25 år har gått

Det var lördag morgon. G såg konstig ut när han kom in med tidningen. ”Det har hänt något fruktansvärt. Palme är död, han har blivit skjuten” sa han. Några timmar senare hade jag ärende till Sollentuna centrum där jag mötte en medelålders man som inte kunde hålla tårarna tillbaka. Vi var några som skulle äta lunch tillsammans den dagen men en person bokade av, hon orkade inte.

Vem sköt Palme? För några år sedan intervjuade jag Clark Olofsson i ett danskt fängelse inför min bok Lär känna psykopaten. Vi kom in på Palmemordet. Jag vet att det var Christer Pettersson, sa Clark Olofsson som kände Sigge Cedergren (nu avliden) och den undre världen.

Spanaren 5

Varje dag under 2011 kommer det att komma ut en bok med måltidsanknytning (förra året var siffran 351, en av dessa böcker var min pomologi Svenska äpplen). Män kommer som vanligt att skriva om drycker medan kvinnor företrädesvis skriver om vardagsmat, mat för barn, hälsosam mat, vegetarisk mat, söta bakverk och desserter. Grunden för mina antaganden är Årets svenska måltidslitteratur 2010. Ett starkt tips är att tevekocken Per Morberg kommer med en bok om drycker nästa gång.

Denna dag 1917 föddes Anthony Burgess. Jag läste hans romaner med förtjusning på 1970- och 1980-talet. Så glad jag var den gången 1991 när jag fick träffa honom. En ganska kortväxt man som kammade över håret på skulten i vad som senare kallades Robin Hood-frisyr (man tar från de fattiga och ger till de rika).

För övrigt önskar jag att det kommer ett Wikileakdokument som förklarar varför Bildt ligger ner.

Spanaren 4

Jag tittar i kulan och ser det här: Amorbågen kommer tillbaka. I flera år har vi sett alltmer svällande läppar hos kvinnor i artistvärlden. Dock har injektionerna med hyaluronsyra en bieffekt, medlet som ger bistungna läppar får amorbågen att försvinna (se Duffy och Julia Roberts). Snart kommer vackert kurvade naturliga läppar på modet igen, tro mig.

Rörliga ansiktsmuskler kommer också tillbaka. Jag stöder mig på en journalist i Financial Times som skrev att hon, som är i 30-årsåldern, slutat med Botox sedan en kollega sagt till henne att hon såg mycket bättre ut innan hon började med behandlingarna som ger vad man kallar kuddansikte, ett uppsvullet ansikte.

Spanaren 3

Gaddafi kommer att störtas, men hur många kommer först att få sätta livet till? Den pågående revolten i Libyen har ett högt pris men när landet väl har fått fria val och ett demokratiskt statsskick kommer den allmänna välbefinnandenivån att stiga.

Den kände lyckoforskaren Ed Diener har tillsammans med två medarbetare gjort en studie på omkring 1000 personer i 128 länder – närmare 130 000 frågeformulär att bearbeta! -- och slutresultatet har nyligen publicerats i Psychological Science. Deltagarna tillfrågades bland annat om tillfredsställelsen med sitt jobb, sin inkomst och sitt land. Forskarna fann att ju nöjdare folk var med sitt eget land, desto mer livstillfredsställelse kände man. Så var det överallt i världen.

Människor behöver känna stolthet över sitt land för att må bra och det gällde särskilt människor i fattiga länder, människor med låga inkomster och människor i icke västerländska länder som, menar forskarna, tenderar att vara mindre individualistiska och i högre grad än vi andra tänka på sig själva som en grupp. För rika människor i västvärlden var välbefinnande tätare knutet till den egna hälsan, jobbet och levnadsstandarden.

Spanaren 2

Kortprosa borde vara något för moderna människor med brist på tid. Det menar i alla fall det nya svenska förlaget Novelix som ska lansera noveller i år. Utomlands görs också stora satsningar på noveller i bokform och för läsplattor. Men kommer svenskarna att ses fördjupa sig i noveller på bussen? Nej. Novellen har aldrig varit en hit i vårt land. De flesta av oss vill läsa rejält tjocka böcker.

