onsdag 30 juni 2010

Blommande ymp


Klaräpple kom inte med i min nya pomologi. Jag visste helt enkelt för lite om det äpplet för att kunna presentera det rätt. Under våren har G ympat in Klaräpple på ett av våra äppelträd. När alla träden hade blommat ut, började dessa ympar att blomma.

tisdag 29 juni 2010

Bolins ringar


Boken Ringar av Magdalena Ribbing kom tidigare i år. Det är en exposé över ringens historia skriven av en välkänd smyckeexpert. Och det är god reklam för firma W A Bolin i Stockholm.

Boken, som är faktagranskad av W A Bolin, omfattar 144 sidor. På 20 sidor får vi se ringar från W A Bolin. Sju helsidor i boken upptas av bilder på nya ringar av Oscar Magnuson tillverkade i Bolins ateljé. En av Magnusons ringar kan också ses tillsammans med några fler i början av boken och på bokens baksida. Ett uppslag i boken visar ett foto från 1915 av Bolins nyöppnade ateljé i Stockholm.

Kanske kommer snart böckerna Örhängen, Broscher, Halsband och Armband.

På kronprinsessbröllopet bar statsministerfrun nya örhängen av Oscar Magnuson. Kanske hade Bolins lånat ut dessa örhängen till Filippa Reinfeldt. Det är i så fall inte konstigare än att Bertil Falck lånade ut sitt privatflyg till kronprinsessparet när de åkte på bröllopsresa till Söderhavet. Falck fick ovärderlig PR när han lät bekantgöra sin vänliga gest i Expressen. I fallet med örhängena var det Magdalena Ribbing som kommenterade dem i teverutan.

måndag 28 juni 2010

Juni, hjärtbärens månad

Två gånger under midsommarhelgen har jag plockat smultron till dessert. Som de doftar och smakar. Nästan i samma klass som min favorit åkerbär.

Henry David Thoreau, författare till Skogsliv vid Walden, var intresserad av indianer (man anar att han planerade en bok om indianernas levnadssätt men han dog redan vid 44 års ålder) och i boken Wild Fruits återkommer han ofta till deras namn på bär och frukter. Han citerar tidigare författare och påpekar att smultron kallas oteimeena, hjärtbär, av Cree-indianerna för att det påminner i formen om ett hjärta och att Chippewa-indianerna kallar juni för ”månaden när smultronet blir rött”.

Thoreau hävdar att man inte ska kalla jordgubbe och smultron, årets första ätbara bär, för strawberry bara för att människor lägger halm under jordgubbar i England och Irland. Bättre är att använda det indianska namnet hjärtbär ”för det är verkligen ett purpurrött hjärta som vi äter i början på sommaren för att vara sturska under resten av året, lika sturska som naturen själv är”.

fredag 25 juni 2010

Bästa midsommardesserten

Den här underbara efterrätten lärde jag mig för några år sedan: lägg hela, rensade, rumsvarma jordgubbar i glas. Slå på svalt Asti spumante, det mousserande italienska vinet. Servera direkt. Trevlig midsommar!

torsdag 24 juni 2010

Midsommarkörsbär


Min granne, den lyckans osten, kan plocka ett par liter vilda smultron på sin tomt varje sommar. Men jag har ett körsbärsträd som vi köpte förra året och lät oss skörda åtta körsbär i går.

onsdag 23 juni 2010

Brudbröd


Nu blommar brudbröd. Svagt rosa knoppar, små vita blommor. Knopparna luktar Vick när man knusar dem i handen. Blommorna på bilden hänger ut över St. Malmgatan i Sigtuna.

Prinsens knappar


Detta, kära Daniel och Victoria, är en bedårande fylld ranunkel som skulle passa bra i trädgården vid Haga slott. Jag kan intyga att den är lättskött och snabbt brer ut sig som en vacker marktäckare. Vid Linnés Hammarby, där den också finns, kallas den Prinsens knappar.

tisdag 22 juni 2010

Bekämpa skadliga tidningsrecept


Det var trevligt att ha namnsdag i lördags. Folk flaggade överallt, det måste ha varit för oss 1 500 i landet som heter Görel. I huvudstaden firade man också något annat, vad det nu kan ha varit.

