokloster slott och kunde konstatera att vissa av de ca 20 år gamla äppelträden där var kraftigt skadade. Ofta slarvar hararna och gnager i sig bara en del av barken men här har de ringbarkat stammen vilket betyder att träden kommer att dö (se bild).

Människor och möss

Kanske var The Daily Telegraphs rubrik Cracking news: eggs and bacon is best start of the day ett aprilskämt? Nej, inte den heller. Det är två professorer vid University of Alabama i USA som studerat frukostens effekt på möss. Möss som fick en fettrik frukost visade normal ämnesomsättning under dagen. Möss som åt kolhydratrik frukost och en fettrik måltid på kvällen lagrade fett, gick upp i vikt och fick försämrad glykosintolerans, alltsammans symptom på vad vi kallar metaboliskt syndrom. Människor med stor buk lider ofta av metaboliskt syndrom och det kan förkorta livet.

Professor Molly Bray, huvudförfattare till artikeln i International Journal of Obesity, säger att fettintaget vid dagens början verkar sparka igång fettomsättningen och får som effekt att man omsätter all slags mat på ett bra sätt under resten av dagen. Men hos den som äter
en kolhydratrik frukost slås kolhydratomsättningen på och det får ingen positiv effekt på övrig näringsomsättning under dagen.

Professor Bray menar att människor kan dra lärdom av studien på möss: Det verkar som om vi ska äta en fettrik frukost om vi vill omsätta dagens övriga måltider på ett effektivt sätt. På kvällen bör vi njuta av ett magrare mål. Det kan förebygga bukfetma.

Hur ska jag göra min frukost på kaffe och två ostsmörgåsar fettrikare? Jag kan byta rågbrödet mot två croissanter men det kräver dagliga inköp. Jag kan byta osten mot två nystekta ägg men det blir bökigt. En människa kan inte samtidigt hantera kniv och gaffel och tidning i sängen. Jag kan lägga mer ost på brödet men det betyder mer kolesterol. Ska jag göra en förändring får det bli en kvarts grön god avokado ovanpå ostmackorna.

Möss och människor

Köpte The Daily Telegraph 1 april och tittade efter aprilskämt. Kunde rubriken Mouse of Lords följt av ingressen Peers debate the case for a cat as pests run wild at Westminster handla om ett påhitt? Nej, kattdebatten i parlamentets andra kammare ägde rum den 3 mars och baronessan Finlay of Llandaff -- som efterlyste bättre muskontroll och påpekade att det vore en tragedi om Westminster Palace skulle brinna ner därför att man saknade en katt som kunde hålla efter möss benägna att gnaga sönder elektriska ledningar -- finns verkligen och arbetar som professor i palliativ medicin. Man får hoppas att baronessan kunde förmå pärerna att skaffa ett par huskatter.

Mer om så kallade strandnypon

Jag skrev nyss om strandnypon som jag hade köpt i hälsokostbutiken till ockerpris. Produkten gjorde mig misstänksam. Gör inte kosttillskottsbranschen allt för att tjäna så mycket pengar som möjligt?

Jag skickade en fråga till Kimmo Rumpunen som forskar på antiinflammatoriska substanser hos växter. Han svarar så här:
-- Danska forskare har visat att ett standardiserat nyponpulverpreparat som man testat i flera humankliniska studier har god effekt mot vissa former av artros. Man har också visat att preparatet innehåller en antiinflammatorisk men värmekänslig galaktolipid. Man har dock inte visat att denna galaktolipid verkar antiinflammatoriskt i humankliniska försök. Vid produktionen säger man sig utgå från strandnypon och en skonsam process för att preparatet ska ha ett högt innehåll av galaktolipiden men standardiserar i själva verket preparatet på innehållet av vitamin C (som en markör för skonsam processning). När det gäller råvara för pulvret säger man sig utgå ifrån rosa canina men vi vet att man även använder andra nyponarter...

Glad påsk till alla!