När vi blir äldre kan vi märka att minnet försämras. Jag går ned på bottenplanet för att hämta vinterkängor från en garderob. När jag står på nedersta trappsteget har jag glömt mitt ärende. Vad var det jag skulle göra? Det är fokuseringen som avtar med stigande ålder, säger forskarna. Det blir mer brus i hjärnan.
På väg nedför trappan kommer tankarna Vad ska vi ha till middag? och Hinner jag gå till både biblioteket och apoteket i dag? Och Var har jag lagt den där boken jag måste lämna tillbaka? Alla möjliga tankar brusar omkring i hjärnan och tränger bort tanken Det är kallt ute, jag ska hämta vinterkängor. Jag kan behöva gå tillbaka upp för att komma ihåg vad jag skulle göra.
I boken Bättre minne av Marianne Lesslie, som jag hittade på biblioteket, står att vill man behålla sitt goda minne och mota demens ska man tänka på att hålla sig frisk, höra bra, vårda sina tänder så att man får behålla dem, sova bra, äta bra, inte gå upp i vikt, motionera, ha flera roliga intressen.
Hur kan tänder ha samband med kognitiv förmåga? Det vet man inte riktigt men en hypotes är att varje gång man låter dra ut en tand åstadkoms en liten skada i hjärnan. Det ger sämre blodgenomströmning och därför sämre kognitiv förmåga.
Nu blir jag mycket intresserad av att ta del av underlaget för en sådan hypotes! Jag har nog extraherat tusentalet tänder i mitt yrkesliv men aldrig läst någon sådan vetenskaplig artikel!!
SvaraRaderaDetta är en hypotes -- och inte en absolut sanning -- som presenteras i boken Bättre minne från Frank förlag. Författaren Marianne Lesslie är bosatt i Göteborg och det är henne som du får ta kontakt med för att få veta vem som har lanserat hypotesen. Jag tror att sambandet egna tänder/bättre minne kommit fram i Betulaprojektet.
SvaraRaderaVi kan nog alla ta fram exempel som motsäger hypotesen. Min mamma fick protes tidigt. Det var inget fel på hennes kognitiva förmåga förrän hon blev mycket gammal.
Följer med intresse den forskning i Umeå som baseras på hypotesen att förlust av kindtänder skulle medföra sämre SENSORISKA impulser till hjärnan. På japanska möss har man fått fram sådana resultat. Det handlar sålunda inte alls om blodflöde i den forskningen. Med rehabiliterande tandersättning kunde man visa att de sensoriska impulserna och minnet åter förbättrades. Ännu har inga sådana resultat kommit när det gäller människor. Jag har själv varit involverad i studier om nyinsjuknade strokepatienter och deras förmåga att snabbt åter kunna tugga föda och vad detta har för betydelse för rehabiliteringen. Återigen handlade det om nervsystemet. Det är nu 30 år sen...
SvaraRaderaVi får följa detta nogsamt! Hypoteser måste ju bevisas och forskning är långsam när det gäller äldre människor också därför att den inte prioriteras. Men studier läggs till studier.