I går kväll, mitt i Rapport, gick strömmen för en lång rad hushåll i Sigtuna. Det finns ingen på jorden som det är så synd om som en svensk som blir av med elen när det är 25 grader minusgrader ute och det blir allt kallare i huset. Man ömkar sig själv tills man besinnar sig och minns att miljoner människor i världen inte har några knappar att trycka på för att få värme och ljus och musik och på 1800-talet var det kakelugnar och tjärbloss och talgdankar som gällde för en var i vårt land. Teveserien Emma som startade i går kväll går säkert i repris.
Vid midnatt kom strömmen tillbaka. Kyl och frys med julmat drog igång igen. Men tidigt i morse blev det nytt avbrott. Rakhyvlar, hårtorkar, tandborstar, kaffebryggare, brödrostar och motoriserade sängar stannade tvärt. Folk fick åka hemifrån orakade och med vått hår, utan kaffe att vakna till.
Jag som stannade hemma tände brasa i täljstenskaminen, lagade kaffe på Trangiaköket och diktade julklappsverser i pannlampans sken. Fram till nu! Alldeles nyss började det lysa igen på ett välsignat sätt. Stoppet sägs bero på överbelastning (kylan, julen) och jag ber en tyst bön om att människor släcker sina ljusslingor och utomhusjulgranar.
God jul till alla! Bilden visar min favoritros St. Nicholas. Återkommer efter nyår.
Jag kan verkligen förstå att det är din favoritros - den är sagolikt vacker.
SvaraRaderaEgentligen är det märkligt att vi inte lärt oss något av alla strömavbrott, vi är ju så sårbara. Att man inte bygger in reservsystem när man bygger nytt.
Det är då, när ljuset, vattnet och värmen försvinner, som jag brukar funderar på att flytta till mina Amishvänner.
God jul!
önskar,
Margaretha