Skämt åsido, så roligt det var att se parets lycka. Vi var många som fällde en tår. Jag har en uppgift att föreslå prins Daniel som är intresserad av bättre folkhälsa: Snälla, gå i bräschen för att bekämpa skadliga tidningsrecept. Nyss publicerade till exempel Svenska Dagbladet en bilaga med sommarmat. Där ingick ett recept på toscakaka hämtat ur en bok av konditorn Therese Baalack.

Kakan innehåller 400 g smör plus 1 dl vispgrädde, 6 ägg, 400 g mandelmassa och 5 dl nötter. Ger 12 bitar, stod det i receptet. Varje bit ger alltså 33 g smör plus fett från ägg, vispgrädde, mandelmassa och nötter. Säg att det landar på 40 g fett per bit.

Jag följde receptet. Denna toscakaka är oätlig. Den dryper av fett. Jag sverkade och kastade kakan i soptunnan.

Görels blomskola: Bilden visar robinia. Här i Sigtuna finns flera stora träd av robinia, även kallad pseudoakacia. Just nu blommar de. Spana i hörnet Stora Gatan/Borgmästarvägen och på Klockbacken vid Prästgatan.

måndag 21 juni 2010

Ny okänd stekel


Maj-Lis Pettersson, som kan så oerhört mycket, gick bet på vilken sorts stekellarver det var som gick loss på mitt Härnevi-träd i förra veckan och skulle ha kalätit det till sista bladet om jag inte hade stoppat dem. Maj-Lis skickade min bild på larverna till Christer Torneus, landets främsta expert på skadeinsekter i trädgården.

Christer gick också bet! Han skriver att han har gjort sitt bästa för att utröna vad detta är för larv. ”Att det är en växtstekellarv är ju helt klart, men sedan är det stopp. Den finns inte i mina fruktböcker och sökning på Internet har inte givit något resultat.” Att invänta förpuppningen och sedan kläcka fram vuxna steklar är bästa sättet för att få fram vilken art det rör sig om, menar han. Tyvärr Christer, det är för sent. Men ser jag samma larver igen, ska jag ta vara på några larver och försöka göra så.

Christer skriver också: ”Att skaka ner larverna och ta kål på dem på marken är ett lämpligt bekämpningsalternativ om inte trädet är alldeles för stort. Att banka på grenarna med en vadderad käpp är en praktiskt bra lösning på detta”.

Även om trädet tar tillfällig skada av den bladförlust som larven orsakar, är det troligt att det repar sig så småningom men fruktsättningen kan påverkas en lång tid framöver, påpekar Christer.

Tack snälla Christer och Maj-Lis för att ni försökte identifiera mina larver. Lite kusligt är det att ha blivit hemsökt av en okänd bladätarstekel. Men det varmare klimatet innebär att vi kan få vänja oss vid nya skadeinsekter. Kanske har larven hemsökt fler trädgårdar? Var snäll och skicka i så fall en rapport till Sveriges Pomologiska Sällskap, info@svepom.se

Från Svensk Bokhandels hemsida hämtar jag att Francoise Sagan föddes 1935 denna dag.

lördag 19 juni 2010

En kart


Många här i Mellansverige säger och skriver ett kart, kartet. Ändå heter det inte så. En kart, karten ska det vara. Bilden visar hur mittkarten står ensam kvar sedan de obefruktade sidokartarna har fallit av.

fredag 18 juni 2010

Bröllopsyra


Ser plötsligt att toapapperet är präglat med hjärtan. Så har alltså bröllopsyran spritt sig till papperstillverkarna.

Forskare är inte sämre än andra. De påverkas också av romantik. När Karolinska Institutet förra veckan bjöd på öppna föredrag av internationella stjärnor under rubriken Den upplysta hjärnan handlade ett föredrag av Semir Zeki från London om The Neurobiology of Love. Vad är den mest sålda julklappsboken världen över? Sonnets av Shakespeare. Män ger dessa kärleksdikter till kvinnor, kvinnor ger dem till män, män till män och kvinnor till kvinnor.