Den kanadensiska författaren Mavis Gallants noveller har nyss kommit på svenska och hyllas i pressen. Beroendeframkallande läsning, heter det. Jag har inte läst Gallant men väl hennes landsman Alice Munro som är novellernas mästare. Hennes novellsamling Nära hem finns nu på bokrean.

Munro skriver så att man tror på hennes karaktärer som verkliga personer och de vill inte lämna läsaren. Novellen Corrie handlar om den unga rika Corrie som inleder ett förhållande med Howard. Han är gift och har barn. En dag berättar Howard att Sadie, som tidigare var anställd hos Corrie, har krävt honom på pengar för att inte avslöja deras förhållande och Corrie gör en månatlig betalning till ett speciellt konto.

När Corrie läst i tidningen att Sadie har dött går hon på begravningen. Nu ska inte den kvinnan kosta mer pengar. Men Corrie får en plötslig insikt: Sadie har aldrig krävt något! Pengarna har gått till Howard. Corrie väljer att fortsätta betala och allt förblir som det var. Kanske handlar det om sex: han säljer, hon köper.

Hur går det sedan? Kan parets kärleksmöten verkligen fortsätta? Howard utsatter ändå Corrie för ett pågående bedrägeri (samtidigt som han bedrar sin fru). Jag vill att hon hittar en hederlig man.

Udda titlar

En boktitel ska vara unik ut så att människor minns den, tänker förlagen. Vissa böcker får häpnadsväckande titlar. På www.bookseller.com kan du just nu rösta på årets underligaste titel. Bland kandidaterna finns:
What color is your dog?
Managing a Dental Practice the Genghis Khan Way
Myth of the Social Volcano
The Generosity of the Dead
The Italians One-Night Love Child

Spanaren 1

En av deltagarna i radioprogrammet Spanarna sa i fredags att han ville protestera mot att filmtiteln The King´s Speech 1) inte översatts till svenska och 2) att titeln inte fått behålla sin apostrof. Jag tittar i min morgontidning och visst finns det en apostrof på plats.

Vi kan dock vänta oss att apostrofen ska försvinna i det engelska skrivspråket. Språkmannen Henry Hitching, författare till en ny bok kallad The Language Wars, ser ingen framtid för det skiljetecken som varit i bruk sedan 1559 och alltsedan dess varit under debatt.

Apostrofen har snart gjort sitt i Sverige också. Många av oss skriver redan stan, sån och sånt.

Fullmåne

Det var fullmåne i natt. Många har skrivit om månen, även Kafka:

Varför är du inte längre lika stursk, om jag kallar dig ”bortglömd papperslykta med konstig färg”. Och varför viker du nästan tillbaka, när jag kallar dig mariastod, och jag ser inte din hotande hållning längre, mariastod, om jag kallar dig ”måne, som kastar gult ljus”.

Ur En läkare på landet och andra berättelser av Franz Kafka, övers Arne Hägglund och Teddy Brunius

Besök på Operan

Kommer vi att få ett nytt Operahus? Ingen vet. I går besökte jag det gamla tillsammans med Sigtuna konstförening. Foga detta till ditt förråd av Mindre Viktigt Vetande:

Kungliga Operan heter det. Kungaparet, som har en egen ingång och en egen loge nära scenen, kommer en till sex gånger per år, alltid på dansföreställningar. De och alla kungens anställda får gå gratis på Operan. Varje kväll finns 18 platser till hovstatens förfogande.

Man kan bryta marmor i Norge. När operan byggdes i slutet av 1800-talet skänkte landet norsk citronmarmor till byggnaden. Utvärtes skulle den harmoniera med slottet. På insidan är det fest, stilen kallas guldbarock eller teaterbarock.

Det är inte riktigt guld någonstans, inte heller i guldfoajén eller i den kungliga foajén. Men det är riktigt franskt siden till astronomiska meterpriser på de eleganta stolarna i de båda foajéerna. Och tänk, vi fick sitta på stolarna.

Ljuskronan i taket är tillverkad i Stockholm och väger närmare tre ton.

Om man köper biljetter 1 timme före föreställningen får man dem med 50 procents rabatt.

Undvik Andra raden! Där studsar ljudet (med undantag av första bänk).

Kärlekens språk 2

Hur kommer det sig att författarpar som bestämmer sig för att skriva böcker ihop lyckas så bra? Tänk på Sjöwall/Wahlöö och Coelho/Ahndoril. Det är som om böckerna var skrivna av en person, man ser inga skarvar. Som jag skrev tidigare får människor som levat ihop länge ett synkroniserat språk. Problemet att producera något tillsammans blir då inte stort.

Vi börjar imitera de som vi gillar, och vi gillar de som imiterar oss. Vi tycker också om de som liknar oss från första början, visar en pinfärsk studie av James W Pennebaker och medarbetare. De lät studenter konversera med varandra två och två i fyra minuter. Det visade sig att par med liknande sätt att tala var fyra gånger så benägna att träffas igen som par med sämre matchande språkstilar. Samma mönster fann man hos par som chattade med varandra under 10 dagar. Nära 80 procent av paren som skrev på liknande sätt träffade fortfarande varandra efter tre månader; motsvarande siffra för par som skrev på mer olika sätt var 54 procent.

Böcker om kärlek

Alla som kan få in BBC:s program –- önskar att jag kunde det -- har ett nytt program om böcker att se fram emot. På måndag startar programserien My Life in Books och bland annat ska P D James medverka. Kanske får faktaböckerna en skjuts. I alla fall uttalar programledaren Anne Robinson i gårdagens nummer av The Daily Telegraph att skönlitteratur känns som ett slöseri med tid, men varje gång hon läser faktaböcker lär hon sig något nytt.

Skönlitteratur handlar om kärlek och visst är det roligt att läsa om kärlek. Men Anne Robinson har rätt, det är ännu roligare att lära sig något nytt. För den som ändå vill fördjupa sig i kärlek finns en bok med 500 tips på romaner, noveller och diktsamlingar: Kärlek, sex och vänskap av M Dimblad m fl.

Kärlekens språk 1

Just det, säger min vän I med ett alldeles speciellt eftertryck när hon vill bekräfta att något stämmer fullt ut. Jag träffar hennes man sedan drygt 30 år och hör honom säga Just det på alldeles samma sätt, med precis samma tonfall.

Just det, makar som lever tillsammans tar efter varandra och får ett liknande språk. Synkroniseringen blir tydligare ju lyckligare paret är i sitt äktenskap. Flerfaldiga studier visar att människor som lever tillsammans tenderar att härma varandra till exempel när det gäller kroppsspråk och vilka ord de använder; även det autonoma nervsystemet hos de två börjar reagera på liknande sätt i olika situationer.

CAT, Communication Accomodation Theory, säger att vi automatiskt anpassar vårt språk efter den vi talar med och vi gör det för att ge ett gott intryck. Tala med bönder på bönders vis och med lärde män på latin, heter det (efter Karlfeldt). Den kände forskaren James W Pennebaker och Molly E Ireland har konstaterat i en studie som publicerades förra året i Journal of Personality and Social Psychology att även det skriftliga språket påverkas av vår partner.

De två forskarna vid University of Texas, Austin, har studerat texter skrivna av poeterna Elizabeth Barrett och Robert Browning samt Sylvia Plath och Ted Hughes. De fann att de kvinnliga poeterna anpassade sig mer till sina mäns språk än tvärtom. Paret Barrett/Browning fick efter många svårigheter ett långt och lyckligt äktenskap. Språket i deras texter befanns också vara mer synkroniserat än språket i texter skrivna av Plath och Hughes som hade ett kortare och stormigare förhållande.

Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag. Man kan se det som ett butiksjippo i syfte att sälja mer. Jag väljer att se det som ett kul avbrott i februari, en dag när jag har anledning att äta vaniljhjärtan till eftermiddagskaffet tillsammans med G, min käresta. Min språkguru Olle Josephson skriver i dagens SvD att han rekommenderar käresta som ett ord utan könsmärkning, kan användas även för en älsklingsman.

Olle Josephson anser också att det könsneutrala dejt passar 2000-talets erotik. Det har jag svårare att vänja mig vid.

Den nya stamningen

Stamning är ett handikapp som drabbade kämpar att bli av med. Samtidigt finns det människor som lägger sig till med stamning. Fredrik Skavlan är en falsk stammare, likaså Daniel Sjölin. Båda upprepar sig fyra, fem gånger och säger ”Hur hur hur hur hur tänker du om det? Vad vad vad vad vad vill du säga med din nya bok?” Och Beppe Starbrink i Go´kväll säger ”Du blev, du blev, du blev fast en gång?”

I dag ska allting gå så fort och vi ska hinna så mycket. Då är det paradoxalt att många upprepar orden och låter varje mening ta längre tid. Kan det vara så att man lagt sig till med den falska stamningen för att verka spontan och osäker och genom detta få intervjuobjektet att spänna av? Han eller hon ska invaggas i en känsla av att intervjuaren är så långt från en slipad skutjärnsreporter som man kan komma.

När jag tog upp det här sättet att tala med min lärare på kursen i presentationsteknik -- som en halvtimme innan hade sagt till min kurskamrat att det var bättre att hon var tyst än att hon sa ääääh mellan orden -- visade det sig att han inte hade lagt märke till det.

Lyssna och du skall finna att nästan ingen programledare och reporter i teve och radio längre säger ”Vad kan du berätta?” eller ”Har du några idéer?” Man säger ”Vad vad kan du berätta?” och ”Har har du några idéer? ” När när när började det och varför?

Konsten att tala

Det är svårt att tala inför människor, även om man inte stammar. Hos mig brukar det krampa lite i början, då blir rösten tunn och ansträngd. Först när jag har försäkrat mig om att publiken är snäll och välvillig släpper min nervositet. Ta ett djupt andetag innan du börjar tala, rådde mig läraren för den utmärkta kurs i presentationsteknik som jag gick förra terminen.

Här är ytterligare råd som jag snappade upp på kursen:
• Öva mycket på ditt föredrag så känner du dig säkrare. Öva gärna att tala för kuddarna i soffan.
• Har du svårt att hinna öva? Träna ditt tal på gatan när du är på väg någonstans. Låtsas att du talar i telefon så tror ingen att du är galen.
• Ställ inte någon fråga direkt till en viss person i publiken, den personen kan då känna sig utsatt och vågar inte säga mycket. Det är bättre att låta människor diskutera en fråga två och två tillsammans i några minuter, sedan ber man några rapportera vad man kommit fram till.

Berthold Brecht föddes denna dag 1898.

The King´s Speech

Den nya filmen The King´s Speech, baserad på en sann historia, är väl värd ett biobesök. Colin Firth spelar Georg VI, drottning Elizabeths far, som får hjälp med sin svåra stamning av en australisk talpedagog gestaltad av Geoffrey Rush. Båda spelar fantastiskt bra. Firth är lite för snygg, ingen engelsk kung har knappast varit så handsome, men hans smärta inför att inte kunna uttrycka sig går genom duken och biobesökaren lider svårt med honom. Den äldre, fårade Rush passar som hand i handske för sin roll som erfaren, empatisk talexpert. Filmen är visst nominerad till ett dussin Oscars och den kommer att vinna alla, tro mig.

Georg VI hette Albert Frederick Arthur Georg och kallades Bertie i familjen. Talpedagogen Daniel Logue är en man med integritet – my game, my castle, my rules – som inte ger ett vitten för vad engelsk hovetikett föreskriver och får sin patient att följa de regler han sätter upp: han kallar kungen Bertie, han får Bertie att komma till hans mottagning varje gång, han förbjuder honom att röka på mottagningen och han avslöjar barndomstrauma som kan ha orsakat stamningen. Logue, som saknade formell utbildning som talterapeut, lyckas hjälpa kungen och vi delar hans stolthet över framgången.

De anteckningar som Louge gjorde om sin kungliga patient finns kvar. Efter det första besöket skrev han bland annat så här om sin kungliga besökare ”välbyggd, breda axlar, men dallrig runt magen... klipper av de korta orden på ett märkligt sätt ... talar ofta mycket tvekande ...”

Sök The Kings´s Speech på nätet och du kan se en video med utdrag från filmen.
Logues sonson Mark Logue har skrivit en bok om sin farfar, The King´s Speech, som bygger bland annat på farfars dagbok.

