Äpple vs päron

Päronträd och äppelträd blommar samtidigt. Hur skiljer man äppelträd från päronträd? Päronträd har rutig bark, äppelträd har slät bark. Äppelblom doftar som en pust från paradiset. Päronblom luktar sillake.

Bilden visar päronträdet som växer vid min husvägg. Det är tyvärr drabbat av päronrost men ger än så länge goda päron varje år.

Lydia Davis, en stor författare

Har förstått att var fjärde bok som säljs på Internet är på engelska. Förvånar mig inte. Det finns flera anledningar till att läsa en bok på engelska. Vi svenskar har blivit duktigare på engelska språket. Många spännande böcker som kommer ut i England och USA vill man inte vänta med att läsa tills de kommer på svenska. Många böcker översätts aldrig till svenska. När man läser en bok på originalspråket behöver man inte stanna till och fundera på hur författaren hade formulerat en viss mening.

Förra året kom The Collected Stories of Lydia Davis. Boken är 735 sidor tjock och innehåller 200 noveller. Det finns noveller som är ett dussin sidor långa men de flesta är kortare. Vissa består bara av en enda mening eller två.

Här är exempel på kortisar, i min översättning.

Samarbete med en fluga.
Jag skrev det där ordet på sidan, men han satte dit apostrofen.

Tillsammans.
Vi sitter här tillsammans, min matsmältning och jag. Jag läser en bok och den jobbar med lunchen som jag åt för en stund sedan.

Lydia Davis ofta humoristiska, ibland vemodiga miniatyrer handlar mycket om själarnas ensamhet och människors svårighet att mötas. Ibland uppträder en exman i berättelsen och läsaren kan inte låta bli att undra ifall han är baserad på Paul Auster som Lydia Davis tidigare var gift med och som hon har en son tillsammans med.

Nästa gång du köper en bok på engelska, låt det bli Lydia Davis samlade verk. Du kan, som jag, läsa ett kort stycke innan du somnar. Eller du kan ha boken i bilen och läsa en sida medan du väntar på någon.

Den som går till www.nybooks.com kommer till New York Review of Books hemsida. Där kan du just nu lyssna på en intervju med litteraturkritikern Dan Chiasson som utnämner Davis bok till en av den amerikanska litteraturens viktigaste böcker. Chiasson berättar om Lydia Davis författarskap och läser ur hennes bok.

Tid för rabarberpaj

Man cannot live of bread alone. He needs a bit of pie. Läste jag någonstans. Just nu kan man laga rabarberpaj. Om man använder späda röda rabarberstjälkar behöver man inte skala dem och pajen får en vackert röd fyllning, säger G. Man behöver inte, som han, fläta pajlocket men det blir elegant.

Om du vill förbereda en middag, så går det bra att göra i ordning pajen med fyllning ena dagen, sätta den i kylskåp och grädda den nästa dag. Står det att pajlocket ska penslas med ägg? Det behövs inte. Din paj blir gulbrun i ugnen i alla fall.

Mina nya äppelträd

När någon frågar hur många äppelträd jag har, svarar jag nio: Cox Orange, Gul Richard, Gyllenkroks Astrakan, Maglemer, Södermanlands Kalvill, Mantet, Härnevi, Hampus och ett som går under namnet Jättemelon men inte har visat någon frukt ännu. Kanske är det sorten Langeland, jag misstänker det.

Men jag har faktiskt 13 äppelträd. De nyaste är helt små och står i kruka. Det var i början av mars som G och jag åt den goda sorten Gloster och såg att kärnorna i frukten börjat gro. Två kärnor planterades den 1 mars, två kom i jorden den 8 mars. Alla tog sig fint.

