God jul!

I går kväll, mitt i Rapport, gick strömmen för en lång rad hushåll i Sigtuna. Det finns ingen på jorden som det är så synd om som en svensk som blir av med elen när det är 25 grader minusgrader ute och det blir allt kallare i huset. Man ömkar sig själv tills man besinnar sig och minns att miljoner människor i världen inte har några knappar att trycka på för att få värme och ljus och musik och på 1800-talet var det kakelugnar och tjärbloss och talgdankar som gällde för en var i vårt land. Teveserien Emma som startade i går kväll går säkert i repris.

Vid midnatt kom strömmen tillbaka. Kyl och frys med julmat drog igång igen. Men tidigt i morse blev det nytt avbrott. Rakhyvlar, hårtorkar, tandborstar, kaffebryggare, brödrostar och motoriserade sängar stannade tvärt. Folk fick åka hemifrån orakade och med vått hår, utan kaffe att vakna till.

Jag som stannade hemma tände brasa i täljstenskaminen, lagade kaffe på Trangiaköket och diktade julklappsverser i pannlampans sken. Fram till nu! Alldeles nyss började det lysa igen på ett välsignat sätt. Stoppet sägs bero på överbelastning (kylan, julen) och jag ber en tyst bön om att människor släcker sina ljusslingor och utomhusjulgranar.

God jul till alla! Bilden visar min favoritros St. Nicholas. Återkommer efter nyår.

Vattenbufflar på väg till Sverige

Italiensk mozzarellaost är mycket gott. Inte som Västerbottensost förstås (finns inget som slår den) men mycket gott. Äkta mozzarella görs av mjölk från vattenbuffel och kostar skjortan. Men tänk om vi kunde föda upp vattenbufflar i Sverige och göra egen, lite billigare mozzarella. Att lägga på julbordet till exempel. Det kan faktiskt bli verklighet om några år.

Just nu står 15 italienska vattenbufflar i Skottland och väntar på inresevisum till Sverige. Efter stipulerad karantäntid kommer de att fraktas till en bonde i Uppland. Vattenbufflarna ger inte så mycket mjölk men vänta tills våra duktiga svenska forskare tar tag i problemet. Med rätt skötsel, rätt näring och riktad avel kommer mjölkproduktionen att stiga i höjden, hoppas man.

Allt tyder på att vattenbufflar skulle kunna trivas i vårt land. Bufflarna ger inte bara mjölk, de håller landskapet öppet. Dessutom kan de gå både på fast land och i våtmark. Tidigare har vi sett strutsfarmer växa upp. Nu finns det ett intresse hos många svenska bönder för att prova vattenbuffel.

Första korsordet

Den här dagen 1913 publicerades världens första korsord i söndagstidningen New York World, se bild. Det var skapat av engelsmannen Arthur Wynne och vill du få lösenorden och se den färdiga lösningen, sök First crossword på nätet.

Julpepparkakor

Generositet är en dygd och så här till jul vill jag dela med mig av mitt bästa pepparkaksrecept (som återfinns i min Julboken). Degen ger lättkavlade, knapriga, goda kakor.

100 g smör
1 dl vispgrädde
1 dl strösocker
1 dl mörk sirap
½ msk ingefära
½ msk kanel
½ msk nejlikor
½ msk bikarbonat
6 dl vetemjöl

1. Smält smöret i en gryta (ca 4 liter stor så det finns plats att blanda i det övriga). Dra den från plattan. Rör ned grädden, sockret, sirapen, kryddorna och bikarbonaten.
2. Rör i mjölet. Blanda om väl. Låt degen ligga till nästa dag.
3. Knåda degen så den blir smidig. Kavla ut den tunt och ta ut kakor med mått.
4. Grädda i mitten av ugnen 4-5 minuter i 200 grader.

Märklig annons

Gör Hästens sina annonser själva utan att använda en byrå? Den annons som var införd i tidningen i lördags började blygsamt med ”Genom tiderna har vi gett världen en ännu skönare sömn”. Sedan kommer fyra märkliga meningar. Jag skulle tveka att köpa en säng från ett företag som kommaterar så uppåt väggarna.

Kulturpris 2010

Till min stora glädje har jag fått Sigtuna kommuns kulturpris för 2010. I går kväll överlämnade kultur- och fritidsnämndens ordförande ett diplom, en bukett vackra blommor och en check på 10 000 kr. Så underbart roligt!

Motiveringen lyder så här: ”För hennes långvariga, mångsidiga och framgångsrika arbete som barn- och fackboksförfattare, hon är en auktoritet inom psykologi och pomologi och är en stor tillgång för vår kommun”.

Naturlig betyder oäkta

Johan III och kungar före och efter honom hade vad som kallades ”naturlige söner och döttrar”, det vill säga utomäktenskapliga, så kallade oäkta barn. På samma sätt handlar dagens ”naturliga aromer” om oäkta, fabrikstillverkade aromer.

På Stadsteatern nyss köpte jag kaffe och muffins i pausen. Ett stort brunt muffins. Utseendet förde tanken till choklad men doften och smaken gjorde mig konsternerad.

Häromveckan i Örebro åt jag middag på ett ställe nära stationen. Kaffe och sockerkaka ingick. Kakan, som var chokladbrun och smakade lika märkligt som Stadsteaterns muffins, uppgavs vara bakad i köket med tillsats av chokladsirap. Jag bad att få titta på flaskan. Tillverkad med naturligt kakaoextrakt, stod det.

Jag har satt tänderna i de där bruna, urkiga bakverken för sista gången. Har någon en adress till ett kafé med äkta chokladmuffins?

Skydda dina träd i vinter

Jag har sett att du har ett gingkoträd, sa en kvinna i butiken till mig i går. Det visade sig att hon själv hade haft två 15 år gamla gingkoträd ute på sitt ställe i skärgården men de hade ödelagts under den förra snörika vintern. Av råttor, sa kvinnan, men jag gissar att hon menade sorkar. De hade ätit rent all bark nedtill på träden. Man förstår den besvikelse hon kände när träden dog.

Nu ville kvinnan varna mig. Och jag vill i min tur varna alla andra. För att skydda sin gingko -- och sina äppelträdsstammar -- mot sorkar är det bra att sätta ett finmaskigt nät runt stammen nedtill. Det ska helst gå en bit ned i marken och det åstadkommer vi förstås inte så lätt nu i december. Men det är alltid klokt att trampa hårt runt alla hotade stammar för att hindra sorkar från att smyga under snön.

Att alla trädgårdsägare har satt upp hönsnät mot harar och rådjur runt yngre fruktträd tar jag för givet.

Den vänliga kvinnan sa att hon kommer från Japan. Där blir gingkoträden enormt stora. Där finns alléer av gingkoträd. Det vore roligt att åka dit och titta.

Öppna upp!

Det sista inslaget i Pomologiska Sällskapets seminarium nyss svarade Göran Greider för. Jag hade kunnat tänka mig en lång rad andra föreläsare -- Sanna Töringe, Lotte Möller, Maria Flinck, Gunnel Carlsson för att bara nämna några -- men med Greider är det nu så att han dyker upp överallt. Han är poet men jag anade inte att han har en så känslig själ. Beskära är ett alltför ruggigt ord, Greider vill att vi istället säger ”öppna upp” som låter mindre brutalt.

GG (som inte visste att han var dagens sjätte manlige talare) var missbelåten. Han klagade över att kvinnor dominerar i trädgårdstidningarna. Men snälle poeten, det beror inte på att kvinnorna på ett brutalt sätt har knuffat bort männen från redaktörsstolarna. Det beror på att duktiga män söker jobb på tidningar som handlar om politik, teknik, bilar, båtar, vetenskap, finans och sport, tidningar med status. När jag senast var på vårdcentralen (för att få en influensaspruta) bläddrade jag i Allt om MC. Alla redaktörerna var män och jag kommer inte ihåg att det gjorde mig upprörd.

Greider klagade också över att det äkta trädgårdsparet har försvunnit. Förr brukade man se trädgårdsartiklar med ett äkta par. Nu är det kvinnan som visar upp sin trädgård. Detta, GG , är ett framsteg. Även om den vackra trädgården helt och hållet var kvinnans verk var det tidigare inte tillåtet att hon ensam visade den och gjorde anspråk på att ha skapat den, nej, mannen skulle också vara med och ta åt sig äran (även om hans insats bestod i att ha grävt ett par planteringsgropar).

Käre GG, det är dags att öppna upp för ökad jämställdhet. Jag vet inte om du har barn men du har alla gånger släktingar och goda vänner med unga döttrar. För deras skull ska du vara glad för att de duktiga kvinnorna träder fram. Hör här: I dag är det fler kvinnor än män som tar examen på högskolan. Kvinnor är nu i majoritet på alla högskoleutbildningar med undantag av de tekniska.

Islamhat

Min barndomsamnesi är närmast total. Jag minns inte mycket från det jag var liten. Några spridda minnen har jag, men är de sanna? Senaste tiden har jag ringt några personer från min barndomstid. En av dem är E, en granne från förr som jag inte talat med på mycket länge. När jag hade ställt mina frågor tog E upp islam. Han (som annars ger ett sansat intryck) är mycket rädd. Jag blir chockad. Inget jag försöker säga kan lugna honom, han är övertygad om att islam ska ta över Sverige. Detta var för en vecka sedan.

Jag tänker på E idag. Nu säger han kanske: "Var var det jag sa? Muslimer är farliga. Det här är bara början. Snart spränger de oss alla i luften". Hur många islamrädda finns det i landet? Och hur reagerar de efter sprängdådet på Drottninggatan? Jag blir orolig när jag tänker på hur mycket islamhat som det kan ge upphov till. Vi behöver inte ökade motsättningar i befolkningen. Vi behöver inte heller att statsministern uttalar självklarheter som ”detta är oönskat ”. Vad vi behöver är mer information om islam i Sverige och ökad integration.

Sådan matte, sådan katt

I Storbritannien är var fjärde katt för tjock med ökad risk att drabbas av diabetes, hjärtsjukdom, problem med levern och reumatism. Om 10 år kommer hälften av alla brittiska katter att vara så feta att de inte kommer igenom en vanlig kattlucka längre. Förutseende formgivare har nu designat en större kattlucka som kan öppnas med en tasstryckning, läser jag i The Daily Telegraph.

Rapporten om de tjocka katterna var väntad. I oktober kom nämligen en rapport som visade att britterna är fetast i Europa och sådan husse och matte, sådan katt. Fyra av 10 britter är överviktiga. En fjärdel av befolkningen är rejält fet med BMI över 30. Det betyder att 40 miljoner britter väger för mycket. Att det innebär ett hot mot den framtida hälsan och sjukvårdsbudgeten är lätt att förstå.

Vårens böcker

Tidningen Svensk Bokhandel kommer två gånger om året med extratjocka nummer: Vårens böcker och Höstens böcker. I går fick jag nyss utkomna Vårens böcker som i en artikel om författare som ger på eget förlag intervjuat även mig. Förr, skriver man, var det skämmigt att ge ut sina egna verk men så är det inte längre. Men, frågar sig tidningen, varför ger etablerade författare ut sina egna böcker? Man har kommit ut på förlag i flera år och så startar man eget?

I mitt fall berodde det på att jag ville få bestämma över min bok: innehåll, bilder, omslag, allt. Det får man inte på ett annat förlag. Och även om arbetet inte har varit alldeles enkelt -- och produktionen framförallt varje gång kostat en mindre förmögenhet -- har det varit precis så roligt som jag förväntade mig att få göra böcker efter eget huvud tillsammans med formgivaren Ingrid Sillén, särskilt som böckerna varje gång har fått ett gott bemötande.

De flesta bibliotek har en egen prenumeration av Svensk Bokhandel. Det är personalens egen tidskrift men vi andra kan också få titta i den, om vi bara frågar. I Vårens böcker får jag veta att den som längtar efter en vit trädgård kommer att få en bok om just detta, Drömmen om en vit trädgård av Carina Bergius.

Joyce Carol Oates kommer med romanen En fager mö och Elsie Johansson ger i samband med sin 80-årsdag ut en bok med sina samlade dikter, Då nu är jag. Välskrivande Lasse Berg berättar mer från Kalahari. Till våren kommer Skymningssång i Kalahari. Hur människan bytte tillvaro. Våren 2011 är det 100 år sedan Olof Lagercrantz föddes. Det firar Bonniers med att ge ut en pocketupplaga av hans klassiker Om konsten att läsa och skriva som jag har läst och ska läsa igen.

Ser fram emot att läsa Se blomman av Kerstin Ekman och idéhistorikern Gunnar Eriksson. Per Gedin ger ut en biografi över målaren Carl Larsson, Jag-- Carl Larsson på Bonniers. Varför har ingen tidigare tänkt på att skriva den boken? Det ska också bli roligt att läsa Katarina Bjärvalls bok Var är du? Människan och mobilen. Vidare ser jag att det kommer en bok och en utställning om erotiska bilder på Nationalmuseum till våren: Lust och last.

Man blir matt av att läsa om vårens stora utbud. Så många böcker, så lite tid. Men det är människans ständiga problem -- vi vill mer än vi orkar och hinner.

Julmarknad i Sigtuna

Söndagarna 12 och 19 december är de två återstående julmarknadssöndagarna i Sigtuna, 11-16. Alltid bäst att komma tidigt, Stora Gatan blir fort packad med folk. Förra söndagen kunde man möta tant Grön, tant Brun, tant Gredelin och Farbror Blå som var ute och spatserade.

Akrobatik

Bilden är mörk, jag har fotograferat genom verandafönstret. Ekorren, det bruna strecket mellan stammen (efter ett nedsågat plommonträd) och fröautomaten, är fenomenal på att hålla sig kvar på trädet med bara ett ben.

Inga småfåglar vågar sig fram när ekorren tagit över matstället. Annars brukar här sitta framförallt en krans av pilfinkar. I sin iver sprätter de ut massor av frön som domherrarna och fasanhönan får glädje av.

Levande kalender

Julkalender kan vara trevligt för vuxna också. I alla fall om det är en levande kalender, som den i Gamla Stan. Mäster Olofsgården i Gamla Stan bjuder på lucköppning på olika platser varje dag klockan 18´15. I dag äger den rum på Köpmantorget 1. För att se var den levande kalendern öppnas alla dagar fram till julafton, sök Mäster Olofsgården på nätet och klicka på kartan.

I går var det lucköppning på Tyska Kyrkans gård. Fönster öppnades i ett närliggande hus och Mäster Olofskören i röda kläder sjöng julsånger, barnboksförfattaren Anna Ehring läste ur sin egen bok och så blev det fler julsånger. Vi var säkert över hundra som applåderade med vantarna på.

Män i svart

Sex män mellan uppskattningsvis 55 och 65 år satt runt ett fönsterbord på Stadsmissonens kafé vid Stortorget i går eftermiddag vid halv sex. Alla bar svarta kostymer, vit skjorta, svart slips och svarta ytterrockar var draperade på stolsryggarna. Var det ett kistbärarlag som nyss tjänstgjort i Storkyrkan och nu tog en paus före nästa uppdrag? Eller var det körsångare som just hade sjungit julpsalmer någonstans?

Männen tog det lugnt, berättade historier och skrattade. Måste fråga innan jag gick. Männen var limousinförare, då klär man sig så här. Jag borde ha förstått det. Nu pågick Llosas Nobelföreläsning i Börshuset och därefter skulle prominenta gäster ha limousinskjuts. Till ett middagsbord kanske.

101 julgranar

Författaren Lotta Lotass, medlem av Svenska Akademien, skriver kritikerrosade texter. Hon samlar också på gamla vykort som hon publicerar på www.ordfabriken.org/autoreter

Lotass tidigare vykortssamlingar med hennes egna texter till har rubrikerna Redwood (vykort från de kaliforniska redwoodskogarna), Kraftverk (bilder från amerikanska turbinhallar) och Hemvist. Den sistnämnda samlingen visar bilder av amerikanska mentalsjukhus från början av 1900-talet. Bland annat får man se sju bilder av State Hospital for Insane, Nebraska.

Lotass senaste bilder har rubriken 101 julgranar. Det handlar om svartvita bilder av julgranar från mitten av 1900-talet. Vet inte om bilderna är tagna i svenska hem eller utomlands. Några beledsagande texter hittar jag inte.

