Gott nytt mysigt 2017 med hygge

Smörgåsbord och ombudsman, se där två svenska ord som är spridda över världen. Men har någon hört det lilla trevliga ordet mys utanför Sverige? Nej. Istället har danskarna varit otroligt framgångsrika i att sprida sitt hygge. Nu må vi riktigt hygge oss, säger min danska väninna och menar att vi ska mysa med en kopp te och en kaka vid levande ljus (och helst en brasa också).

Under 2016 har det i USA kommit ut inte mindre än sex böcker om danskt hygge -- uttalas hoo-guh får amerikanarna veta -- och fler utlovas komma på marknaden under 2017. En titel är till exempel How to hygge. The Nordic Secrets of a Happy Life.

Är det för att invånarna tar vara på allt hygge de kan få, som Danmark alltid hamnar överst på listan över världens lyckligaste länder? Danskarna, som köper mest stearinljus av alla i Europa, sitter i sina vackra danska femtiotalsstolar, äter det ena läckra smörrebrödet efter det andra och hygger sig.

Men är allting hygge i Danmark? Invånarna röker och dricker ganska mycket. Och 54 procent av alla äktenskap slutar i skilsmässa; det är inte hygge, det är omysigt, det är som i Sverige.

Önskar alla ett fint mysigt slut på året. Och ett gott nytt år med mycket hygge.....

God Jul!

Snart kommer tomten till alla snälla barn. Eller gör han verkligen det? Många barn blir rädda för tomtefiguren och borde få slippa hans besök, det går bra att dela ut julklappar i alla fall. Dessutom kan man fundera på om det är så bra att föräldrar påstår för sina barn att tomten finns. I USA finns en rörelse för att skippa tomtemyten. När barnen kommer underfund med lögnen kan deras tillit brista -- om de vuxna har ljugit om tomten kanske de har ljugit om mycket annat också?

Berätta för barnen att tomtar och troll är sagofigurer, det är mitt råd. Så kan mamma eller pappa, med en tomtemössa på huvudet, dela ut paketen.

God jul!

Tomtarna och djuren i mitt pepparkakestall önskar tillsammans med mig en riktigt god jul till alla!

Sigtuna litteraturfestival ställer in

Det har känts som en stor förmån att få lyssna på uppburna författare i två dagar under Sigtuna litteraturfestival. Från Svensk Bokhandel erfar jag nu att litteraturfestivalen ställs in 2017. Så trist! Får innerligt hoppas att den kommer tillbaka 2018.

Patti Smith sjunger Bob Dylan

Jag önskar att jag inte hade kommit av mig, jag önskar att jag hade gjort bättre ifrån mig. Sa Patti Smith ursäktande till nobelpristagarna när hon mötte dem i frukostmatsalen morgonen efter nobelceremonin där hon framförde en sång Bob Dylan. Nej, nej, sa pristagarna, tänk inte så. "For us, your performance seemed a metaphor for own struggles".

Det berättar Patti Smith i en artikel i newsletter.newyorker.com (ett nyhetsbrev alla kan prenumerera på, kommer varje vardag). Hon skriver att hon blev tillfrågad i september och planerade först att sjunga en av sina egna sånger. När hon sedan erfor att Bob Dylan var årets nobelpristagare i litteratur ändrade hon sig och ville sjunga en av hans sånger. Men skulle hon duga till det? Vad skulle Dylan säga? Till slut  bestämde hon sig för "A hard rain´s a-gonna fall" -- en sång som hon har älskat sedan tonåren, Patti Smith var 16 år när hennes mamma gav henne den första Dylan-skivan -- och började öva.

När det dags att uppträda gick det fint till att börja med, men sedan vällde en våg av starka känslor fram och hindrade henne att fortsätta. Hon kunde alla orden men de ville inte ut, skriver Patti Smith. Hon bad om ursäkt, samlade sig och kunde sjunga vidare. Hon var tydligt medveten om att Dylans sång börjar med orden "I stumbled alongside of twelve misty mountains" och slutar med "and I´ll know my song well before I start singing". När hon satte sig ned efteråt kände hon misslyckandet  men också en stark upplevelse att verkligen ha gått in i sångtexten.

Den stormande applåd som artisten fick efteråt i Konserthuset måste ha övertygat henne om att  publiken älskade sången, inklusive det lilla avbrottet. Den 30 december kan vi tänka på Patti Smith -- då fyller hon år och firar med att uppträda med sitt band, sin son och sin dotter i Chicago, staden där hon föddes för 70 år sedan.

Merstängt i Sigtuna

Om dina kommunpolitiker går ut med beskedet att ditt bibliotek ska bli "Meröppet" i ett högstämt tonläge, som om de väntar sig att låntagarna ska jubla, var på din vakt. Dina politiker, precis som mina, kan gömma ugglor i mossen.

Meröppet! Från 36 till 112 timmar i veckan! Lovade politikerna. Men vad de inte sa var att kommunen samtidigt drar ned bemanningen så att av 36 timmar i veckan med bibliotekarie blir bara 20 timmar kvar. Det fick vi reda på senare. Meröppet betydde merstängt.

En kommun som håller sig med en årlig litteraturfestival borde kunna hålla sig med ett bibliotek med tillhörande bibliotekarie. Det är väl bra att jag kan gå in 112 timmar i veckan och läsa tidskrifter och låna böcker men ibland fastnar man vid utlåningsmaskinen som inte funkar, svär vid kopieringsmaskinen som trasslar och vill beställa en bok som inte finns inne. Kanske behöver vi rentav ett råd från en kunnig människa.

Jag hoppas att Sigtuna kommun återkallar beslutet om neddragning av bibliotekarietimmar.

Bob Dylans dag i dag

I dag skulle Bob Dylan ha mottagit Nobelpriset i litteratur ur den svenske kungens hand om han bara hade kommit till galafestligheterna i Stockholm. Tyvärr tackade han nej -- den mannen har givetvis ett späckat schema -- och vi får se i eftermiddag vem han har skickat som sitt ombud.

Många har länge haft åsikten att Dylan är värd ett Nobelpris. På Sigtunastiftelsens arkiv har man tagit fram ett klipp från Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning daterat 26 juni 1970. Rubriken är:
 "Bob Dylan hedersdoktor När får han Nobelpriset?"

I vad som benämns  POP krönika  berättar Håkan Sandblad att Bob Dylan har blivit hedersdoktor i musik vid Princeton university i New Jersey. När han tog emot sin hedersutmärkelse -- och ett fårskinn som present -- var musikanten prydligt klädd i kritstrecksrandig kostym, vit skjorta, skägg och svart kappa. Ingen slips (han är ändå en rebell).

Håkan Sandblad skriver: Det verkar vara dags att fräscha upp den gamla idén att ge honom Nobelpriset. Det låter på något sätt som en logisk utveckling. Motiveringen kan man låna direkt från  Princeton. 

Den motiveringen lyder så här: Ehuru han nu närmar sig den farliga åldern av 30 år, utgör hans musik alltjämt ett autentiskt uttryck för det unga Amerikas oroade och engagerade samvete".

Augustprisernas kväll

I går delades Augustpriserna ut. Var det rätt böcker som vann?  Det tror jag säkert. Varje tävlande bok presenterades av var sin entusiastiska förespråkare som gjorde klart för oss i Konserthuset att precis alla böckerna var förtjänta av utmärkelsen och måste läsas.

Hur mycket gala var det? Lite gala i alla fall. Kulturministern var där och höll tal. En orkester spelade och Anna Ternheim sjöng. En handfull damer hade festklädsel och höga klackar, vi andra bar uppgraderad vardagsklädsel. Efteråt kunde alla mingla omkring med en supétallrik och ett glas vin. 

Här är vinnarna:

Från vänster: Sigrid Nikka, Då rallarrosen blommar (Lilla Augustpriset), Nina Burton, Gutenbergsgalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution (årets fackbok), Ann- Helen Laestadius, Tio över ett (årets barn- och ungdomsbok), Lina Wolff, De polyglotta älskarna (årets skönlitterära bok). PS. Jag slog upp polyglott, det betyder språkkunnig.

Zlatan större än Triumfbågen

God humor kan man inte få för mycket av. Skämtteckningarna i The New Yorker är något att se fram emot varje vecka. Hur många av oss har inte varit med att chefen tagit vår goda idé och sedan presenterat den för världen som sin egen? I The New Yorker (14 nov. 2016) sitter en kvinnlig chef vid sitt skrivbord och säger till en underlydande:
-Jag vet att det var din idé, men det var min idé att använda din idé.

En annan teckning visar Ed´s Bar and Grill som har en skylt i fönstret: Schadenfreude 5-7. Två timmar skadeglädje med glad musik och drinkar till nedsatt pris. (Ingen har forskat på det men det är min bestämda uppfattning att elak skadeglädje inte har några positiva hälsoeffekter).

Visst ska två makar ge varandra livsluft och handlingsutrymme men kan det gå för långt? En teckning visar två makar i en svängd soffa; hustrun sitter och ser på tevenyheter i en kanal och maken sitter vänd åt motsatt håll och tittar på nyheter i en annan kanal. Man undrar: finns det något de kan samsas om?

Men tidningen har också cartoons som jag inte förstår. Rätt många faktiskt. Jag förstår inte för att jag inte är del av den amerikanska kulturen och subtila anspelningar går mig förbi, eller för att jag är för trög. I samma novembernummer hittar jag till exempel en stor skämtteckning med bild på Zlatan. Han står intill Triumfbågen i Paris som trots att den är 50 meter hög inte når Zlatan till midjan. Överst i bilden står att läsa Arc de participation. Snälla, hjälp mig att tyda bilden! Betyder den kanske att efter Zlatans grymma insatser för fransk fotboll har fransmännen döpt om Triumfbågen?

Glömskans bibliotek kan få Augustpris

Det är svenska förläggarföreningen som delar ut Augustpriset till tre författare i olika kategorier varje varje år  i november. Snart är det dags igen. Den digitala kommunikationsbyrå som hjälper förläggarföreningen med att sprida bilder och information om årets kandidater frågade om jag ville  recensera en valfri bok.

Varför inte. Jag valde Glömskans bibliotek En essä om demen? vansinne litteratur av Ulf Karl Olov Nilsson, en författare (samt psykolog och västerbottning som jag själv, vi har båda gått i läroverket i Umeå) som jag länge har varit nyfiken på. Förtjänar hans bok ett Augustpris? Ja, absolut.

Glömskans bibliotek är en bok för den som är road av att fortbilda sig inom psykologi, psykoanalys och psykokirurgi. Om en människa drabbas av psykos eller demens, är hon då samma person, frågar författaren. Jag citerar: Ja, när allt kommer omkring, hur många människor lämnar oss inte genom att de lämnar sig själva innan de försvinner?

Jag får veta att ingenstans i Sverige har man utfört så många lobotomier som på Umedalen, sjukhuset för psykiskt sjuka utanför Umeå. En annan psykokirurgisk metod är kapsulotomi som också medför omfattande biverkningar (apati, likgiltighet, sexuellt utagerande och sexualbrott); så sent som 2007 opererades en amerikansk medborgare på Umeå universitetssjukhus. Man kan fråga sig hur det gick för den stackars patienten.

Men Glömskans bibliotek är en rik bok som också handlar mycket om ord, skrivande, litteratur. Ulf Karl Olov Nilsson är tydligt road av att leka med ord. Jag följer hans tips om att ersätta varje substantiv i en text med ett annat substantiv som man hittar genom att gå sju steg ned i en ordbok. Den avslutande meningen i Hemsöborna av August Strindberg lyder då så här:

Och till rors i sin egen ekdunge
lät den nya herreklassen till Hemsö
sina drätselkammare ro sig hemåt
för att styra sin egen farmakognosi
över den nyckfulla liveinspelningens
blåsiga fjärdingar och gröna sunnnimuslimer.

Jag mår illa

Väljarundersökningar kommer jag aldrig mer att tro på. I flera månader ängslades jag, men när undersökningarna strax före presidentvalet visade att Hillary Clinton ledde, kunde jag slappna av. Bara för att sedan få höra om dokusåpastjärnans seger.

Detta går inte att smälta, det är för magstarkt. USA ska ledas av superrik, vit man som är van att göra som han vill och är för rasism, sexuella övergrepp, liberala vapenlagar, tortyr, dödsstraff, mur mot Mexiko och nära relationer med Putin. Och mot kvinnor, abort, journalister, människorättsarbete, klimatarbete och FN.

Den amerikanska pressen tog inte Trump på allvar, man kunde inte tro att han hade en chans. Jag minns ett nummer av The New Yorker där alla skämtteckningar handlade om Trump. Man såg honom som en pajas. Nu skriver samma tidning om valutgången: An American tragedy.

Gratulerar, Anneli!

Anneli Jordahls nya roman Som hundarna i Lafayette Park handlar om en änka som kallar sig pensionerad hemtjänstare och samlar notiser om arbetsplatsolyckor - arbetsplatsolyckor som släcker liv blir ofta inte mer än en notis i tidningen! Så får hon tillfälle att åka till USA och vara med på en konferens med tal av medborgarrättskämpen Angela Davis som anser att polisens skjutningar mot svarta är folkmord och får frågan: är kanske också arbetardöden folkmord?

Som hundarna i Lafayette Park är en stark bok om människors olika livsvillkor. Anneli Jordahl har  tilldelats fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris på 125 000 kr. Gratulerar!

Anneli Jordahl,  pristagare

Varför dessa nya pengar?

Har fått en av de nya tvåkronorna, liten och lätt. I plånboken finns en blandning av nya och gamla sedlar. Ja, jag går fortfarande runt med kontanter och är därmed ganska ovanlig. De flesta svenskar betalar med kort till bankernas och butikernas glädje. En mätning 2014 visade att bara en femtedel av våra transaktioner betalas kontant. Därmed ligger Sverige främst i världen vad gäller strävan att göra sig av med kontanter.

Snart står det överallt "Endast betalning med kort" och jag vet att det finns en proteströrelse mot det. Själv är jag för. Varför fortsätta bära på sedlar och mynt (även om de blivit lättare) när det räcker med ett kort? Om tjugo år kommer tonåringarna att säga: "Menar du att ni betalade med papperslappar?"

Antingen vi vill det eller inte, styr vi mot kortbetalning. Varför Sveriges Riksbank i det läget kostar på nya sedlar och mynt går inte att förstå. 

Stoppa ID-kaparen

Fler och fler får sin identitet kapad, läser jag i tidningen. Någon kan lätt som en plätt id-kapa mig, flytta mig till en annan postadress -- postbox kanske -- och beställa ut ett bankkort i mitt namn som hamnar i den främmande personens hand utan att jag har en susning. Sedan rullar pengarna, personen tar skulder i mitt namn och jag får ett helvete.

Nu på morgonen har jag följt ett råd som gavs i tidningen: jag har gått in på Skatteverket.se och klickat på "Spärra obehörig adressändring".  Jag klarade inte att på egen hand skaffa bank-ID utan fick ringa banken och be om support men det gick bra, väntetiden klockan åtta på morgonen var bara två minuter.

Nu kan ingen annan göra flyttanmälan och anmälan om särskild postadress i mitt namn; skulle någon försöka med något fult, kommer skatteverket att kontakta mig.

Svenska Dagbladet och Augustpriset

I början på veckan blev det klart vilka som kan få Augustpriset i år. Dagens Nyheter gav de nominerade i de tre kategorierna skönlitteratur, fack och barn-och-ungdom lika stort utrymme på sidan. Det är precis vad man förväntar sig.

Svenska Dagbladet presenterade de sex skönlitterära kandidaterna på en dryg halvsida med stora bilder på författarna. Resten av sidan fick barn-och-ungdom med bilder på de nominerade böckerna.

Men hur presenterades de nominerade i fackboksklassen? Inga bilder på vare sig författare eller böcker. Titlarna radades upp i en 5x10 cm stor ruta.

Svenska Dagbladet får kamma till sig (som ungdomarna säger). Kamma till sig och ge facklitteraturen lika stor plats som romaner och böcker för unga.

För övrigt -- varför finns det inte två kategorier för de unga: skönlitteratur och facklitteratur?

PV-celler viktiga för uppmärksamhet

Frontala cortex, främre delen av hjärnan, är betydelsefull för kognitiva funktioner som uppmärksamhet, inlärning, minne. Fungerar frontala cortex bra, kan vi fokusera på en uppgift, lösa problem och fatta beslut på ett klokt sätt.

Hos personer med ADHD är kognitiva problem vanliga; man har bland annat svårt att utföra uppgifter som kräver stark uppmärksamhet. Nu har en forskargrupp -- med bland annat Marie Carlén vid institutionen för neurovetenskap, KI -- funnit att aktiviteten i så kallade PV-celler (parvalbumin-uttryckande celler) är viktig för god uppmärksamhet hos råttor. PV-cellerna är aktiva hos råttor vid hög grad av uppmärksamhet på en uppgift och mindre aktiva när djuren är ouppmärksamma.

Kan man optimera aktiviteten hos PV-cellerna, bör man kunna förbättra förmågan till uppmärksamhet hos både råttor och människor, menar forskarna. Där har läkemedelsindustrin en uppgift att lösa.

Prefrontal Parvalbumin Neurons in Control of Attention.  Cell January 2016

ADHD -- kan brus hjälpa?

Pojkar drabbas oftare än flickor av oförmåga att urskilja färger, så kallad färgblindhet. Även astma förekommer oftare hos pojkar och ADHD är fyra gånger så vanligt hos pojkar jämfört med flickor. En svensk-norsk studie som omfattar 20 barn talar för att ett konstant brusljud i öronen kan hjälpa pojkar och flickor med ADHD till bättre koncentration på skolarbetet.

 

Forskarna gav barnen tre kognitiva test som mätte minne och uppmärksamhet. De konstaterade att barn med ADHD kunde koncentrera sig på ett klart bättre sätt när de satt med ett neutralt brusljud i öronen. Det verkar som om barnen höjer sin koncentrationsförmåga sig när hör ljud eller själva producerar ett ljud, t ex trumljud med fingrarna.

 

Studien är liten men kommer att följas upp av större försök. Nu lanserar forskarna en app som ger brusljud och som barn ska kunna testa i skolarbetet för att se om det ger dem bättre förmåga att koncentrera sig på engelska verb och multiplikation.

 

Artikel i Frontiers Psychology:
Comparing Auditory Noise Treatment with Stimulant Medication on Cognitive Task Performance in Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder: Results from a Pilot Study

Nobelpris till Dylan, hurra!

Vilken skräll! Svenska akademien ger nobelpriset i litteratur till Bob Dylan. Väldigt, väldigt roligt. Visar att akademiledamöterna förmår tänka i nya spår och kan överraska. Många fler än just romanförfattare utmärks av snille och smak och är därför värda ett nobelpris.

Pojkar behöver prata om känslor

Är du förälder till tonårspojkar, träna dem i att tala om känslor! Det är kontentan av forskning som gjorts av Eva Randell vid Umeå universitet. Hennes doktorsavhandling visar att pojkarnas självkänsla, deras relationer med andra och deras livskvalitet stärks om de vågar stå emot den traditionella maskulinitetsnormen -- hur pojkar och män ska vara -- och kan prata om  känslor.

Här är ett citat från avhandlingen:
Alla går liksom så här mummel, mummel, säger ingenting. Men när man väl börjar prata med någon annan kille liksom då känner ju dom likadant att typ så här, då tycker dom att jag är modig och stark för att kunna visa känslor. Och då kan du dom visa känslor med mig, för då känner dom sig trygga att de inte blir retade, och det har ju lett till att man kan reda ut problem med varandra liksom. 

Avhandling: Tonårspojkars hälsa – att hantera emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status/ Adolescent boys’ health – managing emotions, masculinities and subjective social status

Kontaktuppgifter:  Eva Randell 070-461 9120; era@du.se
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet

Fåglar som får mig att somna

Jag har förut berättat om en bra metod för att somna om på natten: jag går igenom alfabetet och räknar upp minst tre djur för varje bokstav. Svenska går bra, men på engelska blir det svårare och mer effektivt. Bokstaven I gav mig problem och jag fick hjälp av en bloggläsare som gav mig iguana.  Sedan har jag själv kommit på ibis.  Nu har jag plötsligt två fåglar till tack vare Michael Ouinions WorldWideWord: isabelline wheatear (isabellfärgad stenskvätta) och isabelline shrike (isabellfärgad törnskata).

Isabellfärgad har länge stått för smutsbeige och dynggrått. Fel, skriver Michael. Färgen är gulbrun, sandbrun eller lejonbrun.

Den tråkiga klangen som fäster vid isabellfärgad beror på mytbildning. En sådan myt säger att Isabella, dotter till Filip II i Spanien, svor på att inte byta underkläder förrän fadern hade intagit Ostende. Det tog honom tre år.

Min granne har en ny liten valp av sorten shetland sheepdog, ser ut som ett gulligt, fluffigt lejon.  Sobelfärgad, säger grannen. Isabellafärgad, tänker jag.

Snart kommer nya Nalle Puh

I nästa månad kommer en bok att längta efter: en nyskriven fortsättning på A A Milnes böcker om Nalle Puh i Sjumila-skogen, den mest berömda björnen i hela världslitteraturen. Det är 90 år sedan den första boken om Winnie-the-Pooh  kom ut och för att fira det har Egmonts förlag låtit Brian Sibley  -- författare och gammal Nalle Puh-fan -- skriva en ny samling historier om Christopher Robin och hans vänner: The Best Bear in all the World. Jag har läst en av berättelserna (publicerad i The Sunday Telegraph) och kan intyga att Sibley skriver charmfullt och medryckande precis som Milne och använder Versaler på samma frikostiga sätt som han gjorde. 

Vänskaran, med Winnie-the-Pooh, Piglet och Eeyore i spetsen, har utökats med Penguin. Varför en Pingvin? Därför att det finns ett rart gammalt fotografi av författaren på barnkammargolvet tillsammans med den lille sonen (förlagan till Christopher Robin), Nalle Puh och en leksakspingvin.

Varifrån kommer du, frågar Puh. Från det vanliga stället (the Usual Place, actually), svarar pingvinen. Alla barnlitteraturnördar vet vad det betyder. Puh var en födelsedagspresent från Harrods leksaksavdelning och de andra leksaksvännerna kom också därifrån.

Den blå filmen

När Den blå filmen av Kieslowski nyligen visades i Sigtuna gav filmskribenten Hynek Pallas först en inledning till filmen. Han berättade om Kieslowskis storhet som filmregissör, att filmen, något av en kultfilm, var en del av trikoloren och att vi senare i höst ska få se Den röda filmen och Den vita filmen.

Men Hynek Pallas sa, konstigt nog, inget alls om vad filmen (från 1993) handlade om: en förtryckt kvinna, Julie, som inte bara tar hand om sin man, den världsberömde kompositören, huset och barnet utan dessutom i tysthet utför en betydande del av det kompositörsarbete som mannen får kredd för. Vad får Julie? Hennes man smyger år efter år iväg till sin älskarinna.

Först efter att mannen och parets dotter omkommit i en bilkrasch får Julie får vetskap om älskarinnan som, visar det sig, snart ska föda kompositörens barn, en son. Julies reaktion blir att ge bort sitt stora hus till den välbeställda älskarinnan som är advokat.

Kieslowskis budskap måste vara att så här ska en god kvinna bete sig: hon ska ge och ge och göra allt för sin otrogne man, såväl under hans liv som efter hans död. En god kvinna sätter sig själv i andra rummet. Hon propsar inte på erkännande, jämställdhet och respekt.

Jag vill inte tro att det görs filmer av det här slaget i dag.

Sluta eller inte sluta?

Jag är en vanlig kvinna -- jag svettas, jag hostar, jag har karies. Säger den vackra Juliette Binoche som spelar huvudpersonen Julie  i "Den blå filmen" av Kieslowski  från 1993. Men hon är inte precis som andra. Medan vissa kan vifta med öronen, kan Julie/Juliette skälva med näsvingarna som vi ser i en extrem närbild.

Har vuxna kvinnor karies i dag? Nu när det finns fluortandkräm och fluortuggummi? Och tandtråd. Men där är jag i valet och kvalet. Fortsätta eller inte fortsätta? Expertisen verkar ju inte längre övertygad  om att tandtråd har effekt. Å andra sidan känner jag mig skönt ren i munnen när jag har dragit den vita tråden fram tillbaka och låtit den famna caniner, molarer, premolarer och de andra tänderna upptill och nedtill. Är man rotad i en vana, är det svårt att ändra sig.

Tre tanter och en farbror

I Sigtuna bor tant Gredelin, det är vi säkra på. Hennes syster tant Brun har ett kafé i staden och farbror Blå, som vill vara snäppet värre, har en restaurang vid torget. Riktigt vad tant Grön gör vet jag inte, men hennes ande vilar över de små fickparkerna som staden berikats med under de senaste åren.

Tre tanter och en farbror

Tant Gredelin tror jag arbetar med vävning och annat hantverk. Ordet gredelin -- som få torde använda i dag som synonym för lila och violett -- dök upp i svenska språket på 1600-talet och kommer av gris de lin, lingrå på franska. Det har jag läst i den vackra tidningen Hemslöjden. Där har jag också fått veta att scharlakansrött, tidigare en färg för de mycket rika, kommer av beteckningen på ett vackert persiskt ylletyg som började säljas i Europa under medeltiden. Tyget fanns i flera färger men det var det röda som sålde mest. Scharlakan blev så småningom ordet för röd färg.
 

Det här Skånelaholms slott vid sjön Fysingen. Om du bor i Storstockholm och inte har några planer för helgen vill jag tipsa om Skånelaholm som ägs av Vitterhetsakademin. Väl värt ett besök! Visningar kl 11 och kl 13. Ta med kaffe att njuta nere vid bryggan, slottet har ingen servering.
 

En gammal spegeldamm vid Skånelaholms slott som nyligen restaurerats.

På gång i Sigtuna

Sigtuna, grundlagd omkring 980, är landets äldsta stad. Frågan är om inte kulturens vagga stod här?  I alla fall fanns här runristare som författade ett stort antal texter på stenar men även på ben och andra föremål. Frisernas gillesbröder lät resa denna sten efter Torkil, sin gillesbroder. Gud hjälpe hans ande. Torbjörn ristade. Så står det på  stenen på bilden som vi blev visade på under den runvandring jag gick på i lördags; du hittar stenen framför Maria-kyrkans långsida mot Prästgatan.

Tant Gredelin och tant Grön finns förstås med i vimlet  på Stora Gatan

Just nu pågår årliga Sigtuna möte och det blir trångt på huvudstråket Stora Gatan. Här är ett lunchförslag: Köp en strömmingsmacka för 45 kronor på Lilla Torget vid muséet.
 

Något att bli lycklig för

Ibland behövs inte så mycket för att göra en människa glad. I onsdags gick jag ut en sväng och hittade två underbara, felfria -- totalt felfria -- stolta fjällskivlingar. Och en felfri citrongul slemskivling plus en lika intakt mandelkremla. En seriös svampplockare skulle säga att det inte är mycket att skryta över, men jag var lycklig och det var exakt fyra svampar mer än vad G hade trott att jag skulle komma hem med från min promenad.

Stolt fjällskivlinghatt

I torsdags sprang jag sedan på två stora röksvampar som var snövita helt igenom. Fem liter sönderskuren svamp blev det att laga till. Röksvamp har inte mycket smak, men lägg till lite kryddor och det blir gott.

Persikoträd i Sigtuna

En tredje sak som gjorde mig upprymd i veckan var upptäckten av ett par höga persikoträd vid Stora gatan i Sigtuna. Har jag inte haft ögonen med mig tidigare? Eller planterade fastighetsägarna två flera år gamla persikoträd i våras med löfte om att de skulle bära hinkvis med frukt i september? I alla fall står de nu där och ser fantastiska ut.

Litteraturfestival på hög nivå

 

Lotta Olsson och Olof Landström på Sigtuna stadshotell

Mitt bland stjärnor heter en bok av Lotta Olsson (text) och Olof Landström (illustrationer) som kom tidigare i år. Vi som var på Sigtuna stadshotell i går förmiddag hade förmånen att få höra författaren läsa sin bok -- det är en underbar bok för alla åldrar -- och lyssna när de två begåvade upphovspersonerna diskuterade sitt samarbete.

Carola Hansson (t h) i diskussion med en läsare 

 

 

Hur skriver man en roman om en verklig person? Frågade Caroline Krook författaren Carola Hansson som skrivit prisade romaner om två av Leo Tolstojs barn. Först, svarade Carola Hansson, skriver jag ned det yttre i kronologisk ordning, dag för dag; allt detta måste vara riktigt i boken. Hon tar också till sin hjälp dagböcker och brev. "Jag försöker inte skapa en fiktiv människa utan jag vill förstå den riktiga människan. "

I dag fortsätter Sigtuna litteraturfestival med ett rikt utbud.  Jag tänker bland annat lyssna på Suzanne Osten.

Många programpunkter hålls på Sigtunastiftelsen. Här är Rosengården.

Ser fram emot litteraturfestivalen

På fredag i nästa vecka inleds litteraturfestivalen i Sigtuna -- det är femte året nu -- med en konsert   på  Sigtunastiftelsen med Sofia Karlsson och Thomas Andersson Wij.

Söndagens program har jag inte spikat ännu, men av allt roligt som finns att välja på under lördagen väljer jag det här:

Kl 10
Gå en guidad vandring för att titta på Sigtunas runstenar

Kl 11
Lyssna på Lotta Olsson och Olof Landström. Rubriken är "Evolutionär och existentiell bilderbokspoesi"

Kl 13
Höra Carola Hansson tala under rubriken "Att skapa fiktion av autentiska människoöden"

KL 15
 Lyssna på Tomas Bannerhed som samtalar med Dan-Erik Sahlberg

Det blir en givande dag, tror jag, och säkert får jag en lika fulländad söndag. Synd att jag inte kan vara på flera ställen samtidigt.

Hela programmet finns på http://sigtunalitteraturfestival.se

Birgitta Holm när hon föreläste på litteraturfestivalen förra året

Vi behöver skatt på socker

"Gärna en god glass men först lite ond bråd död".  Så har Armémuseum annonserat för att locka besökare i sommar. Glass är förstås väldigt kallt och gott men också fett- och sockerrikt. Alltför många glassar och vi riskerar om inte ond bråd död så sjukdom.

Vårt sockerintag måste ned, har kända läkare och forskare framfört i sommar. Det stora sockerintaget leder till sjukdomar som ger lidande och belastar sjukvården med mångmiljardkostnader varje år.  Antalet överviktiga har tredubblats de senaste 15 åren. Fetma, brist på motion och högt sockerintag ger diabetes typ 2. Vårdkostnaderna för diabetes typ 2 är nu 7-8 miljarder per år.

Alkohol och tobak beskattas i dag. Jag tror som många andra att Sverige också behöver införa en sockerskatt och tydlig information om riskerna med högt sockerintag måste gå ut till hela befolkningen.

Fin frukt lika gott som godis. Det här är det läckra äpplet Suislepp.

Jag väljer hemester i år

I eftermiddag kommer trafikanter att vara på hemväg från sina sommarställen och från semesterresor till hembyn, fjällen, släktingar m m.  Nu är sommarsemestern slut för många.

SCB har frågat arbetare och tjänstemän om deras semestervanor och fått veta att nästan var tredje arbetare inte gjort någon semesterresa under det senaste året. LO skriver på sin hemsida att var tredje arbetare inte hade råd att åka bort på semester.

Men, som jag förstår det, tog undersökningen inte upp orsaken till att man stannade hemma på semestern. Många kanske inte ville resa bort. Man kanske ville tillbringa sina lediga veckor på landet och slippa försenade tåg, stressiga långresor med buss och svettiga bilresor på Autobahn.

Hemester, att man stannar hemma på semestern och njuter av sin ledighet, ger optimal vila. Vill man ha lite extra stimulans kan man göra kortare turer -- svemester-resor --  inom landet. Själv har jag hemester men gjorde en liten resa till Sörmland i förra veckan och kollade på äppelträd. Skörden ser ut att bli finfin i år.

Språkrådet får in många nya roliga ord varje år. Alla blir inte så gamla. Därför är det roligt att svemester, som jag skickade in 2009, fortfarande är i bruk. Åhléns valde "Äntligen svemester" som tema för sin sommarkampanj i år.

Altocumulus vertebratus

Från glasverandan kan jag följa molnformationerna. Häromdagen höll jag på att få kaffet i vrångstrupen. Där var ett abborre-skelett i skyn! G -- meteorologen i mitt liv -- hade ett namn för det: Altocumulus vertebratus. 

Pokémon nu även i Sigtuna

Nu är det farligare än någonsin att gå strandpromenaden i Sigtuna. Inte bara det förfärliga att cyklister är tillåtna att susa fram bland de promenerande. Inte bara att de som cyklar eller promenerar eller svischar fram på snabba brädor kollar sina sms och är avstängda för världen. Nu har också alla människor laddat upp Pokémon och då varken man ser eller hör.

Tips till Pokémonspelare: det finns horder av monster längs promenadvägen från våffelserveringen till minigolfbanan. Eftersom jag kände tilltagande FOMO (fear of missing out) bad jag en liten kille visa mig några. 

Första Pokémon-skämtet hittar jag i The New Yorker. En entusiastisk mäklare säger till ett par som tittar på en lägenhet:
--Jag vet att det är en liten och dyr lägenhet, men vänta tills ni ser alla Pokémon-monster som finns här.

Från min trädgård --1

En bekant ringde mig och bekände färg:
--Jag är frukt- och bärberoende.
Jag kunde bara svara att jag har samma problem.  Men dyrbarare och mer destruktiva  beroenden kunde ha drabbat oss och nu är en underbar tid. Fullt av bär i markerna och i trädgården.

Det stora glädjeämnet vid sidan av äppelträden har blivit en mullebuske, Morus australis, som jag varmt kan rekommendera. Min buske blir 5 år i höst och ger mängder av sagolikt goda bär, som mognar efterhand under lång tid, åtminstone en och en halv månad, och kan skördas var eller varannan dag. Både buske och bär är friska, helt utan angrepp. Bären är lätta att plocka och det lilla gröna skaftet behöver inte rensas bort.


 Mullebuskens bär dyker upp överallt på grenarna. Den röda färgen övergår till svart vid mognad.

Orienterare lika ansiktsblinda som vi andra

Läste en intressant artikel i SvD i dag om att orienterare är skrala på att känna igen sina kända landslagsorienterare. Jag är säker på att TT hade fått samma svaga resultat om de undersökt ansiktsigenkänningsförmågan hos skidåkare, kanotister, kulstötare, handbollsspelare eller vilka svenska sportmänniskor som helst.

Varken TT eller journalisten Anders Hansson tar med handikappet ansiktsblindhet  (prosopagnosi) i beräkningen. TT:s undersökning bekräftar vad jag blev varse för flera år sedan när jag skrev min bok “Vem var det där? En bok om ansiktsblindhet”: en väldigt stor procent av vårt svenska folk är drabbad av ansiktsblindhet. Idrottare eller inte, många av oss känner tyvärr dåligt igen folk.

Tidigt lärande gynnar de små

I år är ett riktigt morotsår. Överallt i markerna runt Sigtuna ser jag de vita blommorna hos vild morot, Daucus carota.

För längesedan hade jag en granne som tyckte om att lära sin lilla dotter olika saker. Kanske såg jag det som väl ambitiöst att lära tvååringen räkna till 20 på engelska, men min granne var rätt ute när han insisterade på tidig inlärning. 

 

Barn som tidigt får lära sig nya saker blir mer intresserade av att lära sig nya saker som vuxna eftersom personligheten kan påverkas av tidigt lärande, tror forskare vid Linköpings universitet. Där har man genomfört en serie inlärningstester med små kycklingar.  I ett test fick kycklingarna lära sig att skilja mellan färger för att få belöning, så kallad associativ inlärning. I ett annat test stimulerades den rumsliga, spatiala, inlärningen då kycklingarna lärde sig räkna ut att belöningar finns gömda bakom ett hörn. 

Kycklingarna fick lära sig en mängd olika saker under veckorna av tester. När de blivit vuxna (vid cirka fem månaders ålder) jämförde forskarna deras beteende med en grupp fåglar helt utan liknande erfarenheter av inlärning. De fåglar som stimulerats till inlärning redan tidigt under uppväxten var mer uppmärksamma på omgivningen när de sattes i en ny miljö.

Forskarna menar att den tidiga inlärningen ökade fåglarnas intresse för att utforska och undersöka nya situationer som vuxna. Den tidiga stimuleringen påverkade fåglarnas personlighet som vuxna.

