Om kermesbäret kan man säga samma sak som om asken, det är en kunglig växt: kommer sent och går tidigt. Fast plantan ser ut som en buske är det en ört som viker sig så fort frosten kommer och sticker upp ur jorden igen när allt annat har börjat grönska.
Det finns olika sorters kermesbär (Phytolacca americana) och den jag har blir inte mer än dryga metern hög. De vita blommorna förvandlas till lustiga bär som är gröna, rosa, vinröda och slutligen blankt blåsvarta.
Bären är lätt giftiga och har använts i medicinskt syfte. I byn Röbäck (som jag skrev om för en dryg månad sedan) upprättades 1809 ett krigssjukhus för att ta hand om sjuka soldater från finskryska kriget. Lennart Forsberg är en historiskt intresserad bybo som skrivit om detta krigssjukhus: hur många som togs om hand i Röbäck, av vilka och med vilken behandling. Sjudom var något ont som måste lämna kroppen: via kräkningar, via avföring eller via hostningar. Bland annat kermesbär gavs till de sjuka i Röbäck, visar gamla anteckningar.
Jag tänker inte kommentera dagens bloggtext, som dock var lika intressant som vanligt, utan fråga: har du G K tankar om att bli "Sommar"-pratare i P1 eller har du kanske redan varit?
SvaraRaderaJag ser redan fram emot ett sådant program!
Jag lyssnade på psykologen Anna Kåvers sommarprat i går, hon var så klok och spelade så mycket fin musik. Då tänkte jag att så där bra skulle jag aldrig kunna göra ifrån mig. Men visst vore det kul att få vara sommarpratare någon gång. Du får lobba för mig på redaktionen, annars förblir jag oupptäckt!
SvaraRaderaJag lovar att göra allt jag kan!
SvaraRadera