Kärlek, sa Zeki, utmärks av en känsla av sammansmältning. Hjärnan hos förälskade par har en egen logik och de förälskades omdömesförmåga klickar. Fast Daniel och Victoria verkar ändå ha haft mycket god omdömesförmåga när de valde varandra. Ingen av dem kan få en bättre livskamrat. I morgon är jag glad att jag har en teve.

torsdag 17 juni 2010

Frukostätarna


Trädgårdsmänniskan har inte en lugn stund. När som helst kan något hända som kräver ett raskt ingripande. Ett helt träd kan bli avlövat medan du äter ditt morgonmål och läser tidningen. Jag har inte för vana att överdriva och jag gör det inte nu heller.

I går morse överraskade jag en bataljon livliga ljusgröna larver i färd med att kaläta mitt lilla Härnevi-träd. En dusch med pyretrum tog kål på frukostätarna. Det kan tyckas hårt, men det var inte jag som började och Härnevi är en underbar äppelsort. Därtill hade jag köpt trädet av uppdragaren själv, Ernst Pettersson i Härnevi, och det måste försvaras, med varje medel.

Skickade en bild till min guru i växtskyddsfrågor Maj-Lis Petersson, känd från radions Odla med P1. Hon svarade att detta rörde sig om larver av en bladstekel. Vilken sorts bladstekel ska jag få svar på senare.

Tänker på Henry David Thoreaus jämförelse mellan människa och larver i boken Skogsliv vid Walden. Han skriver där att det är ett allmänt känt faktum att nästan alla fullt utvecklade insekter äter långt mindre än på larvstadiet. Thoreau skriver: "Storätaren är en människa på larvstadiet; det finns hela folk på det stadiet, folk utan flykt och fantasi; deras stora bukar förråda dem".

onsdag 16 juni 2010

Ett brev som värmer


Varje psykolog undrar hur det har gått. Hur har det gått för den invandrade kvinnan som gick i korttidsterapi? Hur har det gått för den aidssjuka patienten på sjukhuset? För tvåbarnspappan som sökte akut? Psykologen får inte veta om personen ifråga inte själv hör av sig.

Alla som läst min bok Borderline personlighetsstörning (Natur och Kultur, 1998) vet att där ingår en intervju med en ung kvinna kallad Helena (heter i verkligheten något annat) som också bidrar med två starka bilder i boken. Hon kom direkt från sjukhuset där hon var inlagd för självmordsförsök när jag intervjuade henne och hade ett stort vitt bandage på handleden efter att nyss ha bränt sig själv svårt med cigaretter. Det var en tunn, ärrad gestalt som satt liten och hopkrupen på min soffa. Helena, som berättade om en svår uppväxt, hade många självmordsförsök, många långa sjukhusvistelser och många händelser med självmisshandel bakom sig. Därhemma fanns två barn och en man som ville skiljas. Helena uttalar i intervjun att hennes önskan är att få utbilda sig och arbeta med barn som har emotionella problem och kommunikationssvårigheter. Kanske har läsarna inte varit säkra på att detta skulle förverkligas.

Häromdagen fick jag brev från Helena. Hon har i dag den utbildning hon ville ha och hon har det arbete hon drömde om. Med hjälp av terapi kunde hon så småningom bryta sitt destruktiva mönster. Tack Helena för att du hörde av dig! Så underbart att få dina goda nyheter. Jag hoppas att det har gått bra även för de andra intervjupersonerna i min bok.

tisdag 15 juni 2010

Carl Larsson och bladkaktusen


Vår ungefär 10 år gamla bladkaktus (Epiphyllum crenatum, ibland ser man namnet orkidékaktus) blommar just nu. G räknade till 102 knoppar som slår ut en efter en.

Vi har fått den av Ulla som hade fått den av Margit. Hos Margit och Ulla blommade aldrig bladkaktusen. Men bladkaktus måste precis som äppelträd ha vintervila. Om den hela tiden står i rumstemperatur över 20 grader bildas inga blomknoppar. Efter nyår ska kaktusen stå svalt och torrt ett par månader. Därefter börjar man ge den lite vatten.