Nya skämt från New Yorker

Jag kan inte visa bilderna men här är innehållet i några skämtteckningar från the New Yorker:

Två unga identiskt lika kvinnor går in i ett kafé. En kvinna vid ett bord till sin väninna:
-- Nej, de är inte identiska tvillingar. De är kirurgiska tvillingar.

Fyra äldre direktörer i möte. En av dem vet precis hur man ska agera:
-- Hör ni, om vi bara håller tyst och ser bekymrade och vördnadsbjudande ut, så kan vi behålla våra förbannade bonusar.

Det är sammanträde med sex hundar runt bordet. Mötet leds av en katt:
-- Låt oss hålla mötet kort. Jag måste tillbaka till min plats och titta ut genom fönstret.

Snövit med sina sju anställda: agenten, advokaten, stylisten, revisorn, assistenten, pressmannen och livscoachen.

Det är högmässa. Prästen talar från predikstolen:
-- Vi ska nu observera en tyst minut när vi kollar våra mobiltelefoner.

Eva till Adam i paradiset:
-- Vad säger du om en äppelsmoothie?

Brottsförebyggande

Det känns fegt men jag går broddad överallt. På isen, på trottoaren och när jag går ut efter posten. Måste göra vad jag kan. Vill inte öka benbrottsligheten i landet, den är redan oroväckande hög.

Bilden tog jag på Sigtunafjärden i går. En liten knatte har just susat iväg på isjakten.

Laura Ingalls Wilder, som skrev Det lilla huset på prärien, föddes denna dag 1896.

Fylla år

När ska man skämma bort sig om inte på sin födelsedag? I förberedelserna kvällen innan ingår att städa badrummet så speglar och kranar blänker, hänga upp nya handdukar, ställa en sprillans ny tandborste med raka, spänstiga strån i glaset och ta fram en rulle med mjukaste mjuka toapapper. Bättre kan det inte bli.

Jag bäddar med finaste sänglinnet samt lägger fram kläder för nästa dag: mina bästa svarta långbyxor och benvit polo. Sedan är det bara att vakna nästa dag av att G ger mig kaffe och en minismörgås. Mini därför att vi äter frukost på Sigtuna stadshotell. En ordentlig hotellfrukost och man är mätt länge. Lunch kunde det inte bli tal om. På kvällen hade vi tänkt laga en kalasmiddag men insåg att aptiten saknades. Fick räcka med en förrätt.

Det var förra lördagen. Men varför fira sin födelsedag endast en gång när man kan fira dubbelt? I lördags var vi hemma hos bonusbarn och barnbarn. De är alla sanslöst musikaliska så jag uppvaktades med ett divertissement med sång och musik: fiol, flöjt, piano och saxofon (nej, inte allt på en gång). Hade undanbett mig presenter -- vid min ålder har en människa alla prylar hon behöver -- men jag förärades en vetevärmare i rött linnetyg. Och tänk, det var precis vad jag hade saknat. Vetevärmaren ligger som en varm katt över bröstet och jag somnar på en millisekund.

Läsefrukter -- Sofi Oksanen

Zara ville se om mormors äppelträd fortfarande stod kvar. Det var Transparente Blanche, närmare stängslet. Bredvid borde det finnas ett lökäppelträd, kanske skulle hon känna igen det trots att hon aldrig smakat på frukten. Och hon ville se krikon – och plommonträden, och stenröset mitt på åkern bakom stängslet där det fanns ormar, som var skrämmande, men där det också fanns björnbär och därför måste man alltid gå dit. Och kummin, odlade Aliide ännu kummin på samma plats?
Ur Utrensning av Sofi Oksanen övers. Janina Orlov

En grönsakshandlares död

Alla böcker blir ett snäpp bättre av att läsaren är bekant med den miljö som historien utspelas i. Jag känner en högutbildad person från Fjällbackatrakten som gillar Camilla Läckbergs deckare.

Författaren Åke Axelsson -- ej att förväxla med möbelformgivaren Åke Axelsson född i Småland 1932 -- är en före detta kriminalkommissarie född 1931 i Nordmaling. Han har skrivit tre polisromaner: En grönsakshandlares död 2003, En man steg av bussen 2006, En sten för Anders F 2009.

