Älskar cyklister

Jorden saktar långsamt ned, därför blir natten en sekund längre. Samtidigt går tiden fortare och fortare. Inte för barn och unga, som varje dag får nya lärdomar och nya spännande saker att vara med om; deras tid är lång och innehållsrik. Men för oss äldre som redan har varit med om allt.

Länge var vägen längs stranden i Sigtuna målad med ett streck som delade vägbanan i en smalare och en bredare del. När det inte gavs någon anvisning, var man tvungen att gissa. Jag sa att den breda delen självklart var till för gående, en promenadväg måste kunna användas till förtroliga samtal med sin käraste. G sa att den smala delen var avsedd för fotgängare och den breda tillhörde cyklisterna.

Nu,  efter flera år, sedan kanske alltför många cyklat och fotvandrat på felaktigt sätt, har vägbanan försetts med målade bilder. Vi får veta att cyklisterna susar fram på det breda utrymmet medan gående (illustrerad med bild på pappa och barn) ska tränga ihop sig på en femtedel av vägbanan. En förälder, vare sig pappa eller mamma, med barn, hur litet barnet än är, kan få plats där.

Cyklister tär inte på miljön och de bullrar inte. Jag älskar cyklister. Flera av mina bästa vänner är cyklister. Men ska de ha lov att breda ut sig? Jag tänker inte hålla mig till den smala remsan. Aldrig i livet.

Sommarängar passar inte överallt

Efter mitt inlägg i går om fördelen med blomsteräng istället för gräsmatta har det kommit ett mejl.  Krister påpekar att sommaräng i tätbebyggt område inte alls är en bra idé. I den högre växtligheten lever och frodas råttor, möss, sorkar, fästingar m m. 

Tack för kloka synpunkter, Krister! Jag inser att man kan inte byta gräs mot äng precis överallt.  Gräsmatta i parker och mellan hyreshus måste få förbli gräsmatta. Så att barn kan leka och familjer kan slå sig ned med picknick. En litet stycke blomsteräng på varje villatomt borde ändå vara möjlig.

Heta dagar flyger sländor  i trädgården. En sådan sällsynt dag kom denna guldskimrande skönhet på besök.

 

Om blomsterängar och grönytor

Du klipper väl inte din gräsmatta i sommar? Mycket bättre att avstå och låta mattan bli en blommande äng, läser jag i senaste numret av Sveriges Natur. Medan gräsmattan liknar en grön öken, skänker ängen bin och humlor och fjärilar högre livskvalitet. Tycker dina grannar att det ser ovårdat ut med oklippt gräsmatta? Klipp en kant runt ängen så klagar ingen.

G och jag har gräsmatta närmast gatan och en blomsteräng längre in på tomten. Gräsmatta förresten.Vi har en grönyta där man hittar allt möjligt: brunört, jordreva, revfingerört, klöver, rölleka m m. Freedom lawn säger man i USA. Tätt, mjukt, grönt gräs är vackert, men om man inte har lust med allt det arbete som mattan kräver, kan man låta vad som helst etablera sig i frihet. Fast inte maskrosor, där drar jag gränsen.

Type & Tell

Ser i Svensk Bokhandel att Bonnierförlagens självpubliceringsplattform Type & Tell börjar testas i veckan för att sedan tas i bruk på allvar i höst. Men? Ska det stora förlaget hjälpa författare att ge ut sina böcker på egen hand? Sågar man inte av den gren man sitter på?

Lita på att det här är en genomtänkt satsning. Genom att hjälpa människor med författardrömmar att ge ut deras böcker, kan förlaget noga följa vilka verk som slår bäst. Dessa författare kan förlaget sedan skriva kontrakt med. Självpubliceringsplattformen innebär en sållning och Bonniers behöver  i fortsättningen inte förlora pengar på att ge ut olönsamma debutanter.

En så kallad betongsugga som jag hittat i Strängnäs

Sommarblommor i burk

Blommor i en varmkorvburk är ändå alltid blommor. Skira, somriga, väldoftande. Som de jag hittade under en vandring i Sigtuna.