Nu drömmer jag om att dessa träd en dag, om tio år eller så, kommer att bära undersköna frukter som ska heta Pomona (fruktodlingens gudinna), Vertumnus (hennes älskade), Olle (efter Olof Eneroth, den förste svenska pomologen) och Smirran (som G och jag säger när vi talar om Alexandra Smirnoff, den finlandssvenska pomologen som arbetade om Olof Eneroths pomologi). Chanserna är förstås långt ifrån stora. Troligen blir det fyra mindre anmärkningsvärda, ja kanske oätbara sorter. Om det blir något alls.

Synonymer

Fick en fråga om varför ett par äpplen i min pomologi Svenska äpplen har det synonyma namnet Bullerhus. Tanken med att ta med synonyma namn i Svenska äpplen var bland annat att någon kan ha en planteringskarta över sin gamla trädgård där dessa för många av oss i dag okända namn har använts. De synonyma namnen har jag hämtat från äldre pomologisk litteratur och efter samtal med människor i olika delar av landet. Så var det till exempel i Västervik som jag häromåret mötte människor som alla kallade äpplet Melon för Melona. Samma äpple heter Citronäpple i södra Sverige. Jag har förstått att Citronäpple sa man förr gärna om alla avlånga äppelsorter.

Glasäpple är ett namn som man har gett alla äpplen som ”glasar sig”, det vill säga att köttet blir genomskinligt. Glasigheten, som ofta gör äpplet extra smakligt men sätter ned hållbarheten, beror på att cellerna spricker och cellsaften rinner ut i mellanrummen. Exempel på äpplen med gott, glasigt kött är Oranie, Sickelsjö Vinäpple, Stor Klar Astrakan och Kalmar Glasäpple.

En förklaring till namnet Bullerhus är att vissa äpplen skramlar litet när man skakar dem intill örat. Det är kärnorna som dansar runt därinne i äpplets mitt.

Modeord

Det finns slangord som man genast tar till sig. Jag stötte på tischa häromdagen. Ser att det funnits åtminstone i ett par år. Vilket bra ord. T-tröja låter töntigt och jag stör mig på t-shirt. Men tischa går hem.

Ett annat ord som klädtokiga kan lägga på minnet är polyvore (som jag tror kan översättas till mångätare). Bär du på en aldrig stillad längtan efter att shoppa kläder, skor och alla möjliga modesaker? Men pengarna vill inte räcka till? Plus att du tar avstånd från köpfesten? Då är lösningen polyvore.com Där kan modegalna gå loss och skapa fantastiska garderober till sig själv eller andra genom att plocka ihop produkter på olika kreativa sätt utan att det kostar något.

Trevlig pingst!

Män ljuger mest

Män ljuger nästan tre gånger om dagen medan kvinnor ljuger ett par gånger varje dag. En skillnad mellan könen är också att män har mindre dåligt samvete över sina lögner. En typisk manlig lögn handlar om hur mycket alkohol man dricker medan den vanligaste kvinnliga lögnen är: ”Allting är jättebra, jag mår fint”.

Det här har man kommit fram till i en studie på 3 000 vuxna som gjordes på uppdrag av Science Museum i London. Ett annat resultat från samma studie är att folk ljuger mycket ofta när de talar med sin mor medan ett mindre antal, 10 procent, brukar ljuga för sin partner. På museet får besökaren veta mer om lögnen och hur man avslöjar den.

Vanilj kommer från ved

G har varit rejält magsjuk. Vår vän Birgitta som är sjuksköterska gav goda råd: ”Han ska dricka te utan socker. Han kan också dricka coca-cola. Blåbärsdryck är bra och morotssaft.” G gillar inte te men coca-cola gick ned. Han blev frisk och kanske var det den bruna dryckens förtjänst.

Visste du att coca-cola är i första hand en citrusdryck? Den innehåller aromer från citron, apelsin och limeolja. I kombination med vanilj, kanel, majssirap och en rad andra ingredienser blir det en komplex smakupplevelse som är svår att beskriva. Apelsin och citron är inte vad coca-cola får mig att tänka på.

När det står ”naturliga aromer” på en innehållsförteckning ska vi inte tro att det alltid handlar om äkta vanilj eller äkta kanel. Industrin kan tillverka nästan alla aromer och smaker de behöver. När jag för länge sedan besökte Grand Canyon i USA sa vår guide i närheten av några stora tallar: ”Känner ni vad det luktar? Känner ni att det luktar vanilj?” Och just där vid tallarna luktade det verkligen drömkakor.

Vanilj är den populäraste smaken i världen och tusentals ton vanilj tillverkas varje år av avfallsprodukter från träindustrin. Syntetisk vanilj tillverkades första gången 1874 av två tyska vetenskapsmän från just barrträd.

Kompost med noshornsbaggar

Ringde min väninna i Sollentuna och vi talade trädgård. Tänk att man kan bli så glad av en kompost, sa M. Men så har hon inte heller vilken kompost som helst. Hennes bebos av stora, trevliga noshornsbaggar som inte är helt vanliga i Mellansverige. Jag har aldrig sett några.

Noshornsbaggarna är vinröda och upp till 4 cm stora. Hanen har ett hornliknande utskott på huvudet, därav namnet. Mina baggar gör ett jättejobb i komposten, säger M som delat med sig av de nitiska djuren till grannarna.

Skokloster repareras

Var förbi Skoklosters slott på Kristi Himmelsfärdsdag. Det luktade av nysågat trä på slottsbacken. Hallgrens Hantverk heter firman som fått förtroendet att reparera slottet med timmer från Värmland. De kransågade takstolarna från 1600-talet har börjat svikta och ersätts av nya kransågade takstolar. Ska inte rejäla takstolar hålla i mer än 400 år? Jovisst. Den förklaring jag fått är att slottstaket hade takkupor från början. Kuporna togs sedan bort och det här har gjort att takstolarna börjat säcka.

Kransåg, ser jag på nätet, används för att såga timmer för hand. Stocken läggs på höga bockar och klyvsågas med lång tvåmanssåg genom att en kille som står ovanpå stocken och en kille som står under drar sågen upp och ner. Användes i Sverige för att tillverka bräder och plank fram till slutet av 1800-talet.

Läste ett reklamkort i kaféet (som för övrigt serverade en otroligt god rulltårtsbakelse). Den 5 juni öppnar utställningen ”I sömnens famn -- bädd och bolster på Skoklosters slott”. Från samma kort plockade jag upp ett nytt ord: armilarsfär. Överst på varje torn på Skokloster slott sitter en armilarsfär som en symbol för universum. Nere från marken ser sfärerna ut som luftiga bollar. Slår upp ordet i Svensk Familjebok som säger att armillarsfär (stavat med två l) är ett astronomiskt instrument för att observera stjärnorna.

Lasses hund Acke

Jag hade inga kort av Lasse Bindberg som gick bort nyligen men nu har hans son Richard varit så snäll och skickat mig några. Tack! Den här bilden tagen av Ingegerd Bolin visar Lasse med sin hund på Brunstorps gård utanför Huskvarna. Att sköta den stora trädgården tillsammans med ett arbetslag var Lasses uppgift under veckan, men han gick också ofta där med sin hund Acke på lördagar och söndagar.

Acke är en märkvärdig hund. Jag har sett honom äta äppelblommor, han tycker mycket om äppelblommor. Acke är också förtjust i äpplen. Han plockar dem själv om han får chansen. Då hoppar han upp i trädet och tar tag i en frukt.

Ta inte den, den är inte mogen, kunde Lasse säga. Han talade för döva öron. Har Acke bestämt sig för en lockande frukt, så tar han den och äter upp den i ett nafs.

Birger Jarl 800 år

I år är Birger Jarl-jubileum. Det har gått 800 år sedan jarlen föddes och det ska firas. På Medeltidsmuséet i Stockholm visas en rekonstruktion av riksbyggaren som Oscar Nilsson har gjort. Birger ser undrande ut, kanske funderar han på hur han slå ned de besvärliga folkungarna eller på hur den nya svenska fastlandsvalutan ska se ut.

Oscar Nilsson är skicklig på att skapa ett uttrycksfullt ansikte med utgångspunkt från modellens kranium men både Birger och Bockstensmannen, som han gjorde för ett par år sedan, är allt lite förskönade.

Birger Jarl som vi möter i muséets monter ser ut att vara i 50-årsåldern (han dog 56 år gammal). Män i samma ålder som jag känner är ofta tunnhåriga med buskiga ögonbryn. Oscar Nilssons Birger Jarl har vackert, lockigt, rödblont hår, korta, välfriserade ögonbryn och öron släta som en havsvattenpolerad snäcka.

Grön vårmat

Ramslök är kockarnas favorit på våren. Ingenting är mer lättodlat. Jag fick en liten planta för tre år sedan och den trivs bra under en buske. Runt omkring har det växt upp flera småplantor av ramslök. Någon gång mitt på sommaren försvinner ramslöken från jordens yta för att återuppstå nästa vår.

Hacka de gröna bladen -- smakar lite som vitlök -- och blanda i en sallad, en soppa eller en gryta. Eller strö hackade blad ovanpå en potatisomelett.

Älskade sälg

Vet inte att jag någonsin har hållit sälgen så högt. Bra till sälgpipor. Fina videkissar. Men vad mer? Ingen skulle få för sig att plantera en sälg i trädgården. Har aldrig sagt det högt i närheten av en sälg men jag har tänkt skräpträd.

Så fel jag har haft och som jag skäms för min okunskap. Jordbruksverket har gett ut en liten skrift om det värdefulla trädet som öppnat ögonen på mig. Sälgen är ett viktigt träd. Människans väl och ve står och faller med sälgen.

Tidigt på våren, när inget annat har vaknat, blommar sälgen och bjuder pollen och nektar till svultna insekter. Om inte sälgarna funnes, skulle de pollinerande insekterna förgås och vi skulle stå där tomhänta utan frukt och bär när hösten kommer.

Och var skulle aspglansbaggen hållas om den inte hade sälgen? Över 75 olika skalbaggsarter lever på sälgens blad, blommor och knoppar. Inte nog med detta. Hela 200 skalbaggsarter är beroende av ved och bark från döda sälgar som surrar av liv, påpekar jordbruksverket. Som manar oss att inte hugga bort alla sälgar från diken och åkerbryn.

Istället ska vi värna sälgen och spara unga träd. Men största bristen i landskapet gäller grova sälgar. Gamla, skröpliga sälgar är inte skräpträd som ska ned. De är framtidssälgar som rymmer vedlevande insekter av största intresse för hackspettarna.

Får se om jag inte har rum för en sälg på tomten ändå.

Smart arkitektur

Ska vi ha Tors Torn i Stockholm? Jag röstar nej. Vi behöver inte sådan maktarkitektur i Stockholms innerstad. En byggnad på 145 meter ser kanske imponerande ut men är dyr att bygga och mycket sårbar. Tors torn kan bara göra en och annan arkitekt entusiastisk.

Jag arbetade flera år i ett punkthus på Karolinska sjukhusets område (i dag är huset rivet). Under en lång tid var hissen avstängd och vi fick gå åtta våningar upp och ned. Det gick an, men tänk att gå till sitt arbetsrum 80 våningar upp.

Svenska Dagbladet hade en stor artikel om skyskrapor i går. Man visade ett antal kända skrapor men jag saknade den märkvärdigaste av alla. Aqua är en 82 våningar hög byggnad i Chicago. Fastän byggd av samma betong, metall och glas som alla andra skiljer den sig från övriga skyskrapor genom sitt nästan textila uttryck. Aqua ser ut att vara svept i en rytmiskt böljande sjal.