 

Studien publiceras i Behavioural Processes.
Zidar J, Sorato E, Malmqvist A-M, Jansson E, Rosher C, Jensen P, Favati A, Løvlie H. Early experience affect adult personality in the red junglefowl: a role for cognitive stimulation? Accepted in Behavioural Processes, Special Issue.

När den vilda morotsblomman blommat över sluter den sig i en kvast.

Gutenbergsparentesen slutar nu

Vi stod där i fredags utanför biblioteket i Sigtuna och ryckte i dörren -- en mamma, hennes tioåriga flicka och jag. I svårt oroliga tider som dessa måste fler än jag ha blivit ängsliga: hellre sitta hemma och läsa om främmande kulturer än att resa utomlands. Men biblioteket var stängt, här fanns inget att låna. Hur kan de göra så här, sa vi till varandra. På dörren kunde vi läsa i svart på vitt: stängt fredagar och lördagar.

Rosersberg är en tättbebyggd del av Sigtuna kommun. Där är biblioteket stängt varje dag hela sommaren. Det pratas mycket om läsfrämjande åtgärder -- att lära sig läsa och lära sig förstå en text är en mänsklig rättighet och den viktigaste grunden för ett fungerande demokratiskt samhälle  -- men den bästa läsfrämjande åtgärden, tillgång till ett bibliotek, struntar kommunen i. I Rosersberg bor flera hundra barn och nu kan ingen av dem låna böcker under hela sommarlovet.

Plötsligt förstår jag sammanhanget: boken ses inte som viktig längre. För beslutsfattarna på kommunen spelar det ingen roll om barn och vuxna har sämre möjlighet att låna böcker när det är semester och sommarlov och det finns tid att läsa. Lars Ole Sauerberg, som är professor vid Institutet för kulturvetenskap vid Syddanska universitetet i Odense, har myntat begreppet "Gutenbergsparentesen". Han menar att efter en lång period av muntligt berättande kom den revolutionerande tryckpressen och med den en ökande grad av läskunnighet och tillgång till böcker. Men nu har Gutenbergsparentesen varat i drygt 500 år och den tryckta boken börjar ersättas av digitala texter och sociala medier.

Människor surfar och instagrammar och spelar dataspel istället för att läsa. Hur formar det människor? Vad betyder det för en demokrati? Kommer minskad bokläsning att leda till mindre förståelse för andra och större klyftor mellan människor i samhället? Det finns mycket att oroa sig för.

När kyrkklockorna tystnar

Det här är fjärde året som vi gläder oss åt  den maffiga blomman A million bells, en petunia som är otroligt rikblommig och blir större för varje sommarvecka. Rekommenderas! Man får dock inte åka bort. En miljon klockor, det kräver mycket vatten.

G säger att nu är dagen 25 minuter kortare än den var 21 juni, sommarsolståndet. Snart en halvtimme kortare dag, det märks.

Ännu mer märkbart är att kyrkklockorna inte längre hörs i Sigtuna. Det är lika tyst som i Frankrike  efter revolutionen när kyrkorna stängdes, det blev förbjudet att ringa i kyrkklockorna och många klockor smältes ned för att bli till mynt och kanoner. Folkets uppror mot detta var dock så stort att förbudet kom att hävas.

Också den ryska revolutionen betydde att kyrkornas och kyrkklockornas tid var förbi. En stor kyrka i Moskva blev förvaringsplats för lejon, i en annan kyrka byggde man swimmingpool. Ute på landet kunde kyrkorna förvandlas till verkstäder för snickare och andra hantverkare. Att ringa i kyrkklockor förbjöds i lagen och de gamla klockorna togs ned, slogs sönder och gav material till traktorer och annat.

En av de tre kyrkklockor som förstördes när klockstapeln i Sigtuna brann den 29 juni var ett ryskt krigsbyte från 1580. Det påminner mig om att i rysk folkkultur ingick en föreställning om att kyrkklockan är ett levande väsen med magiska förmågor. Elif Batuman skrev om detta i en artikel i The New Yorker  från april 2009 som jag tog fram och läste på nytt i går.

En rysk kyrklocka skulle vara tillverkad så att den förmedlade Guds röst -- tonen skulle därför vara rik, djup och klar för hur skulle Guds röst kunna låta på ett annorlunda vis? I medeltida Ryssland menade man att klockringning hindrade den dödsbringande pesten från att sprida sig. I dag ger den ryske psykiatern Andrei Gnezdilov sina cancerpatienter "klockterapi" -- för att lindra deras smärtor låter han dem höra en särskild inspelning av ringande kyrkklockor och hävdar att det hjälper ungefär en tredjedel av patienterna.

Ja, ska man tro på ryssar hjälper klockringning mot nästan allt: jagar bort förkylningsvirus, renar luften, får linet att växa. Hoppas att vi snart kan sätta upp nya kyrkklockor i Sigtuna.

Ledsamt i Sigtuna

Svarta bjälkar är allt som återstår av den flera hundra år gamla klockstapeln i Sigtuna.

Kyrkklockorna i Sigtuna har brukat klämta för freden två gånger per dag, klockan 10 och klockan 15. Nu tystnar den ringningen. I går kom beskedet att klockstapeln, byggd på en järnåldersgrav, brann ned under natten till torsdagen. Två gånger i juni har någon eller några försökt bryta upp dörren till byggnaden. Det verkar som om ett tredje försök har lyckats och någon har eldat upp den gamla klockstapeln som ringt med sina klockor sedan 1608. Det inre av klockstapeln var mycket gammalt och byggt av grovt kärnvirke från medeltiden.

De tre klockorna är skadade och ska smältas ned för att utgöra material till nya kyrkklockor, var det besked som gavs i förmiddags vid ett möte på Klockbacken som samlade flera hundra ledsna invånare. Kan man bygga en tillfällig klockstapel nära kyrkan? En sådan sak är inte så enkel i Sigtuna med sin svarta jord; här måste varje bygge föregås av arkeologiska utgrävningar.

Nej, jag har inte bytt namn!

Min vän Ulla ringde precis för att fråga om jag hade bytt namn. Hon hade nämligen läst en artikel om ansiktsblindhet i senaste numret av Hemmets Veckotidning. Jag var intervjuad i artikeln men kallades flera gånger för Görel Kristina Nilsson.

Det är svårt att förstå hur ett sådant fel uppkommer. Redaktionen har dock lovat att införa en rättelse på tidningens hemsida och i nästa nummer. Inget fel på Nilsson, men jag vill fortsätta med Näslund.

Pasta, pumpor och penisar

Midsommardagen var rätt dag att besöka Moderna Muséet och den pågående separatutställningen med verk av japanska Yayoi Kusama. Glest med besökare, inga köer någonstans.

Prickig pumpa av Yayoi Kusama

Kusama har varit besatt av pasta som hon kallar "mekanisk mat" och pumpor som har en sensuell form. Men mest av allt verkar hon vara besatt av penisar. De finns överallt  i rummen. Prickiga, randiga, korta, långa, silvriga, svarta, röda, gula. "Black flower" är ett träd behängt med svartprickiga penisar och grått pubeshår.

Jag ser flera hundra tusen penisar och det blir lite enahanda. Flera hundra tusen? Ja. På pendeltåget hem slås jag nämligen av insikten att alla prickar som dominerar Kusamas verk egentligen föreställer penisar. Små och stora prickar är små och stora penisar sedda rakt uppifrån.

Kusamas verk "Oändligt spegelrum -- Fallosfält" är ett rum täckt med speglar som reflekterar penisar täckta av polkaprickar. Besökaren ser ett oändligt fält av fallosar.  Kusama har utnämnt sig själv till "polkaprickarnas prästinna".

Kusamas konst omfattar även träd och natur. Träden utanför Moderna Muséet är klädda i rödvitt tyg, en installation med titeln "Polkaprickarnas uppgång i träden".

Av en slump möter jag den världsberömda Yayoi Kusama igen och igen samma dag. På  Centralen köper jag Financial Times för att läsa kommentarer till valresultatet -- många britter verkar ha ångrat sig -- och för att man har intressanta  kulturartiklar på lördagarna. I FT ser jag en bild av Kusamas verk "Narkissos trädgård", en installation med hundratals fotbollsstora spegelklot av rostfritt stål, intill en stor damm i nyöppnade skulpturparken Domaine du Muy i Provence.

På kvällen hemma läser jag The New Yorker (June 6 - 13) och får se en helsidesbild av "Narkissos trädgård"  i en version som finns utställd hela sommaren Philip Johnsons Glass House, New Canaan, Connecticut, USA. 

Nedan den "Narkissos trädgård"  som  visas på Moderna Muséet. 

Narkissos trädgård, Stockholmsversionen

Att lyssna på när det regnar

Midsommaraftonen blir inte regnfri i år. Om det skvalar för mycket för att du ska vilja vara ute  och plocka blommor, lägg pussel med familjen kanske eller baka scones. Eller lyssna på ett bra program.

BBC har det utmärkta kulturprogrammet "In our time" där Melvyn Braggs samlar experter för ett samtal och man får ta del av initierade kommentarer. Ämnet kan gälla litteratur, historia, vetenskap, filosofi, konst m m. I "In our time archive" hittar du massor att välja på, att lyssna på direkt eller att ladda ned gratis.

Glad midsommarhelg!

Om natten

"Detta ska du läsa i sommar" lyder rubriken för Svenska Dagbladets artikel om semesterlitteratur. .Jag förstår att det är skämtsamt menat, men reser ändå ragg. Vad blir nästa artikel? Dessa filmer ska du se i sommar. Det här ska du dricka i sommar. Den här åsikten ska du ha. Detta ska du göra nu.  Bevare oss för att få order från en redaktion.

Som exempel på läsvärd bok nämner Anders Q Björkman den nyutkomna Nattens historia av Gunnar Broberg. "Att mycket -- såväl underbart som hemskt -- kan hända i mörkret när solen gått ned vet vi allihop. Ändå är det ingen som berättat nattens historia. Tills nu." skriver Björkman.

Men Björkman  har fel. För 10 år sedan kom det underbara verket At Day´s Close: A History of Nighttime av Roger A Ekirch som är professor i historia vid Virginia Tech i USA. Professor Ekirch forskade på nattens historia  i hela 20 år innan han skrev sin bok som också blev en grundlig genomgång av allt förfärligt och härligt som hör natten till (hans bok finns att köpa på abebooks.co.uk).

Ekirch fann bl a i sin forskning att människor förr sov i två omgångar och man talade om första och andra sömnen. I mellanrummet mellan sömnperioderna kunde folk ta en promenad, älska, läsa lite (om man hade ljus) eller göra något annat. Jag lånade hem Gunnar Brobergs bok för att se vad han hade funnit om liknande sömnvanor i Sverige men där står inget alls om tudelad sömn. Ekirchs bok är inte ens upptagen bland författarens källor vilket måste ses en miss.

Storytel köper Norstedts bokförlag

Alldeles nyss kom det här mejlet från vd Otto Sjöberg till Norstedts författare: 

Nu kan vi äntligen meddela att Norstedts Förlagsgrupp har fått en ny ägare: Storytel.
Storytel är ett bolag som består av två delar, det ena är en abonnemangstjänst för strömmande ljud och e-böcker – denna tjänst har vuxit dramatiskt sedan starten för tio åren sedan och finns idag inte bara i Sverige, utan även Norge, Danmark, Holland och Polen.  Den andra är delen är en (mindre) förlagsdel som idag omfattar bokförlagen Massolit (vuxenböcker) och B Wahlströms (barn- och ungdomsböcker).
Det nya ägarskapet kommer inte innebära några drastiska förändringar för Norstedts Förlagsgrupp. Ledning och organisation kommer kvarstå som den ser ut idag, men möjligheten för förlagsgruppen att nu ta ett rejält kliv när det gäller den digitala utvecklingen blir självklart större, och det är en av de stora fördelarna som både vi och köparen Storytel ser i den nya konstellationen.
Under säljprocessens slutskede har vi också haft möjlighet att samtala och diskutera med Storytel och dess ledning. Det har borgat för att vi redan nu har påbörjat en god dialog och kunnat diskutera de viktigaste fördelarna och utvecklingsmöjligheterna.

Vi är väldigt glada över att köpet är genomfört och att vi har fått en ägare som är genuint intresserad av vår verksamhet och vi ser, från båda håll, mycket fram emot att få samarbeta, lära oss och utveckla våra respektive verksamheter.

Ett utskick från svenskbokhandel.se i dag talar om att priset för Norstedts bokförlag blev 152 miljoner kronor. 

Vad heter växten?

Här är en växt som fanns i trädgården när vi köpte huset. Den blommar sedan ett par veckor med vita, lätt uppslitsade kronblad och har smala långa blad. Hjälp mig, vad heter den? Skönheten finns inte med i Forums innehållsrika blombok. Vår vän Krister, som kan det mesta, kände inte igen den. Nu står mitt hopp till läsekretsen.

Drabbad av fantomvibrationer

Vissa människor som fått ett ben amputerat kan fortfarande känna smärtor från just det benet. Fantomsmärtor kallas det. Hjärnan har inte fattat att den värkande kroppsdelen är borta. I en artikel av Adam Gopnik i The New Yorker  läser jag att forskarna är på god väg att hjälpa människor med det här problemet.

Människor som alltid går med mobilen i fickan drabbas av fantomvibrationer. Den åkomman fanns inte förr. Man känner att mobilen vibrerar i fickan men det är falskt alarm, ingen har ringt och telefonen ligger i köket. Det handlar  om den superkänsliga Pacinian-korpuskeln. Om den stimuleras av bara ett svagt tryck nära intill byxfickan är hjärnan snabb med att tolka vad det kan vara. Den säger "Det ringer!" för det brukar det ju göra.

Änkor och änkemän

Erfar att gifta svenska kvinnor lever i genomsnitt till 88 års ålder,  två år längre än de icke gifta. För männen är motsvarande siffror 85 respektive 84 år.

Varför får de gifta människorna ett längre liv? Orättvist, kan det tyckas. En trolig förklaring är att en partner som lever nära intill dig ger socialt stöd, goda stunder och delad glädje. Man hör och ser när den andre kan behöva uppmuntran eller en liten tjänst i vardagen.

Hur går det när den andre, som jag är van att lita till, dör? Änkorna klarar sig långt bättre än änkemännen, ser man i en studie från universitetet i Padua, Italien. De italienska forskarna har visat att medan männen som förlorade sin fru kände stress och blev deprimerade, så fick änkorna ofta bättre hälsa när maken hade gått bort. Kanske för att de får chans till bättre nattsömn och kan ta hand om sig på ett annat sätt när de inte längre behöver oroa sig för och sköta om en sjuk make.