Den tatuerade damen

Jag läser hellre en fackbok än en roman. De bästa romanerna ger vad engelsmännen kallar infotainment,  kunskap och underhållning på samma gång. Har precis läst ut American Pastoral av Philip Roth som handlar om hur nya värderingar ställs mot gamla och om motsättningar mellan amerikanska judar och kristna. Bokens huvudperson är Seymor kallad Swede. Hans stora tragedi är enda barnet Merry som radikaliseras och dödar fyra personer i sin protest mot Vietnamkriget för att sedan bli en Jain som vägrar att döda något alls, en Jain svälter till slut ihjäl.

Swede har ärvt sitt yrke handskfabrikör från sin judiske far och läsaren delges massor av intressanta fakta om tillverkningen av handskar och om handskmodet. Medan fadern började med att lägga ut sömnaden på människor som arbetade i sina hem -- och en duktig handskmakare fick bra betalt -- och sedan byggde fabrik på hemorten, så ligger Swedes fabriker i Puerto Rico och europeiska låglöneländer.

I American Pastoral förekommer sången The Tattooed Lady. Gå till sr.se och klicka på Rendezvous och En dag på cirkus så hör du Groucho Marx sjunga den. Jag skrattar för att sedan bli bedrövad -- det fanns en tid när kvinnor tjänade sitt levebröd på att låta tatuera sig och sedan förevisas på cirkus.

Vad ska kvinnor ha för yrke? Forskning ska de i alla fall inte ägna sig åt, enligt Sir Tim Hunt. Professorn, som fick nobelpris 2001, sa nyss vid en konferens att flickor i ett forskningslabb bara ställer till det: "Jag blir kär i dem och de blir kära i mig och när jag kritiserar dem så gråter de".

Uttalandet har lett till att Hunt tvingats avgå som hedersprofessor vid University College London -- Englands första universitet att ta emot kvinnliga studenter på samma villkor som män -- och The Royal Society i London har tagit avstånd från honom. Hunt och hans fru är jättearga, läser jag i The Daily Telegraph. De kan vara så arga de vill. Det ändrar inte att det professorn sa har innebörden att forskning är något för män. Kan inte någon ta ifrån honom nobelpriset?

Vilket är det vackraste ordet?

Förra månaden skrev jag att cellar door anses av många som det vackraste engelska ordet och att jag röstar på medsols som det vackraste ordet i vårt svenska språk. Vilket är ditt vackraste ord, frågade jag min danska vän Karen. Hon svarade solsort! Ett underbart ord, det håller jag med om. Solsort inte bara klingar vackert,  det associerar också till försommar och skönsång för solsort är detsamma som  koltrast.

I dagens Svenska Dagbladet tillfrågas läsarna om det vackraste ordet i svenska språket. En tung jury ska bedöma de inkomna förslagen. Det blir spännande att se vilket ord som ska vinna. I en liknande omröstning som Dagens Nyheter gjorde för tio år sedan kom sommarvind på första plats.

Mer om sparris

Vit eller grön sparris?  För mig är det ett enkelt val: grön sparris är godast. Har en känsla av att de gröna stjälkarna inte bara rymmer mer arom utan också innehåller mer värdefulla vitaminer och antioxidanter av alla slag än den vita sparrisen. Dessutom, grön sparris behöver inte skalas.

I Vår Kokbok från 1993 ser jag att sparris ska kokas 20-40 minuter. Kanske gällde det förr i tiden när vit sparris kom med tåg från Tyskland och Italien. I dag hittar jag vit sparris från Gotland i butiken och koktiden anges på förpackningen till 12-16 minuter.

I min butik finns också grön sparris från Italien, asparago verde di Puglia. Koktiden anges inte på förpackningen. Jag bröt av stjälkarna och kastade den hårdare, nedre delen i komposthinken (ta tag i stjälken nedtill så bryter den på rätt ställe). La stjälkarna oskalade i kokande saltat vatten och lät koka 3 minuter. Fantastico med en gnutta smält smör.

Från min trädgård -- två

Vilken underbar mat som serverades vid det kungliga bröllopet i går! Det är lätt att föreställa sig precis hur  vacker och läcker den här köttfria middagen var. Kall, kokt sparris var första rätt och godare finns  inte. Det skulle vara rå sparris då.

För flera år sedan var jag på studiebesök i trädgården hos paret Bonde på Hörningsholms slott. Caroline Bonde visade oss sin franska sparris som hon sa att man kan äta rå. Jag kände ett stygn av avund för hur skulle jag komma över en sådan extraordinär fransk sparris?

Sedan planterade jag ett eget land med fyra sparrisplantor, väntade några år och kunde börja skörda -- hade längtat efter den dagen alltsedan jag läste om hur Lord Peter Wimsey åker med sin maka direkt efter bröllopet till en stuga på landet där de hittar ett sparrisland. Djärvt bröt jag en grön stjälk och åt den rå. Så delikat! Lite av sockerärt i smaken!

Till Sofia och Carl Philip: om ni ännu inte har sparris i trädgården vid landstället, sätt några plantor  nu, innan ni åker på bröllopsresa! Inte fyra utan fyrtiofyra! Ni kommer att ha så mycket  glädje av detta. Ni kommer att kunna bjuda alla gäster i maj och juni på rå, grön sparris som tilltugg till drinkar och smoothies, som råkost till lunchen och som ingrediens i alla försommarsallader.

Från min trädgård --- ett

Jag skickar dig en bild på min kaprifolierade jordkällare, skrev en bekant. Bilden gjorde mig grön av avund. Tänk att ha en jordkällare! Och därtill en som doftar kaprifol! Jag skulle vilja låta bygga en jordkällare där våra vinteräpplen kunde vila, men G säger att det blir en dyr investering.

Men vi har också något: en kaprifolierad backe som blommar vitrosagult just nu. Varje kväll innan jag lägger mig går jag fram till backen och drar in vällukt. Att dofter känns bättre på kvällen lär bero på att luften är fuktigare då. Jag tar in blommor och sätter i vas, men kaprifol vill inte vara snittblommor, de vissnar snart.

Små sothönsungar

Tänk att vara på utflykt med mor.

Vips, så är hon försvunnen! Syns ingenstans. Hemskt!

Men mor dyker alltid upp igen, med något gott i näbben.

Kortare

Jag ser på kläderna att jag har blivit äldre. Min morgonrock når mig till golvet. Och den nya tekniken går mig över huvudet.

Därför skadas vi av skräpmat

Finns nog ingen som inte vet att skräpmat är fördärvligt för en människa. Långt mellan vitaminer och fibrer i varje chokladmuffin och lakritssnöre. Hög fettprocent i  pommfrittarna och glasstrutarna. Ändå äter vi så mycket skräpmat att Sverige är ett av de länder där fetman ökar snabbast nu, meddelar WHO. Om bara 15 år kommer var fjärde svensk man och var femte kvinna att vara fet. Det är förfärligt, när vi vet att fetma för med sig svår ohälsa.

En studie ledd av professor Spector vid King´s College i London visar på samband mellan skräpmat och ohälsosam tarmflora. Professors Spectors 22-årige, genetikstuderande son Tom åtog sig att leva på mat från McDonalds under 10 dagar. Före försöket hade han en normal tarmflora med cirka 3 500 olika slag av mikrober. De tio dagarna med snabbmat slog ut ungefär en tredjedel av dem.

Men tarmfloran blev inte bara fattigare. Från att ha varit dominerad av en mikrob kallad firmicutes -- goda mikrober som forskare menar skyddar mot fetma, diabetes, cancer, hjärtsjukdom med flera sjukdomar -- kom tarmen att domineras av bacteriodetes, mindre goda mikrober, istället. Skräpmaten hade alltså en dubbelt negativ verkan på tarmfloran.

Låt oss äta det som gynnar tarmfloran. Må de goda mikroberna föröka sig, dominera och skydda oss från ont.

I en trädgård vid Stora Gatan i Sigtuna blommar just nu fantastiska röda och vita buskpioner.