Aqua är den högsta byggnaden i världen byggd av en kvinnlig arkitekt. Chicagobon Jeanne Gang är utbildad vid Harvard och i Aqua, hennes första skrapa, har hon kombinerat skön formgivning med smart teknik. Alla de vackra, våglika balkongerna runt om skrapan skyddar den från både brännande sol och hårda vindar. I andra höghus finns inga balkonger ovanför 60 våningar (för blåsigt, man kan inte gå ut) men här kunde alla 82 våningarna ges uteplatser. Ja, vindarna stoppas så effektivt att Aqua inte behöver den tyngd på många ton som måste ligga överst på alla andra skrapor för att stabilisera dem.

Sök på Aqua building och du hittar bilder på nätet.

Nya sjukdomar dödar gamla träd

Först kom den holländska almsjukan som håller på att göra slut på våra almar. Sedan fick vi askskottsjuka som drabbar askträd. Nu oroar jag mig för ekarna. Från England kommer rapporter om en mystisk sjukdom som kallas snabb ekdöd (acut oak decline, AOD) och dödar gamla, mäktiga ekar inom bara några år.

Forskarna känner inte orsaken. På de fem år som gått sedan man först identifierade AOD har tusentals gamla ekar i England angripits och dött. Det engelska landskapet håller på att förändras.

Det räcker inte med det. En annan sjukdom, sudden oak death, plötslig ekdöd, håller på att ta kål på inte bara ekar utan också bokar, askar och lärkträd sedan tio år tillbaka. Och hälften av alla engelska kastanjer har drabbats av en sjukdom kallad bleeding canker.

Måtte vi inte också drabbas av akut björkpest, plötslig rönndöd och tallsjuka. Människor behöver träd.

Bort med maskrosorna

Arbetarens timma flyr. Dagdrifvaren släpar lifvet. Så lyder ett av de många ordspråk som pryder hallväggarna i Skoklosters slott. För den som arbetar i en trädgård går tiden mycket fort.

Nu är det läge att avlägsna alla maskrosor från gräsmattan. Jorden är fortfarande fuktig, det är lätt att sätta en smal spade i marken och få upp ogräset med pålrot och allt. Och bort måste maskrosrosetterna. Får de stå kvar och blomma mellan fruktträden kommer nämligen insekterna att söka sig till maskrosorna istället för att flyga till äppelblom och päronblom.

Facebook vet allt om alla

Förra veckan var jag på kurs. Jag skulle lära mig allt om Facebook och Twitter och bli aktiv i sociala medier, vill väl inte vara mossig heller. De flesta av kursdeltagare var redan aktiva på Facebook, några få av oss var hopplösa eftersläntrare. Men jag stannar nog i mitt utanförskap. Läste nämligen en upplysande artikel i The Sunday Times den 2 maj med rubriken ”Facebook´s Dr Evil wants to be your closest friend”.

Facebook har varit en framgångssaga från det den startades av Mark Zuckerberg blott 20 år gammal. Facebook knyter ihop människor av alla slag, i alla länder. Facebook är gratis för användaren. Hur kunde då Microsoft år 2007 betala 240 miljoner dollar för en liten, liten andel, eller 1.6 % av företaget? Naturligtvis för att senare tjäna in denna summa och mycket mer.

Första gången Facebook försökte göra pengar var 2007 då man prövade att länka kommersiella hemsidor till Facebook och ge företagen tillgång till användarnas personliga uppgifter. Det blev rättegång och i höstas fick den idén läggas ned. I december förra året ändrade Facebook sina ”privacy settings” och det blev svårt för en helt vanlig användare, utan programmerarutbildning, att hindra att tidigare privat information blev offentlig. Det försöket har kallats Facebooks Greatest Betrayal.