Wide screen av Jacob Dahlgren , 2001. Ett verk uppbyggt av trådrullar,  visas  på Bonniers konsthall

Wood wide web

På natten saktar trädens ämnesomsättning ned och vad sker då? När grenarna sover hänger de med grenarna. Det  har forskare från Vienna University of Technology funnit med hjälp av avancerad laserapparatur. På morgonen när träden vaknar, rätar de på grenarna igen.
 
World wide web vet de flesta vad det är. Men vad står wood wide web  för? Det är naturens  underjordiska och långt utbredda nätverk som består av trädrötter förenade med svampmycel. Svamparna ger trädrötterna mineralämnen samtidigt som träden ger kolhydrat till svamparna. Det är ett samarbete som man länge har känt till (och återfinns hos de flesta växter på jorden).

Nu vet forskarna att den underjordiska verksamheten inbegriper mer. De menar att svampmycelet förenar alla träden i skogen oavsett art. Forskare har använt radioaktiva markörer och  funnit att svampmycelet överför näringsämnen från städsegröna träd till lövträd under vintern och tvärtom på sommaren. Samtidigt verkar mycelet också kunna kommunicera till träden om till exempel vattentillgång och hotande skadeinsekter.

Under träden pågår ständig varuförmedlings- och kommunikationsverksamhet

Frisk efter svår depression

Depression är en av våra stora folksjukdomar. Vid långvarig sjukskrivning är depression den vanligaste diagnosen. En välkänd studie, Lundbystudien, visar att risken för att som svensk drabbas av en depression är 30,7 procent för kvinnor och 22,5 procent för män. De djupa depressionerna med melankoliska eller psykotiska drag är mindre vanliga, cirka 5 procent, men innebär samtidigt en större självmordsrisk.
 
Även för människor med svår mångårig depression finns hopp om ett friskare liv. Det visar ett avhandlingsarbete av Lisa Crona som lagts fram vid Lunds universitet och bygger på intervjuer med 75 personer 37-56 år efter att de insjuknat i djup depression med melankoliska eller psykotiska drag. Av dem hade 11 personer senare blivit friska och därefter fortsatt att vara friska i många år utan att behöva ta antidepressiv behandling. Slutsatsen är det går att bli frisk efter många år med svåra depressionsepisoder och självmordsförsök. 

Avhandling:  The very long-term course of severe depression, with focus on suicidality

Bonniers konsthall öppnar på söndag

Har du alltid önskat att få sova över på ett konstmuseum? Din dröm kan bli verklighet i höst när  Bonniers konsthall öppnar för den möjligheten. Det berättade Sara Arrhenius igår när den ombyggda konsthallen visades för vänföreningen. På söndag kan alla gå dit och se utställningen av tidiga verk från de 77 konstnärer och två konstnärsgrupper som fått Maria Bonnier Dahlin-stiftelsens stipendium under 30 år, en utställning som pågår  t o m 28 augusti. Tips som jag snappade upp:  vill man satsa på konst som stiger i värde, stöd de unga konstnärer som får stipendiet!

Ett stort verk av Eva Marklund från 1998 har titeln "Farkost". En farkost tillverkad av tusentals sugrör.


Cecilia Edenfalks verk "En annan rörelse" från 1990 finns att se på utställningen

liksom Fredrik Wretmans tavla "Due dei" från 1989. 

Dagens rättelse

OBS OBS OBS Jag skrev fel datum i går! Sigtuna litteraturfestival infaller 26-28 augusti.
Vi ses då!

Sigtuna litteraturfestival 26-28 augusti

I år kommer Sigtuna litteraturfestival att vara i dagarna tre: 26-28 augusti. Notera det i almanackan för det kommer att bli tre fina, späckade dagar med intressanta evenemang över hela stan.

De två attraktionerna som lockar så här års, i början av maj, är den stora rosa magnolian vid Sigtunastiftelsen och de vilda kungsängsliljorna i naturreservatet på Munkholmen.

Ge mobilisterna en egen gångbana

Åkte in till huvudstaden i går och noterade att våren kommit längre där. Vid Karlbergs station lyste lila och vita syrener och en liten bit därifrån blommade kastanjerna för fullt.


Men att gå omkring i Stockholm är inte som förr då man kunde titta uppåt husfasader för att beundra utsmyckningar eller snegla i skyltfönster. Nu är det full vaksamhet som gäller. Annars krockar man med folk som stirrar stint in i sin mobil.

Årets ord blev smombie i Tyskland 2015. En kombination av smartphone och zombie.


 
På Karlbergs station mötte jag en gosse med smaragdfärgat huvud. Den här djärva damen stod framför mig i rulltrappan vid Fridhemsplan.

Drabbad igen av marodör

Vi har en magnolia på tomten sedan fem, sex år.  Den blommar vackert med stora rosavita blommor.  Tyvärr är det fler än vi som attraheras av den. Minst tre år i rad har vår magnolia drabbats av en marodör som trasar sönder barken, river ned en magnoliagren eller två, gräver en stor grop i jorden samt sprättar jord och växter ett par meter ut på gräsmattan. För att skydda magnolian har vi haft nät runt den under våren, men i går sa G och jag till varandra att vi skulle ta bort skyddet för varför skulle något hända igen. 

Vad ser jag när jag går ut i dag? En stor grop i jorden intill magnolian, jord och blad från lökväxter långt utsparkade på gräsmattan och på marken en gren av magnolian samt flera vackra förlorade knoppar. Titta på bilderna!
 

Någon har grävt  en stor grop vid magnolian

Jord, blad och knoppar och liten gren av magnolian ligger utsparkade på gräsmattan.

Tala om för mig vad det kan vara frågan om! Inte grannens katt för den kan inte sparka så hårt och varför skulle en kisse vara intresserad av att riva ned grenar? Ett rådjur skulle knappast ha gått förbi våra tulpaner utan att mumsa? Är det, som vi har trott tidigare, en grävling? Har den punktbevakat vår magnolia varje natt och väntat på det ögonblick när vi skulle känna oss trygga och ta bort nätet? Tacksam för kloka svar!

Stressa ned med en digital konstrunda

Konst, sa en lärare när jag läste konsthistoria 20 poäng på Stockholms universitet en gång för länge sedan, är artificiella åskådningsobjekt. Det är i naturen vi hittar de icke artificiella åskådningsobjekten som denna vackra lilla padda. I går förmiddag stod den plötsligt på asfalten utanför garagedörren, stod där som förstenad av våra blickar tills G bar bort den till ett skuggigt hörn av tomten.

Att vistas i naturen är bra för människan, ger ro och lugn. Men att se på konst bidrar också till god hälsa. Det har italienska forskare visat i en studie. Man tog 100 volontärer de 240 stegen upp till kupolen på Vicoforte-basilikan nära staden Cuneo  i Piedmont-regionen där de under två timmar fick beundra målningar från 1700-talet. Forskarna mätte deltagarnas halt av stresshormonet kortisol i saliven före och efter. Man fann att mängden kortisol var i genomsnitt 60 procent lägre efter de två timmarna i den vackert utsmyckade kupolen.

En enda studie är inte mycket att sätta tro till. Ändå kan det inte vara fel att sätta sig ned med en bok med vackra konstreproduktioner om man behöver lugna ned sig. Eller gå till https://www.google.com/culturalinstitute/project/art-project och möt konst från olika muséer. Underbart att kunna sitta i sin egen sköna stol och göra en digital konstrunda. Google Art Project visar ett par hundra tusen verk från hela världen.