Sedan umeåsonen Stig Larsson i höstas skrev i Dagens Nyheter att Åke Axelsson skriver de bästa svenska deckarna, har jag läst En grönsakshandlares död som utspelas i Umeå. Det är inte en bok jag kommer att läsa om men det är förfärligt roligt att gå med de inblandade karaktärerna på välbekanta stadsgator, i Gammliaskogen eller uppför stentrappan till Nya Konditoriet (bild), ett lika populärt ställe i dag som när jag var ung och satt där med mina kamrater. Måste nog läsa de övriga två böckerna om paret Rune Hamberg och Eva Westin också.

En missbrukares bekännelse

Nu kan det sägas. Jag är en missbrukare. Mitt missbruk har inte ringa omfattning och det har pågått länge, alltsedan jag lärde mig läsa. Bokberoende skadar ingen annan och drar inte mycket pengar eftersom böcker fantastiskt nog kan lånas gratis på bibliotek. Men vad har jag gått miste om genom att jaga mig igenom den ena boken efter den andra i jakt efter nya litterära upplevelser? När man i själva verket får nya, djupa upplevelser genom att läsa samma bok två eller tre gånger.

Den tyske filosofen Nietsche (1844-1900) påstod att den moderna människan inte kan läsa på rätt sätt, för henne ska allting gå så fort. När läsningens konst istället kräver ruminatio, ett idisslande av texten.

En av mina doktorandkamrater för länge sedan anförtrodde mig att hans flickvän tyckte att han var knäpp som läste samma bok flera gånger. Jag uppmuntrade honom att fortsätta på samma vis, hans sätt att läsa är det mest givande. Ändå gav jag mig aldrig själv tid med omläsningar. Inte förrän nu.

I dag läser jag Resan ut av Virginia Woolf för tredje gången. Jag har tre gånger så roligt som när jag läste den första gången för nu, när jag är bekant med handlingen och har de ingående karaktärerna på mina fem fingrar, kan jag notera alla detaljer.

Sanningen om OK

Vad var det första ordet som yttrades på månen? Det var OK. Det ska vara ett av världens mest spridda ord som används överallt, även i icke engelskspråkiga länder. Men hur länge har det använts? Vad har det för ursprung? Kommer det av grekiska ola kala som betyder allt är bra? Eller från finskans oikea som lär betyda korrekt?

Under 150 år har det dykt upp den ena fantasifulla förklaringen efter den andra och Allen Metcalf har nu samlat dem alla i sin nya bok OK: The Improbable Story of America´s Greatest Word utgiven av Oxford University Press.

Det sanna ursprunget till OK har spårats av professor Allen Walker Reed. Han fann att OK användes första gången i Boston Morning Post 23 mars 1839 i en artikel om en studentikos grupp som kallade sig the Anti-Bell Ringing Society; OK angavs vara en förkortning för oll korrect, ett annat sätt att skriva all correct. Det skämtades om att den sittande presidenten Andrew Jackson (som kallades Old Hickory) inte kunde stava och därför skrev OK på genomgångna dokument.

Inför det kommande presidentvalet bildade demokrater 1840 en stödgrupp för Martin Van Buren. Gruppen kallade sig Democratic OK Club; OK stod då för Old Kinderhook (Van Buren kom från Kinderhook utanför Albany, New York). Telegrafoperatörerna tyckte att OK var ett kort och bra uttryck som därefter spred sig till gemene man. Först med att använda OK i en bok var David Henry Thoreau, året var 1854.

Vintermössor

Om detta vore en modeblogg skulle jag visa senaste nytt: en mössa med pälstofs. När jag senast var inne i Stockholm räknade jag till åtta mössor med pälstofs, alla bruna. I går gick en vit tofs förbi mitt fönster.

Saknar tofsmössa men har istället en ny huvudbonad i bohusstickning, fick garn och mönster på annandag jul av C som själv stickat samma mössa. Bohusstickning var hett mode på 1950-talet då varje välbeställd kvinnas garderob skulle rymma en bohuskofta. Garnet är tunt, mjukt och skönt att arbeta med. Se www.bohusmus.se