Nu gör Facebook ett tredje försök som handlar om ”social plug-ins”. Alla som är inne på Facebook kan trycka tummen upp eller tummen ned för sådant man gillar eller inte gillar av det människor skriver på Facebook. Det låter som en kul gimmick men kan utnyttjas av kommersiella företag som får detaljrik information om användarna. SJ Buckner skriver på sin blogg kallad Anti-Facebook League of Intelligentsia att resultatet blir en oerhört omfattande databas beträffande människor och deras intressen. Hon menar att Facebook är ett utmärkt verktyg för företagen att veta mer om kundernas preferenser så att de kan rikta sin marknadsföring till rätt målgrupper och bli effektiva (tjäna mer pengar).

Brian Appleyard, som skrivit artikeln om faran med Facebook i The Sunday Times, menar att vill man vara med på detta medium utan att sälja sig till de ansiktslösa storföretagen, behöver man inte berätta sanningen om sig själv. Man kan uppge fel namn, fel postnummer, fel födelsedata och falska intressen.

Ingrid, bäst i världen

Häromdagen kom ett brev från Torbjörn E. Han skriver att han är glad för att min pomologi Svenska äpplen är klar och extra glad för att Ingrid af Sandeberg står för illustrationerna. ”Trots att jag har köpt på mig en hel del pomologisk litteratur de senaste åren, är 100 älskade äpplen med bilder av Ingrid af Sandeberg fortfarande min givna favorit. Den har jag med mig vart än jag åker!” skriver Torbjörn.

Jag håller med. Ingrid är bäst i världen på att måla äpplen. Hon har under de senaste nio åren målat närmare 260 olika äppelsorter och varje gång lagt ned stor kärlek på äpplet och dess särskiljande detaljer som till exempel upprättstående foderblad, rödringlade skalpunkter, djup foderhåla eller napplikt skaft; 245 av dessa akvareller finns med i boken Svenska äpplen.

Hur har då samarbetet gått till? Varje höst har jag samlat ihop äpplen av olika sorter från skilda trädgårdar i landet. Och varje höst har Ingrid vecka efter vecka kommit ut till Sigtuna och tillsammans med mig studerat dessa äpplen. För att komma i rätt stämning har vi förstås börjat med att dricka kaffe och äta varm, nybakad äppelkaka. Sedan kunde vi fokusera på äppelsort efter äppelsort med avbrott för lunch. Det var trevliga arbetsdagar som slutade med eftermiddagskaffe, resten av äppelkakan och prat om lite vad som helst men gärna litteratur som är ett gemensamt intresse.

Därefter åkte Ingrid hem till Söder i Stockholm med äpplen och noggranna anteckningar. Hemma hos sig har hon nu ett antal pärmar med uppklistrade kärnor, skaft och skisser på äpplen från Adamsparmän till Ölands Kungsäpple. Ingrids originalbilder finns hos mig men jag funderar på om de inte skulle förvaras på bättre sätt på Kungliga Biblioteket.

Men, invänder kanske någon, hade det inte varit enklare att fotografera äpplena? Visst, det hade gått fortare. Men resultatet hade inte blivit lika bra. Ett foto kan inte ge ett lika rättvisande porträtt av ett äpple som en omsorgsfullt målad bild kan göra. Tro mig, om bara något decennium kommer pomologin Svenska äpplen att betinga ett högt pris på antikvariaten på grund av Ingrids fantastiska äppelakvareller.

Utan vidare ceremonier

I går var det en dödsannons över Kristina Näslund. Född på juldagen 1922, död 24 april. Inte utan att jag ryckte till och började fundera över min egen kommande död. Ska jag kanske bli en direktare? Så kallar begravningsbranschen människor som bestämt att de ska svepas och kremeras till aska att läggas i en minneslund eller spridas för vinden. Allt utan några ceremonier, utan närvaro av anhöriga.

Jag menar att det låter bra. De anhöriga slipper jordfästningsakten. Men en riktigt god minneslunch -- de anhöriga kommer att hitta menyn i mina efterlämnade papper -- när man berättar historier om mina egenheter och skrattar tillsammans, tycker jag att det ska vara.