To Kill a Mockingbird av Harper Lee köpte jag för länge sedan men det har inte blivit av att läsa den, vet inte varför. När samma bok gavs ut som en del av Expressens serie Klassiska Böcker för tre år sedan köpte jag den igen men den boken, med titeln Dödssynden, blev också liggande. Tills nu när tidningarna påpekade att Lees klassiker fyller 50 år i år.
Bokens berättare är den nioåriga amerikanska flickan Scout som växer upp med sin bror Jem i en rasistisk sydstat. Mamman är död och det är pappa Atticus och den svarta, stränga men jyssta hushållerskan Calpurnia som tar hand om barnen. Pappan, som är advokat, får i uppgift att försvara en svart man som anklagas för våldtäkt på en vit kvinna. Den hätska stämningen i staden -- de flesta vänder sig omedelbart mot den anklagade mannen utan att ha hört hans historia -- piskas upp och Atticus och barnen lever under hot.
Många barn i USA lär vara uppkallade efter Scout, Jem och Atticus. Men så har också Lees bok lästs av miljoner amerikaner under ett halvt sekel och öppnat ögonen hos många för den grasserande rasismen och fördomsfullheten. Boken ska ha sålts i otroliga 40 miljoner exemplar.
Märkligt nog är detta prisbelönta, spännande och väl komponerade mästerverk Harper Lees enda utgivna bok. Ingen vet riktigt vad som hände. Hon lär ha börjat på en ytterligare bok men den blev aldrig klar. Vid 38 års ålder gör hon som Garbo, hon drar sig tillbaka. Harper Lee lever än men säger konsekvent nej till intervjuer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar