måndag 5 november 2012

Vi och vårt mikrobiom



Så här grått var det  i Sigtuna i går. Bara att gilla läget och gå en promenad i dimman. När jag kom hem tog jag fram The New Yorker  (22 oktober) och läste jag en artikel med titeln Germs are us av Michael Specter.

Minns hur förvånad man blev 1982 när forskare berättade att magsår inte beror på stress som alla hade trott utan på en bakterie, Helicobacter pylori? Den här bakterien -- spiralformad och tre microns lång, ett sandkorn är 300 mikroner -- måste man utrota, blev den allmänna meningen. Nu har det visat sig att H. pylori och andra bakterier kan vara kroppens bästa vänner och bör skyddas istället.

Människan bär på omkring 1 1/2 kilo bakterier -- vår hjärna är ungefär lika tung -- av 10 000  slag och vi behöver dem för att må bra. Bakteriefloran i kroppen kallas för mikrobiom och  hälsan hänger  på hur det är sammansatt. Sedan fem år arbetar forskare i ett projekt kallat Human Microbiome Project med att kartlägga människokroppens mikrobiom. Kroppen liknas vid ett jordbruk där bakterierna är grödan och antibiotika fungerar som pesticider.

Många upptäckter har gjorts. Människor som saknar Lactobacillus sakei  (kan slås ut av antibiotika) drabbas lättare av sinuit. Barn behöver H. pylori -- noggranna studier tyder på att barn som saknar bakterien i tarmen drabbas lättare av astma. Det finns också studier som visar  att om H. pylori slås ut ökar risken för fetma; flera forskargrupper har hittat ett starkt samband mellan H. pylori och de aptitreglerande hormonerna ghrelin och leptin.

Antibiotika behövs i sjukvården men bör användas med försiktighet. För några veckor sedan fick jag ont i halsen. Doktorn skrev ut antibiotika som jag åt bara för att bli sämre efter några dagar. Prov visade att det var virus jag hade drabbats av och antibiotika skulle inte hjälpa. Skydda ditt mikrobiom, insistera på provtagning före medicin!




5 kommentarer:

  1. Mycket klokt råd, precis den linje jag brukar följa. Tack för den intressanta redogörelsen!

    SvaraRadera
  2. Ja, halsontvirusen skall man bekämpa på egen hand vilket brukar ta upp till en vecka. Tar det längre tid brukar bakterier ha tillkommit och då kan det vara dags för antibiotika. Det är svårt att undvika virus, speciellt om man har små barnbarn som man gärna vill umgås med. Dom är veritabla virusbomber pga dagisen. Barnen blir så småningom immuna men mor- o farföräldrar är det inte och då råkar dom illa ut, däribland jag.

    SvaraRadera
  3. Det är säkert mycket man kan göra själv. I artikeln om kroppens bakterieflora berättar läkaren Andrew Goldberg vid U C S F Medical Center om en patient som led av kronisk infektion i vänster öra. Mannen hade fått upprepade antibiotikakurer men infektionen kom alltid tillbaka.

    En dag 1986 kom patienten till mottagningen och sa att han mådde bättre än på många år. Han hade flyttat vax från höger öra till vänster öra! Dr Goldberg trodde att mannen var galen men idag förstår han bättre: mannen hade botat sig själv genom att flytta en viktig bakteriekultur från det friska örat till det sjuka örat.

    SvaraRadera
    Svar

    1. Verkligen en fin historia! Jag fick mig ett gott skratt.

      Apropå Lasse H:s virusbomber kom jag att tänka på en liten episod.

      Jag sade till en engelsk kvinna ur bekantskapskretsen att jag riskerar drabbas av infektioner när jag besöker mina barnbarn. Varpå hon replikerade, "Men vi brukar säga att det är vi som får akta oss för att smitta ner de små när vi kommer på besök!"

      Andra länder, andra seder (och institutioner).

      Radera
  4. Alla svenskar med barnbarn vet att de söta små är smittspridare av rang. En gång fick G långvarig hosta av ett barnbarn och ordinerades mot detta en flaska med särskilt verksam hostmedicin. Bland alla biverkningar ingick "tånaglarna kan lossna". Det var just vad som hände denne morfar.

    SvaraRadera