Ulf Nilsson, en av de aderton i Barnboksakademien, tryckte på detta: Det är vansinnigt viktigt att ge varje litet barn en riktigt bra bok!Vad som är en bra bok kan vi ha olika åsikter om. En av Ulfs favoritböcker som barn var Den underbara pumpan av Lennart Hellsing. När han så småningom fick träffa författaren och uttrycka sin beundran fick han svaret "Nej, den boken vill jag inte prata om". Lennart Hellsing tycker att Den underbara pumpan är hans sämsta bok.
Nästa bok som Ulf fastnade för som liten var Den lilla vävaren av Elsa Beskow. En underbar bok! säger han. Men när Ulf försökte få Bonniers att ge ut den på nytt blev det stopp. Boken var försvunnen ur förlagets arkiv. Ulf lånade ut sitt eget ex men det hjälpte inte. Elsa Beskows släktingar motsatte sig en nyutgivning eftersom de ser Den lilla vävaren som Beskows sämsta bok. Ulf har dock inte slutat hoppas.
Christina Björk, kanske mest känd för Linnea i målarens trädgård (översatt till 22 språk) och hedersledamot i Barnboksakademin, berättade hur bedårad hon hade blivit av Trollkarlens hatt och Tove Janssons andra böcker när hon var barn och hur Toves språk influerade skoluppsatserna på ett sätt som Christinas fröken inte uppskattade. Christina och hennes kamrat tog sig före att skriva ett brev till den beundrade författaren i Finland. Och fick ett flera sidor långt, handskrivet svar! Sådan var hon nämligen, Tove Jansson, som skulle ha fyllt 100 år i höst.
Katarina Kuick, stol nr 13 i Svenska Barnboksakademin, Augustprisvinnare 2009, brukade blåneka till att ha blivit influerad i sitt skrivande av någon enda. Fram tills hon en dag tänkte efter och såg att hon plockat upp både den ena och den andra goda idén från äldre författare, som till exempel att låta två huvudpersoner i en bok stå för vartannat kapitel så att man får båda sidor väl belysta. Det är ett vanligt förfarande i dag, men så var det inte när Katarina började som författare på 1980-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar