Nej, jag har inte bytt namn!

Min vän Ulla ringde precis för att fråga om jag hade bytt namn. Hon hade nämligen läst en artikel om ansiktsblindhet i senaste numret av Hemmets Veckotidning. Jag var intervjuad i artikeln men kallades flera gånger för Görel Kristina Nilsson.

Det är svårt att förstå hur ett sådant fel uppkommer. Redaktionen har dock lovat att införa en rättelse på tidningens hemsida och i nästa nummer. Inget fel på Nilsson, men jag vill fortsätta med Näslund.

Pasta, pumpor och penisar

Midsommardagen var rätt dag att besöka Moderna Muséet och den pågående separatutställningen med verk av japanska Yayoi Kusama. Glest med besökare, inga köer någonstans.

Prickig pumpa av Yayoi Kusama

Kusama har varit besatt av pasta som hon kallar "mekanisk mat" och pumpor som har en sensuell form. Men mest av allt verkar hon vara besatt av penisar. De finns överallt  i rummen. Prickiga, randiga, korta, långa, silvriga, svarta, röda, gula. "Black flower" är ett träd behängt med svartprickiga penisar och grått pubeshår.

Jag ser flera hundra tusen penisar och det blir lite enahanda. Flera hundra tusen? Ja. På pendeltåget hem slås jag nämligen av insikten att alla prickar som dominerar Kusamas verk egentligen föreställer penisar. Små och stora prickar är små och stora penisar sedda rakt uppifrån.

Kusamas verk "Oändligt spegelrum -- Fallosfält" är ett rum täckt med speglar som reflekterar penisar täckta av polkaprickar. Besökaren ser ett oändligt fält av fallosar.  Kusama har utnämnt sig själv till "polkaprickarnas prästinna".

Kusamas konst omfattar även träd och natur. Träden utanför Moderna Muséet är klädda i rödvitt tyg, en installation med titeln "Polkaprickarnas uppgång i träden".

Av en slump möter jag den världsberömda Yayoi Kusama igen och igen samma dag. På  Centralen köper jag Financial Times för att läsa kommentarer till valresultatet -- många britter verkar ha ångrat sig -- och för att man har intressanta  kulturartiklar på lördagarna. I FT ser jag en bild av Kusamas verk "Narkissos trädgård", en installation med hundratals fotbollsstora spegelklot av rostfritt stål, intill en stor damm i nyöppnade skulpturparken Domaine du Muy i Provence.

På kvällen hemma läser jag The New Yorker (June 6 - 13) och får se en helsidesbild av "Narkissos trädgård"  i en version som finns utställd hela sommaren Philip Johnsons Glass House, New Canaan, Connecticut, USA. 

Nedan den "Narkissos trädgård"  som  visas på Moderna Muséet. 

Narkissos trädgård, Stockholmsversionen

Att lyssna på när det regnar

Midsommaraftonen blir inte regnfri i år. Om det skvalar för mycket för att du ska vilja vara ute  och plocka blommor, lägg pussel med familjen kanske eller baka scones. Eller lyssna på ett bra program.

BBC har det utmärkta kulturprogrammet "In our time" där Melvyn Braggs samlar experter för ett samtal och man får ta del av initierade kommentarer. Ämnet kan gälla litteratur, historia, vetenskap, filosofi, konst m m. I "In our time archive" hittar du massor att välja på, att lyssna på direkt eller att ladda ned gratis.

Glad midsommarhelg!

Om natten

"Detta ska du läsa i sommar" lyder rubriken för Svenska Dagbladets artikel om semesterlitteratur. .Jag förstår att det är skämtsamt menat, men reser ändå ragg. Vad blir nästa artikel? Dessa filmer ska du se i sommar. Det här ska du dricka i sommar. Den här åsikten ska du ha. Detta ska du göra nu.  Bevare oss för att få order från en redaktion.

Som exempel på läsvärd bok nämner Anders Q Björkman den nyutkomna Nattens historia av Gunnar Broberg. "Att mycket -- såväl underbart som hemskt -- kan hända i mörkret när solen gått ned vet vi allihop. Ändå är det ingen som berättat nattens historia. Tills nu." skriver Björkman.

Men Björkman  har fel. För 10 år sedan kom det underbara verket At Day´s Close: A History of Nighttime av Roger A Ekirch som är professor i historia vid Virginia Tech i USA. Professor Ekirch forskade på nattens historia  i hela 20 år innan han skrev sin bok som också blev en grundlig genomgång av allt förfärligt och härligt som hör natten till (hans bok finns att köpa på abebooks.co.uk).

Ekirch fann bl a i sin forskning att människor förr sov i två omgångar och man talade om första och andra sömnen. I mellanrummet mellan sömnperioderna kunde folk ta en promenad, älska, läsa lite (om man hade ljus) eller göra något annat. Jag lånade hem Gunnar Brobergs bok för att se vad han hade funnit om liknande sömnvanor i Sverige men där står inget alls om tudelad sömn. Ekirchs bok är inte ens upptagen bland författarens källor vilket måste ses en miss.

Storytel köper Norstedts bokförlag

Alldeles nyss kom det här mejlet från vd Otto Sjöberg till Norstedts författare: 

Nu kan vi äntligen meddela att Norstedts Förlagsgrupp har fått en ny ägare: Storytel.
Storytel är ett bolag som består av två delar, det ena är en abonnemangstjänst för strömmande ljud och e-böcker – denna tjänst har vuxit dramatiskt sedan starten för tio åren sedan och finns idag inte bara i Sverige, utan även Norge, Danmark, Holland och Polen.  Den andra är delen är en (mindre) förlagsdel som idag omfattar bokförlagen Massolit (vuxenböcker) och B Wahlströms (barn- och ungdomsböcker).
Det nya ägarskapet kommer inte innebära några drastiska förändringar för Norstedts Förlagsgrupp. Ledning och organisation kommer kvarstå som den ser ut idag, men möjligheten för förlagsgruppen att nu ta ett rejält kliv när det gäller den digitala utvecklingen blir självklart större, och det är en av de stora fördelarna som både vi och köparen Storytel ser i den nya konstellationen.
Under säljprocessens slutskede har vi också haft möjlighet att samtala och diskutera med Storytel och dess ledning. Det har borgat för att vi redan nu har påbörjat en god dialog och kunnat diskutera de viktigaste fördelarna och utvecklingsmöjligheterna.

Vi är väldigt glada över att köpet är genomfört och att vi har fått en ägare som är genuint intresserad av vår verksamhet och vi ser, från båda håll, mycket fram emot att få samarbeta, lära oss och utveckla våra respektive verksamheter.

Ett utskick från svenskbokhandel.se i dag talar om att priset för Norstedts bokförlag blev 152 miljoner kronor. 

Vad heter växten?

Här är en växt som fanns i trädgården när vi köpte huset. Den blommar sedan ett par veckor med vita, lätt uppslitsade kronblad och har smala långa blad. Hjälp mig, vad heter den? Skönheten finns inte med i Forums innehållsrika blombok. Vår vän Krister, som kan det mesta, kände inte igen den. Nu står mitt hopp till läsekretsen.

Drabbad av fantomvibrationer

Vissa människor som fått ett ben amputerat kan fortfarande känna smärtor från just det benet. Fantomsmärtor kallas det. Hjärnan har inte fattat att den värkande kroppsdelen är borta. I en artikel av Adam Gopnik i The New Yorker  läser jag att forskarna är på god väg att hjälpa människor med det här problemet.

Människor som alltid går med mobilen i fickan drabbas av fantomvibrationer. Den åkomman fanns inte förr. Man känner att mobilen vibrerar i fickan men det är falskt alarm, ingen har ringt och telefonen ligger i köket. Det handlar  om den superkänsliga Pacinian-korpuskeln. Om den stimuleras av bara ett svagt tryck nära intill byxfickan är hjärnan snabb med att tolka vad det kan vara. Den säger "Det ringer!" för det brukar det ju göra.

Änkor och änkemän

Erfar att gifta svenska kvinnor lever i genomsnitt till 88 års ålder,  två år längre än de icke gifta. För männen är motsvarande siffror 85 respektive 84 år.

Varför får de gifta människorna ett längre liv? Orättvist, kan det tyckas. En trolig förklaring är att en partner som lever nära intill dig ger socialt stöd, goda stunder och delad glädje. Man hör och ser när den andre kan behöva uppmuntran eller en liten tjänst i vardagen.

Hur går det när den andre, som jag är van att lita till, dör? Änkorna klarar sig långt bättre än änkemännen, ser man i en studie från universitetet i Padua, Italien. De italienska forskarna har visat att medan männen som förlorade sin fru kände stress och blev deprimerade, så fick änkorna ofta bättre hälsa när maken hade gått bort. Kanske för att de får chans till bättre nattsömn och kan ta hand om sig på ett annat sätt när de inte längre behöver oroa sig för och sköta om en sjuk make.

Wide screen av Jacob Dahlgren , 2001. Ett verk uppbyggt av trådrullar,  visas  på Bonniers konsthall