SPS 10 år

Sveriges Pomologiska Sällskap har fyllt 10 år. I England gick ett liknande sällskap omkull efter ett decennium men den svenska föreningen står stark och firade med ett seminarium på Nordiska Muséet i lördags. Vår förste ordförande Sune Zachrisson - - han var i femton år styresman på Nordiska Muséet, därefter blev han chef för Julita - - berättade om föregångaren Sveriges Pomologiska Förening som grundades 1900 och 1966 övergick till Riksförbundet Svensk Trädgård.

Nuvarande ordförande Olle Ridelius och jag delar en förtjusning i Eldrött Duväpple. Nu hade han tagit med sig Eldrött Duväpple så att alla fick smaka. Tack, Olle! Min upprördhet över att styrelsen hade tillfrågat enbart manliga föredragshållare var totalt utsuddad när jag hade tuggat i mig ett äpple.

Eldrött Duväpple (bild) är vår finaste julfrukt: vacker färg, suveränt god, hållbar till mars utan att tappa aromen. Tomas Lagerström från Uppsala, som föreläste om beskärning, berättade att han hade ympat in Eldrött Duväpple i ett träd och får fin frukt trots den kalla zonen. Till våren ska jag sätta ett träd.

Läsefrukter -- Franz Kafka

När han nu tafatt snubblade omkring, halvblundande för att kunna samla kraft till löpandet, i sin trögtänkthet alls inte tänkte på någon annan räddning än att springa vidare och nästan glömt bort att han hade tillgång till väggarna, som här visserligen spärrades av sorgfälligt snidade möbler med taggar och spetsar –då var det plötsligt något som slog ned bredvid honom, kastat med lätt hand, något som rullade iväg framför honom.

Det var ett äpple; strax susade ännu ett efter honom; Gregor tvärstannade av skräck; det tjänade ingenting till att springa vidare, ty fadern hade beslutat att bombardera honom. Han hade fyllt fickorna ur fruktskålen på serveringsbordet och kastade nu äpple efter äpple tillsvidare utan att sikta så noga. De små röda äpplena rullade som elektriserade runt golvet och krockade varandra. Ett lätt kastat äpple snuddade vid Gregors rygg, men gled av utan att göra någon skada. Ett som följde strax efter trängde däremot rätt in i Gregors rygg; Gregor ville släpa sig vidare, som om den otroliga och överraskande smärtan skulle gå över i och med att han förflyttade sig; men han kände sig fastnaglad och sträckte ut sig på golvet fullkomligt sinnesförvirrad.

Ur Förvandlingen av Franz Kafka, övers. Caleb J Anderson och Karl Vennberg

Fullkornstips 3

Med ett fat goda saker framför sig, säg italienska mandelskorpor eller nötkakor, kan det hända att man äter en till och en till, fast man inte borde. Hur ska man stoppa det där suget som skapar övervikt?

Ha fullkornsskorpor hemma. När jag äter en osötad fullkornsskorpa försvinner suget som dagg i morgonsol.

Mot ett längre liv

De glada, lyckliga danskarna har sett ljuset. Myndigheterna vill ändra på det faktum att befolkningen är sjukare och har en betydligt lägre medellivslängd än andra européer. Radioprogrammet Kropp och själ handlade i går om Danmarks nya kurs mot bättre hälsa. Danskarna, som hittills tagit livet med en klackspark, ska lära sig äta och dricka vettigare, röka mindre och börja motionera. Tänk, man har börjat servera vegetariska alternativ på vissa restauranger.

Många kommer att få svårt att avstå från smörgåsar bredda med ett tjockt lager fläskflott och på det ett tjockt lager fet leverpastej. Hemskt tycker vi men sådant är dejlig mad för en dansk. En gång åkte jag på en dansk charterresa till Egypten. Vi körde längsefter Nilen och 30 bolmande danskar -- alla jättetrevliga, glada människor -- i bussen gav mig konstant illamående. Bara tills helt nyligen har det varit tillåtet att röka överallt: på biografer, kommunikationsmedel, butiker, bibliotek med mera.