I väntan på sparris

Det är sista april och jag går och tittar på mitt sparrisfält. Det är en pallkrage stort och omfattar fyra plantor satta förra året. Jag ser inget spår av liv, kanske är det för tidigt. Har glömt att tålamod är en essentiell egenskap hos en nybliven sparrisodlare. När sparristopparna så småningom sticker upp kan jag inte skörda dem, det måste vänta till 2012.

När det blir dags för mig att njuta av runda, gröna sparrisstjälkar ska jag göra som den Michael Wickham jag läste om i Financial Times nyss. Han tyckte om färsk sparris. Så han bar ut en liten spis i köksträdgården, satte på vatten i en kastrull, skar sin sparris och släppte den i det kokande vattnet. Mitt Trangia-kök kommer att komma väl till pass.

Glad Valborg till alla mina läsare!

Solglasögon

Alla ser snyggare ut i solglasögon, sa någon. Alltså dags att köpa nya. Vem vill inte vara vårsnygg. Men vilka solglasögon ska man ha när solen återvänder? Kontrast är vad man ska sträva efter, enligt vad jag har inhämtat. Ett runt ansikte ska ha fyrkantiga glasögon, ett fyrkantigt ansikte ska ha runda glasögon. Har du oval ansiktsform, var nöjd med din lott. Du ser alltid bra ut. Du kan välja fritt.

Äppelbord

Bordsäpple kallade man förr äpplen som var goda att äta färska som dessert vid ett middagsbord. Cox Orange, Gravensteiner och Åkerö är bordsäpplen. Allt annat var hushållsäpplen, bra till mos och matlagning men inte till att äta råa. Min terminologi för samma saker är (mer rakt på sak) ätäpple och köksäpple.

Bordsäpple får en annan betydelse när man ser det bord av Hans Hedberg som just nu finns på Stockholms Auktionsverk och snart ska säljas på Moderna Kvalitén (3-6 maj, nr 787). Den som vill ha det måste öppna lädret stort. Utropspris är 200.000 –300.000 kr. När är det tillverkat? Ingen på Auktionsverket vet, men man gissar på början av 1990-talet.

Bordet är format som ett rödgult äpple skuret mitt itu från foderhåla till skafthåla. Det är en märklig, naken frukt som vilar på ett litet stativ. Inget skaft, inga foderblad, inga ståndare, ingen pistill. Men tre fint kurvade, mörkbruna kärnor i mitten. Hans Hedberg var en stor konstnär men hans starka sida var hela äpplen.

Jag tror inte att detta var ämnat som ett bord. Det halva äpplet är en keramisk skulptur, inget annat. Bilden i auktionsverkets katalog (se ovan) visar också bordet utan skiva. Någon har lagt på en förfulande glasskiva som inte passar till äppelhalvan. Ett unikt bord, skulle man kunna säga. Bra att lägga vackra äppelböcker på.

Dårörten blommar

Lika tidigblommande som blåsipporna i min backe är dårörten. Dess försynta, brunlila klockor visar sig innan de gröna bladen har slagit ut riktigt.

Dårörten (Scopolia carniolica), en sällsynt växt som man kan hitta vid gamla ödehus på landet och någon gång förvildad i lövlundar och vid vägkanter, innehåller skopolamin, ett gift som har hallucinogena effekter och kan orsaka delirium och vanföreställningar. I lagom liten dos verkar skopolamin muskelavslappnande och lugnande. Enligt vad jag har sett på nätet används det i vissa medel mot åksjuka.

Dårörten har sitt ursprung i Centraleuropa. Det är en medicinalväxt men i Sverige har vi odlat dårört som en dekorativ vårblomma sedan 1800-talet.

Farlig murkla

På centralt belägen, kommunägd mark i Sigtuna skjuter det stenmurklor just nu, se bild. I går kunde jag räkna till tretton bruna hjärnliknande svampar.

Förr såg vi stenmurkla som en trestjärnig delikatess och vårprimör. Tänk murkelsås med grädde. Idag avråder svenska livsmedelsverket från all förtäring av stenmurkla eftersom den innehåller giftet gyromitrin. Även efter förvällning i två vatten finns lite av giftet kvar.

Men kanske vill du hellre lyssna till finska livsmedelssäkerhetsverket? Det anser fortfarande att svamparna är ätbara när de har förvällts två gånger. Jag har svårt att bestämma mig. Vid min ålder kan man väl äta några murklor vart tionde år? Å andra sidan är jag ingen risktagare. De vackra svamparna får nog stå där de står.

Le i luren

Alla känner vi någon som drabbats av vulkanaska -- man kan inte ta sig hem, man kan inte ta sig bort. Då är det tur att vi kan kommunicera med telefonens hjälp.

Sitter man fast där man inte vill vara, kan det vara svårt att dra på munnen. Ändå är det viktigt att le när man ringer upp en vän. Om man pratar i telefon utan att le, så låter man ond, skriver Nancy Mitford i sin roman Kärlek i kallt klimat.

Telefonfobi

Den 22 april 1899 föddes författaren och fjärilsexperten Vladimir Nabokov i en aristokratisk rysk familj. En av de saker som han brukade skryta med var att han inte kunde svara i telefon. När det ringde, var det hans fru Vera som lyfte luren. Inte heller kunde han skriva maskin. I alla fall var det frun som renskrev både hans manus och hans brev. I breven kunde det stå: ”Ring mig, min fru kommer att svara men jag kommer att stå bredvid och lyssna.”

Vladimir Nabokov bodde flera år i USA och föreläste bland annat på Cornell University. Hans fru körde honom till universitetet på morgonen och när hon parkerat bilen gick de arm i arm till föreläsningssalen. Naturligtvis gick de arm i arm. Jag har hittat starka indicier på att Nabokov var ansiktsblind. Genom att gå arm i arm, kunde fru Nabokov ge maken en diskret tryckning så snart de mötte en kollega som han borde hälsa på.

Kanske var Nabokov telefonfobiker. Telefonfobi, har jag funnit, är ganska vanligt. Gunnar Myrdal till exempel kände en rädsla för telefoner. Konstnären Lena Cronquist säger i en intervju (DN 15 aug. 2009) så här: " det är mycket jag drar mig för .. som att ringa. Telefon gillar jag inte. Den är väl bra, men jag använder den inte." Drottning Margerethe av Danmark använder inte vare sig mobiltelefon eller dator, som vi fick veta nyss i en tevedokumentär. Hennes släkting, vår svenske kung, använder inte heller dator och mobil (meddelat i en tidningsintervju för några år sedan).

Själv känner jag ett helt gäng telefonfobiker. Man låter helst någon annan svara i telefon, man ringer inte gärna upp någon. För en fobiker är e-posten en välkommen räddning.

Om din vän inte ringer dig så ofta som du önskar, ha överseende med det. Fråga om han/hon känner olust inför att ringa. Då kan ni mejla varandra och träffas lite oftare istället.

Mark Twain

I dag 21 april är det 100 år sedan Mark Twain dog. Han skrev de klassiska ungdomsböckerna Huckleberry Finns äventyr och Tom Sawyers äventyr. Han skrev också mycket annat och lämnade många roliga citat efter sig:

Det ligger böcker staplade överallt hos mig, på golvet, i stolar och så vidare. Det beror bara på att det är praktiskt taget omöjligt att låna bokhyllor.

Allt mänskligt är patetiskt. Humorns hemliga källor är inte glädje utan sorg. Det finns ingen humor i himlen.

Allt du behöver göra för att bevara hälsan är att äta sådant som du inte tycker om, dricka sådant som du inte tycker om och göra sådant som du inte tycker om.

Blomkål är inget annat än vitkål med universitetsutbildning.

Bank: ett ställe där de lånar dig ett paraply när solen skiner och kräver det tillbaka när det regnar.

En mobilhund vore bra att ha

Jag hade hand om Harry häromdagen medan matte var på utflykt till en grannstad. Harry är den trevligaste lilla pudel man kan tänka sig. Han älskar 1) köttbullar, 2) långa promenader och 3) äggkartonger. Får han en äggkartong sliter han förtjust sönder den i små, små bitar.

Om jag hade en egen hund skulle den heta Bastian. Jag vet inte vilken ras jag skulle köpa men Bastian är ett fint namn som passar både en liten svart terrier och en irländsk varghund.

Många påstår att livet blir rikare om man har en vovve. Den gör människan lyckligare genom sitt glada sällskap. Den kan hjälpa ägaren att fälla middagsköttet. Eller så skriver man en trevlig, storsäljande bok om sitt liv med hunden. Man kan också låna ut sin väldresserade hund vid en filminspelning eller hyra ut den som modell vid modefotograferingar och annat. Posten använde nyss ett gäng hundar för att göra reklam på temat ”E-handlarens bästa vän”. Reklamutskicket visade alla möjliga hundraser med brev eller paket i munnen.

Om jag hade en hund skulle jag kanske också låta honom tjäna ihop till sina pellets. Jag skulle utbilda Bastian till mobilhund. I USA har man börjat använda sådana hundar i fängelserna. En mobilhund, gärna en labrador, kan snabbt som blixten leta upp en insmugglad mobiltelefon om den så ligger gömd i jordnötssmör eller i en madrass. Och mobilerna måste hittas, annars kan internerna fortsätta att styra sina kriminella gäng från cellen.

Jag nosar på min Nokia från 1999. (Ja, den är urgammal men fungerar att ringa på och är det inte det en telefon ska vara till?) Nallen luktar inget alls. Tycker jag. Men det finns en liten komponent i varje mobiltelefon som har en stark, omisskännlig lukt för en hundnos.

I Sverige har vi inga mobilhundar. Ännu. På våra fängelser behövs de inte för vi har ett effektivt övervakningssystem och upptäcker om det skulle pågå ett mobiltelefonsamtal från en cell, säger mig säkerhetschef Krister Henriksson i Norrköping.

Men visst finns det ändå bruk för en mobilhund. Eftersom alla människor går med en mobil i fickan skulle Bastian hitta hungriga, uttorkade svampplockare som gått vilse eller frusna skidåkare som ligger med brutet ben i skogen. Min erfarenhet av ungdomar säger också att många ständigt tappar bort sina prylar och man börjar direkt att svettas om man inte har sin påslagna mobil i handen eller under kudden. Bastian skulle lätt som en plätt hitta deras förlorade dyrbarheter.

Men skulle Bastian och jag ha möjlighet att rycka ut på alla rop om hjälp att leta borttappade människor och mobiler? Bastian kanske hellre vill äta köttbullar, promenera och leka med äggkartonger. Och jag vill hellre sitta i gungstolen och läsa. Vid närmare eftertanke ger jag bort min affärsidé.

Snödroppe, mjölkblomma

Vad heter snödroppar på engelska? Frågade man i radioprogrammet Spanarna i går. Det heter snowdrops och i England finns massor av snödroppsälskare. Galantohophile är ett engelskt ord för snödroppsälskare. En galantofil samlar på snödroppar för sådana finns av fler slag än man anar: enkla, dubbla, med gröna prickar på kronbladen och utan.

Galantofil, har jag nyss lärt mig, kommer av Galanthus som är blommans botaniska namn och bygger på gala som betyder mjölk och anthos som betyder blomma. Snödroppe, mjölkblomma.

Min vän Lasse

Min vän Lasse dog i går eftermiddag. Jag grät när jag fick veta det och jag grät när jag vaknade i natt. Jag hade skrivit upp i min almanacka att jag skulle ringa honom i dag och nu kan jag inte det.

Jag kanske inte var en nära vän – jag vet inget om Lasses uppväxt eller om han hade syskon eller ens vad som var hans älsklingsmat – men det finns människor som man tycker om för att de har en särskild kvalitet och då räknar man sig som en god vän.

Jag önskar att jag hade tagit en bild av Lasse ibland sina äppelträd så hade jag haft den kvar nu. Lasse var själv en duktig fotograf. Han var också en begåvad musiker. Och, förstås, en hängiven trädgårdsmästare.

Lasse kom till trädgårdsmässan förra lördagen. Två gamla arbetskamrater körde upp honom från Småland. En ordentlig dos morfin höll smärtorna borta. Jag är bara skinn och ben, sa han, och så var det. Men han kom och jag kunde ge honom min nya bok. Jag tror att han var glad för att den hade blivit klar. Lasse var en av alla de som hjälpte mig på olika sätt under det flera år långa arbetet. Hade jag bara ringt honom för ett par dagar sedan hade jag fått hans synppunkter på boken.

Man ska inte skjuta på saker och ting. Man ska ta den där bilden när tillfälle ges. Man ska ringa det där samtalet istället för att låta det vänta. Jag vill försöka lära mig det.

Nyhetsbrev om fruktodling

Jordbruksverket ger ut ett digitalt nyhetsbrev om ekologisk fruktodling. Även vi, som inte har tänkt starta en ekologisk fruktodling utan bara har en egen liten trädgård, har nytta av informationen. För att få nyhetsbrevet, anmäl dig på www.jordbruksverket.se/ekofruktbrev

I aprilnumret läser jag att nu finns skriften Växtskydd i ekologisk fruktodling i uppdaterad version liksom skriften Skadegörare och växtskyddsplan för ekologisk äppleodling. Ladda hem dem från www.jordbruksverket.se

Vad twittersfären har saknat

Två begåvade britter, en reklamkonsult och en designer, har uppfunnit en twettle, det vill säga en datoranknuten vattenkokare som skickar ett twitter när tevattnet kokat upp.

Det här måste vara precis vad twittersfären saknat. Du behöver inte längre lyssna efter mullret från kokande vatten med ena hjärnhalvan och försöka twittra med den andra. Du kan lugnt använda hela din kapacitet till att författa inlägg. Snart i ett köpcenter nära dig.

Första leendet

Här kommer ett råd som alla gör klokt i att följa. När du besöker två nyblivna föräldrar så hejda varje impuls att lyfta upp deras gulliga lilla knyte. Fråga först om barnet har börjat le. Bara om svaret blir jakande, kan du be att få hålla barnet en stund.

Annars kan det gå som för mig. Jag var hemma hos en grannfamilj för att se deras förstfödde och föräldrarna la gossen i mitt knä. Då tittar han på mig och ler! Sedan ler det lilla barnet en gång till! Han är bedårande söt. Men barnets moder blev inte glad. Jag, en besökare, har stulit hennes sons första leende! Det här hände för tio år sedan men Katarina har inte glömt.

Det finns en nackdel med att flytta. Man förlorar grannar som man gärna hade velat fortsätta att umgås med. Katarina blev besviken när vi flyttade till Sigtuna. Vi var ledsna över att tappa kontakten med henne och hennes familj. Hon sökte upp mig nyss på trädgårdsmässan och det var roligt att träffas igen. Men jag visste vad hon skulle påminna mig om. Hur hon dag efter dag hade försökt locka fram ett leende och så kommer jag.... Nu skrattar vi tillsammans åt det, men jag vet att hon sörjde den gången.

Jag vill inte göra fler människor missräknade. Det första leendet måste föräldrarna få. I dag förhör jag mig innan jag tar upp ett litet barn.

Tid för teve

Jag har inte begripit varför människor köper tomatsoppa på burk, våffelmix i paket och potatismos i påse. När det är så lätt och blir så mycket godare att laga till själv. Men nu förstår jag. Det frigör tid så att de kan titta på matlagningsprogram i teve.

Kung David

En av besökarna på trädgårdsmässan i Älvsjö frågade mig: Varför går det inte längre att köpa äpplet Kung David i butikerna? Det fanns förr och det är underbart, jag längtar efter det äpplet hela tiden, sa kvinnan.

Jag slog upp äpplet i The Book of Apples av Joan Morgan och Alison Richards. Kung David heter King David i USA. År 1893 hittade man sorten där den växte i en häck i Washington County, Arkansas. Det har odlats rätt mycket och exporterats från USA till Europa. Äpplet är inte lätt att sälja eftersom det måste plockas fullt moget om det ska vara gott och därefter inte håller särskilt länge. Så man får förstå att butikerna slutade föra sorten. Synd, för det verkar vara en kanongod sort.

Kan vi odla kung David i Sverige? Troligen inte. Men vi kan odla en lång rad andra goda äpplen att njuta av. Rossvik och Galloway och Åkerö och Cox Orange och Gul Richard till exempel.

Välkomna till Trädgårdsmässan!

Alla som är medlemmar i Sveriges Pomologiska Sällskap gör klokt i att åka till Trädgårdsmässan i Älvsjö som pågår nu. Där säljer nämligen sällskapet min nya bok Svenska äpplen för ett rasande lågt pris till medlemmar! Och medlemmar får köpa så många ex de vill till det här kanonpriset. Så låt släktingar och vänner passa på och skicka beställningar med er, billigare än så här blir boken aldrig. Jag kommer att vara där och signera mellan 13´30 och 15´30 i eftermiddag.

Även om mässpriset på Svenska äpplen till icke medlemmar ligger 150 kr högre så är det fortfarande ett förmånligt pris. Men jag föreslår att om man inte redan är medlem så går man med nu på mässan. Man får köpa min bok mycket billigt, man får fyra innehållsrika nummer av medlemstidningen Pomologen varje år och man lär känna jättetrevliga människor.

"Svenska äpplen" har kommit!

Nu kan jag berätta att min pomologi Svenska äpplen har kommit från trycket! Sex års arbete har resulterat i en 1,5 kg tung bok som omfattar 528 sidor och presenterar 245 äppelsorter som alla kan odlas med framgång i vårt land. Varje äppelsort i min pomologi är skickligt avmålad och avritad efter färsk, doftande förlaga av Ingrid af Sandeberg. Varje beskrivning bygger också på att jag har plockat hem och studerat äppelsorten ifråga.

Det är min förhoppning att alla som vill bestämma sina äpplen i trädgården med hjälp av boken, eller står inför att köpa ett nytt äppelträd, ska uppskatta de detaljrika presentationerna och Ingrid af Sandebergs fantastiska bilder. I slutet av boken finns en tabell över sterilitetsgener hos äpplen. Med hjälp av den går att utläsa vilka äppelsorter som kan befrukta varandra.

Svenska äpplen finns att köpa i ståndet hos Sveriges Pomologiska Sällskap på Trädgårdsmässan i Älvsjö som öppnar i dag. Jag planerar att vara där och signera boken under ett par timmar i eftermiddag och i morgon eftermiddag. Under lördag och söndag kommer både Ingrid af Sandeberg och jag att finnas i ståndet. Välkomna att träffa oss där!

Boken är på väg in i bokhandeln och kan redan beställas i varje bokhandel. Den kan också beställas från Bokus.se

Gnagskador på träd

Denna snörika vinter har hararna och rådjuren haft ont om mat. Det har lett till att de ätit barken både på unga äppelträd och på äldre träd som man inte trodde behövde gnagskydd. Klonarkivet på Ekebyhov med många 15 år gamla träd har drabbats svårt. Påskdagen besökte jag Skokloster slott och kunde konstatera att vissa av de ca 20 år gamla äppelträden där var kraftigt skadade. Ofta slarvar hararna och gnager i sig bara en del av barken men här har de ringbarkat stammen vilket betyder att träden kommer att dö (se bild).

Människor och möss

Kanske var The Daily Telegraphs rubrik Cracking news: eggs and bacon is best start of the day ett aprilskämt? Nej, inte den heller. Det är två professorer vid University of Alabama i USA som studerat frukostens effekt på möss. Möss som fick en fettrik frukost visade normal ämnesomsättning under dagen. Möss som åt kolhydratrik frukost och en fettrik måltid på kvällen lagrade fett, gick upp i vikt och fick försämrad glykosintolerans, alltsammans symptom på vad vi kallar metaboliskt syndrom. Människor med stor buk lider ofta av metaboliskt syndrom och det kan förkorta livet.

Professor Molly Bray, huvudförfattare till artikeln i International Journal of Obesity, säger att fettintaget vid dagens början verkar sparka igång fettomsättningen och får som effekt att man omsätter all slags mat på ett bra sätt under resten av dagen. Men hos den som äter
en kolhydratrik frukost slås kolhydratomsättningen på och det får ingen positiv effekt på övrig näringsomsättning under dagen.

Professor Bray menar att människor kan dra lärdom av studien på möss: Det verkar som om vi ska äta en fettrik frukost om vi vill omsätta dagens övriga måltider på ett effektivt sätt. På kvällen bör vi njuta av ett magrare mål. Det kan förebygga bukfetma.

Hur ska jag göra min frukost på kaffe och två ostsmörgåsar fettrikare? Jag kan byta rågbrödet mot två croissanter men det kräver dagliga inköp. Jag kan byta osten mot två nystekta ägg men det blir bökigt. En människa kan inte samtidigt hantera kniv och gaffel och tidning i sängen. Jag kan lägga mer ost på brödet men det betyder mer kolesterol. Ska jag göra en förändring får det bli en kvarts grön god avokado ovanpå ostmackorna.

Möss och människor

Köpte The Daily Telegraph 1 april och tittade efter aprilskämt. Kunde rubriken Mouse of Lords följt av ingressen Peers debate the case for a cat as pests run wild at Westminster handla om ett påhitt? Nej, kattdebatten i parlamentets andra kammare ägde rum den 3 mars och baronessan Finlay of Llandaff -- som efterlyste bättre muskontroll och påpekade att det vore en tragedi om Westminster Palace skulle brinna ner därför att man saknade en katt som kunde hålla efter möss benägna att gnaga sönder elektriska ledningar -- finns verkligen och arbetar som professor i palliativ medicin. Man får hoppas att baronessan kunde förmå pärerna att skaffa ett par huskatter.

Mer om så kallade strandnypon

Jag skrev nyss om strandnypon som jag hade köpt i hälsokostbutiken till ockerpris. Produkten gjorde mig misstänksam. Gör inte kosttillskottsbranschen allt för att tjäna så mycket pengar som möjligt?

Jag skickade en fråga till Kimmo Rumpunen som forskar på antiinflammatoriska substanser hos växter. Han svarar så här:
-- Danska forskare har visat att ett standardiserat nyponpulverpreparat som man testat i flera humankliniska studier har god effekt mot vissa former av artros. Man har också visat att preparatet innehåller en antiinflammatorisk men värmekänslig galaktolipid. Man har dock inte visat att denna galaktolipid verkar antiinflammatoriskt i humankliniska försök. Vid produktionen säger man sig utgå från strandnypon och en skonsam process för att preparatet ska ha ett högt innehåll av galaktolipiden men standardiserar i själva verket preparatet på innehållet av vitamin C (som en markör för skonsam processning). När det gäller råvara för pulvret säger man sig utgå ifrån rosa canina men vi vet att man även använder andra nyponarter...

Glad påsk till alla!