Carl Larsson tyckte om rött. En tavla var inte fulländad om där inte fanns en röd detalj: en röd klänning, sjal, kappa, mössa, skor, rosett, förkläde, rött knytband, väst, hink, kudde, stol, soffa, tapet, klocka eller vas. Eller en röd blomma. Möjligen var en tavla mer lättsåld om den innehöll färgen rött.

Karin och Carl Larsson hade en bladkaktus som blommade varje år. Konstnären tog gärna med den i en målning. I boken Carl Larsson, Signerat med penna och pensel av Uwa Nergaard (dotter till Carl Larssons dotter Brita, gick bort alldeles nyss) med bilder på verk av konstnären räknar jag till elva målningar där blommande bladkaktus ingår som ett dekorativt element. Det är Stilleben med blomkrukor (1888), Fürstenbergska triptyken (1888-1889), Flickan med dammvippan (1890-91), Lisbeth i ateljén (1897), Britas kaktus (1904), Lisbeth läser (1904), Omkring kaktusen (1909), Syskon (1911), Interiör med kaktus (1914), Porträtt av K O Bonnier (1915) och Sömnad (1916).

måndag 14 juni 2010

Att skingra en depression

Så roligt det är att träffa kompetenta yrkeskvinnor med erfarenhet och livsvisdom. Talade häromkvällen om positiv psykologi inför en grupp soroptimister. Utgångspunkten var min bok Tankar om glädje och vardagslycka, vad vi kan lära av den nya positiva psykologin som råkade vara recenserad i Svenska Dagbladet samma dag (jordnära, konkret, lättsam och personlig, menade recensenten).

Efteråt frågade mig en kvinna vad hon kunde göra för sin deprimerade mor. Om jag förstod rätt hade mamman nyss flyttat till samma stad som dottern. Det är verkligen inte lätt att räcka till och orka hjälpa en deprimerad äldre mor när man har heltidsarbete och en familj att ta hand om. Jag har tänkt igenom situationen och här är några förslag. Jag kallar modern M (många av råden kan också användas för en deprimerad make/maka eller nära medmänniska).

1) Schemalägg en kväll eller lördag eftermiddag i veckan för en gemensam aktivitet mor och dotter. Det kan innebära att fixa den nya lägenheten så att den blir trivsam. Eller göra ett klädinköp tillsammans. Eller ett besök på teater, bio, museum, kafé. Det kan också vara en långpromenad eller ett besök i simhallen. Fördelen med en fast tid tillsammans är att M varje vecka har något att se fram emot och glädja sig åt.

2) Är M road av att sjunga? Kanske finns det en sångkör som hon kan gå med i. Att sjunga är positivt för livsandarna och en sångkör ger en givande samvaro med andra. Det är också ett sätt att få nya vänner.

3) Motion är ett pålitligt sätt att behandla en depression. På många orter finns det organiserad stavgång, fotvandring eller vattengymnastik för äldre. Hör med vårdcentralen, Friluftsfrämjandet eller pensionärsorganisationer på orten.

4) Om litteratur är ett gammalt intresse så kan det väckas till liv igen. På vissa orter finns en bokcirkel som består i att man betalar en summa och sedan får låna en nyutkommen bok åt gången i bokhandeln. Det är fint att ha ett roligt ärende till bokhandeln då och då.

5) Att göra gott för andra innebär att man själv blir på bättre humör. Väntjänsten är en ideell organisation som finns på många orter och innebär att pensionärer hjälper gamla och sjuka med olika ärenden. Kanske förmår M ta något uppdrag i veckan. Hon kommer att känna att hon gör en viktig insats.

6) Vilka föreningar finns det på orten? Medlemskap i en konstförening eller en hembygdsförening kanske kan vara något. Det är givande att arbeta ideellt tillsammans med likasinnade.

7) Äldre människor har mycket att berätta från sitt liv. På 70 år har mycket förändrats. Be M att skriva ned sin livshistoria till glädje för barn och barnbarn.

8) Kreativ verksamhet kan skingra en depression. Tycker M om att sticka? Beställ i så fall en vacker sjal av henne och skaffa hem garn och beskrivning. Eller köp fina kritor och vackert papper att måla på.

9) Att lära något nytt är givande och ger kontakt med andra människor. Det kan finnas till exempel en datorkurs för äldre på orten. En kurs i släktforskning. Eller en kurs i franska.

10) När man är deprimerad lägger man inte märke till alla goda saker man har del av varje dag. Föreslå M att skriva ned tre bra saker som hänt i en dagbok varje kväll. Studier visar att det är en bra metod att skingra en depression.

11) Vad brukade M tidigare vara intresserad av? Be henne skriva en lista. Kanske går det att ta upp igen en gammal hobby som ger flow, det vill säga totalt engagemang.

12) Forskning har bekräftat att meditation ökar människans välbefinnande. Undersök om det finns kurser i meditation på orten eller låna en bok som ger vägledning.

fredag 11 juni 2010

Nya doktorer


Sångerskan Patti Smith, filmskaparen Steven Soderbergh och författaren Jonathan Lethem har alla nyligen promoverats till hedersdoktor vid Pratt Institute i New York. Steven Soderbergh gick aldrig på universitetet, Patti Smith blev relegerad när hon gick tredje året på universitetet och Jonathan Letham har i 25 år tagit sabbatsår från universitetet.

Funderingar


Tänk om människan inte hade något att fundera över. Ingen gåta att lösa, inget problem att ta ställning till. Om inget vore förborgat eller svårförstått, så tråkigt det skulle bli.

Just nu funderar våra ministrar om de ska få sitta kvar vid makten i höst. Daniel undrar över hur livet som Kunglig Höghet ska bli. Jag funderar över varför jag alltid sparkar in vänster toffel under sängen när jag lägger mig så att jag måste böja mig ned och fiska fram den när jag går upp på morgonen. Jag vill sluta göra så, men har inte lyckats. Och varför hamnar aldrig bokstäverna rätt i just ordet skickat när jag skriver på datorn?

Jag har också funderat över detta att många hus och gamla kyrkor har dekorationer i form av ansikten. Det kan vara blida, vänliga, vackra eller monstruösa ansikten. På Skokloster slott finns det vapen och verktyg från 1600-talet med utsmyckningar i form av ansikten. Där kan man också hitta konstfullt dekorerade öppna spisar som visar grinande ansikten. Och i den stora paradmatsalen på Skokloster tittar guldförgyllda ansikten ned från taket och sträcker ut tungan åt oss.

Våra mynt och frimärken är försedda med ansikten. Kungens främsta uppgift är att vara ett ansikte på den svenska kronan.

Varför finns det ansikten överallt? Nu tror jag mig ha kommit lösningen på spåret. Nyss skrev Svenska Dagbladet (4 juni) om gargoyle. Ordet kan härledas till legenden om St Romanus som med Guds bistånd räddade trakten kring den franska staden Rouen från den eldsprutande besten Gargouille. När kroppen brändes på bål, blev huvudet och halsen av Gargouille kvar oskadda. Monstrets huvud spikades då upp på katedralens vägg som ett skydd mot onda andar.

Tanken med att använda ansikten som utsmyckning är kanske att de ska skydda. Mot onda andar, husets förfall och fall i ekonomin.

Den nyss tagna bilden visar Cox Orange i tidigt kartstadium. För övrigt presenterar Dagens Nyheter min pomologi Svenska äpplen i dag.

torsdag 10 juni 2010

Årets sommarvärdar

Så har årets sommarvärdar blivit presenterade. Jag räknar till 28 kvinnor och 30 män. Det är bättre än förra året. Men när det gäller sommarvärdar är jag obönhörlig. Då ska det vara millimeterrättvisa. Nästa år vill jag se lika många kvinnliga som manliga värdar.

Kan det inte räcka med att det ändå fortfarande är en övervikt av män i rutan och i etern?

Kaprifol som marktäckare


Min kaprifolbacke har alltså slagit ut. När vi köpte huset, hade jag ingen aning om att här kunde finnas något så fint. Men en del av tomten är naturtomt och gränsar mot en skog. Där låg några taniga revor och gjorde inget väsen alls.

G och jag fällde buskar och sly som vi samlade vid skogskanten. Det blev en försvarlig rishög. När den multnade och blev gödning för kaprifolen började den att växa, bre ut sig och blomma. Kan meddela att kaprifol är en fantastisk marktäckare: den växer ymnigt, täcker marken totalt (gräset har ingen chans) och sprider sin delikata doft på kvällen.

onsdag 9 juni 2010

Om utropstecken


Min kaprifolbacke har slagit ut. Jag satte först ett utropstecken efter den meningen och sedan tog jag bort det. För jag mindes vad F Scott Fitzgerald hävdade: att sätta utropstecken efter en mening är som att skratta åt sitt eget skämt.

Utropstecken har bestämt kommit i användning mycket mer på senaste tiden. Man strösslar med utropstecken i sina twitter, epostbrev, blogtexter och facebook-uppdateringar. När jag inte kan använda versaler (för att det ger intryck av att man skriker) så använder jag utropstecken för att understryka, säger min vän E. Men vill man understryka något, kan man använda just understrykningsfunktionen för det. Att använda massor med utropstecken är som att stå för nära när man talar med någon, säger Celia Walden i The Daily Telegraph som påstår att hon lider av utropsteckenfobi.

Läser på ett annat ställe att det finns en bok med titeln ”P.S. A Few Small Things We May Have Neglected to Tell You: Life Advice from the Grown-Ups.” Det är en lämplig examenspresent till en ung person som delges många kloka råd (och samtidigt får träna sin engelska).

Här är tre av råden i boken:
• Du kan aldrig ha för många sockor och underkläder.
• Om något svårt har drabbat din vän och du inte vet om du ska ringa eller inte, ring.
• Du har en livsranson på ungefär 452 utropstecken. Använd dem sparsamt.

Råd som jag själv skulle lägga till i en dylik klokbok:
• Spara alla kvitton men kopiera dem först för kvittotext brukar blekna. Du vet aldrig om du måste klaga på varan.
• Din hjärna behöver 7–8 timmar sömn om den ska fungera bra.
• Varannan vatten. Ett särskilt viktigt råd inför Valborg och midsommar.

tisdag 8 juni 2010

Njut av din läsning

Lånade böcker på Sigtunastiftelsens bibliotek i går: Jag tänker på livet, det eviga livet av Atle Burman, Jag skulle vara din hund (om jag finge vara i din närhet) av Anneli Jordahl och Skogsliv vid Walden av Henry David Thoreau.

Njut av din läsning, sa den vänlige bibliotekarien som kommer från ett land långt borta. En man som säger så, måste själv älska att läsa böcker.

Svenska Dagbladet recenserar min bok Tankar om glädje och vardagslycka, vad vi kan lära av den nya positiva psykologin i dag. Man kallar den jordnära, konkret, lättsam och personlig. Till dig som köper eller lånar den, säger jag: Njut av din läsning!

Dela en daglilja


Precis som blommande gullregn alltid får mig att tänka på Kina (fast jag inte vet om gullregn växer där), så tänker jag på Nefertite och de gamla faraonerna när jag ser blommande dagliljor. Nog måste de ha älskat dagliljor.

Kanske var det hos Laura Davis jag läste om att lägga dagliljeblommor i sallad. Det är väl ingen människa som nänns äta dagliljor? Så kort tid som dagliljeblommor varar, kan man mycket väl äta upp den, hävdar N. Hon och jag delar den första utslagna orangegula blomman. Det är gott. Det är mycket gott. Smaken är söt, lite aromatisk.

Ja, jag ska plantera några dagliljor i köksträdgården och få de godaste blommor att lägga i sallad. Nefertitesallad ska jag kalla det. Och varje morgon ska jag unna mig ostsmörgås toppad med ett par gula blommor.

måndag 7 juni 2010

Svavelpion i blom


Svavelpion, som slår ut med enkla gula blommor i slutet av maj, är bland det dyraste man kan köpa på plantskolan. Den kräver nämligen en evighetslång tid från frö till planta.

Först lade jag märke till ett litet okänt, grågrönt, flikigt blad. Det fick stå kvar, ogräs såg det inte ut som. Nästa vår dök det upp två grågröna blad. Efter ytterligare tre år kom den första blomman och jag fick reda på att min lilla planta var en svavelpion.

Det måste ha varit en fågel som släppt ett frö i min trädgård. Jag föreställer mig att det var en ringduva, det kom ofta ringduvor till trädgården. Hohoho, hoho hörde man ofta. En varm höstdag satt duvan där och släppte ett frö som grodde och blev till en skir, blommande planta. När jag flyttade ifrån pionen, tog jag med några svarta frön till Sigtuna. Plantan på bilden är nu sex år gammal.

Vill man vara en lycklig människa, räcker det med att påminna sig om allt nöjsamt och fint som ödet har gett. Glömma alla besvikelser och misslyckanden som kantat vägen och fokusera på det som är gott det är ett pålitligt recept för välbefinnande. När svavelpionen blommar tänker jag på hur enastående tursam jag var som hittade den rara växten i min trädgård.

fredag 4 juni 2010

Väntan


När jag sitter vid datorn ser jag hela tiden att det inte har kommit mejl. På dockningslisten finns inte den där bilden av ett vitt brev som annonserar post.

För att få lite spänning går jag och hämtar pappersposten eller går på toaletten eller gör mig en kopp kaffe. När jag kommer tillbaka till datorn, tittar jag efter. För det kan ha kommit ett missiv med intressanta nyheter/förfrågningar/meddelanden/vacker bild/glada tillrop i min frånvaro.

Den fina bilden från Lofthus kom nyss i ett brev från Sven R Gundersen. Så vackert är det i Norge. Jag har inte träffat Sven och hans familj men jag vet att vi är vänner.

torsdag 3 juni 2010

Mer om positiv psykologi

Just nu har Svenska Dagbladet som första svenska tidning en artikelserie om positiv psykologi på sin Idag-sida. På svd.se kan du testa din egen lycka och du får länkar till sajter med ytterligare information om positiv psykologi.

Vill påminna om att förra året kom min bok Tankar om glädje och vardagslycka (Optimal förlag), den första svenska boken om positiv psykologi.

onsdag 2 juni 2010

Stöd till ekoodlare


Bara en bråkdel av alla äpplen som konsumeras i landet kommer från inhemsk odling. En ytterst liten del av dessa är ekologiskt odlade. Regeringen har nu bestämt sig för att öka ekologisk fruktodling i landet med 20 procent. Odlarna kan få ekonomiskt stöd samt gratis kurser och information. Vill man starta ekoodling får man 30 procent av investeringskostnaderna i bidrag.

Jordbruksverket, tel 036-155000, har gett ut bland annat dessa broschyrer som intresserade kan få:
Starta eko skriven av Johan Ascard
Kalkyler för äpple, Ekonomi i fruktodling av Johan Ascard m. fl.
Skadegörare i frukt av Boel Sandskär
Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling av Kirsten Jensen

Jag var med i går när det gavs en kurs i växtskydd för odlare av ekologisk frukt i gamla bränneriet på Grönsöö slott. Vi var bland annat ute i fält -- närmare bestämt Jacob von Ehrenheims stora äppelodling med anor som sträcker sig 400 år bakåt i tiden -- och lärde oss känna igen allehanda skadedjur. Sprattlar den lilla larven på äppelbladet vilt när du petar på den? Då är det en vecklare. Ligger det avklippta tunna svarta sytrådar på bladet? Det är trips.

Bilden (som är tagen av Johan Ascard) visar Jacob von Ehrenheim i slottsparken med gruppen. Han gav odlarna goda råd baserade på hans långa erfarenhet och de viktigaste råden var dessa:
1) Investera i träd av god kvalitet även om de kostar mer. Köp därför bara av plantskolor med gott rykte.
2) Använd B9 som grundstam.
3) Plantera på upphöjd bädd.

tisdag 1 juni 2010

Första recensionen

I lördags, den 29 maj, kom den första recensionen av Svenska äpplen. Svenska Dagbladet ger boken fem poäng av sex möjliga och skriver ”Ett praktverk för både amatörer och proffsodlare, alla som vill odla den svenskaste av frukter”. ”Rena konstverken” tycker recensenten om Ingrid af Sandebergs bilder.

Tidningens slutomdöme är detta: ”En vacker och stilren bok som har alla förutsättningar för att bli en klassiker i trädgårdsbokshyllan.”