Maj-Lis Pettersson, som kan så oerhört mycket, gick bet på vilken sorts stekellarver det var som gick loss på mitt Härnevi-träd i förra veckan och skulle ha kalätit det till sista bladet om jag inte hade stoppat dem. Maj-Lis skickade min bild på larverna till Christer Torneus, landets främsta expert på skadeinsekter i trädgården.
Christer gick också bet! Han skriver att han har gjort sitt bästa för att utröna vad detta är för larv. ”Att det är en växtstekellarv är ju helt klart, men sedan är det stopp. Den finns inte i mina fruktböcker och sökning på Internet har inte givit något resultat.” Att invänta förpuppningen och sedan kläcka fram vuxna steklar är bästa sättet för att få fram vilken art det rör sig om, menar han. Tyvärr Christer, det är för sent. Men ser jag samma larver igen, ska jag ta vara på några larver och försöka göra så.
Christer skriver också: ”Att skaka ner larverna och ta kål på dem på marken är ett lämpligt bekämpningsalternativ om inte trädet är alldeles för stort. Att banka på grenarna med en vadderad käpp är en praktiskt bra lösning på detta”.
Även om trädet tar tillfällig skada av den bladförlust som larven orsakar, är det troligt att det repar sig så småningom men fruktsättningen kan påverkas en lång tid framöver, påpekar Christer.
Tack snälla Christer och Maj-Lis för att ni försökte identifiera mina larver. Lite kusligt är det att ha blivit hemsökt av en okänd bladätarstekel. Men det varmare klimatet innebär att vi kan få vänja oss vid nya skadeinsekter. Kanske har larven hemsökt fler trädgårdar? Var snäll och skicka i så fall en rapport till Sveriges Pomologiska Sällskap, info@svepom.se
Min vän Anna-Stina skriver att hon haft exakt samma larv på sitt järnvägsäppelträd. "Men jag gjorde slarvsylta av dem på en gång för de hetsmumsade på bladen." Anna-Stina lovar att spana efter fler larver för att se om det går att kläcka fram vuxna steklar.
SvaraRadera