Ringde C i går. Vi enades om att jämställdhetsfrågan har gått framåt, mycket har hänt sedan vi var unga. C berättade om en händelse från sin tid som enda kvinna i en ledningsgrupp. Vid varje möte avnjöts kaffe som serverades av C (samma sak skulle inte hända i dag, dagens unga kvinnor ställer inte upp på det). En dag rann sinnet över. När chefen sa ”Ska vi ta kaffet nu, C?” svarade hon ”Varför just jag?” Ett par killar hoppade genast upp och fixade kaffet. Därefter serverade C aldrig kaffet mer.
Sens moral: Män tar sig rättigheter så länge vi tillåter dem att göra det, det är inte ett dugg konstigt. Vi måste själva ändra på sakernas tillstånd och vi kan göra det också. Yes, we can.
C och jag blev rejält oense vad gäller kvotering. Jag vill att kvinnor kvoteras in i styrelser under en period av 10 år, för på den kanten har det ju hänt knappast något. C är rädd att det kommer in kvinnor som saknar tillräcklig kompetens. Vi enades om att återkomma till kvinnofrågan om inte förr så nästa år den 8 mars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar