För några år sedan besökte jag en vän på Vidarkliniken i Järna. Det kändes svårt att åka dit men min vän, som var en person man alltid hade blivit glad tillsammans med, var densamme när han låg på sitt yttersta. Hur otroligt det än kan låta, smittade han mig även då med glädje. Jag kommer ihåg att vi bland annat talade om musik och min cancersjuke vän berättade om den stora lycka som klassisk musik hade gett honom på äldre dagar. Jag har Bertil i ljust minne. Måtte jag också visa mognad när min stund kommer.
I förra veckan fick jag veta att min släkting i Los Angeles är svårt sjuk i cancer. Jag reste dit och våndades inför mötet, men mitt kusinbarn, döpt efter morfarsmor från Västerbotten, var samlad och lugn. Hon, jag och vår släkting från norra Kalifornien fick ett par fina dagar tillsammans. Jag är glad att jag åkte över.
I Los Angeles blommade det överallt i parker och trädgårdar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar