Nu har jag sett min första solförmörkelse. Jag måste ha haft många tillfällen under livet men det var först i förrgår som jag verkligen såg en solförmörkelse. När G hade slaktat en tavelram, tagit ur glaset och sotat det -- så gjorde man förr, sa han -- kunde vi se solen lysa som en skära.
Just för tillfället är blodapelsinen min favoritfrukt. Du glömmer väl inte att njuta av dem nu när de finns i varje butik? Jag är från Västerbotten och där växer man upp med blodapelsiner. I sextio år, eller alltsedan andra världskriget, har landets nordligaste landskap visat den största försäljningen av blodapelsiner. Etnologerna står frågande.
Mats-Eric Nilsson skrev nyss i Svenska Dagbladet att taroccon är den godaste av blodapelsiner. Han skrev det för några år sedan också och det fick mig den gången att resa till staden Catania på Sicilien i januari för att smaka taroccon -- som har sitt namn efter den lilla uppsvällda delen på ena sidan som får apelsinen att påminna om en leksakssnurra, tarocco på italienska, enligt The Oxford Companion to Food av Alan Davidson. Det är i trakten runt Catania som man har stora odlingar av blodapelsiner.
Jag kom hem nöjd. Taroccon är god men i min smak inte läckrare än Moro och Gyllene korset som vi kan köpa här.
Min mest minnesvärda solförmörkelse inträffade 30:e juni 1954, eftersom den var total. Du missade tydligen den. På grund av vädret?
SvaraRaderaDet är sorgligt men jag har missat alla tidigare solförmörkelser. Kan inte förklara varför. Om den 30 juni 1954 inföll en vardag arbetade jag den dagen med att rensa ogräs på en plantskola, det var mitt sommarjobb i några år. Kanske var det mulet.
SvaraRadera