Gott nytt år

Varje år har vi lika stora förväntningar på det kommande året. Nu ska vi vara friska och lyckosamma, ingen ska råka ut för någon olycka och Trump ska äntligen mista sitt ämbete. Att äta kött kommer att betraktas som i nivå med att röka: hälsovådligt och dåligt för miljön. Ingenting stort kommer att uppfinnas för allt är ju redan uppfunnet.

Tvillingarna Romulus och Remus, Millesgården

Den mest omdiskuterade forskaren under hösten 2018 var kinesen He Jiankui som i slutet av november tillkännagav att han gjort tvillingflickorna Lulu och Nana resistenta mot infektion av hivvirus (pappan är hivpositiv) via genkirurgi av embryo. Jiankui har anklagats för oetisk forskning och kallats för Kinas Macchiarini.

Man frågar sig: kan detta första prov på genmanipulation av embryon leda till något bra för mänskligheten? Ska i fortsättningen alla embryon granskas för sjukdomsgener och vid behov manipuleras?

Det är väl utmärkt om framtidens barn slipper att drabbas av svåra sjukdomar och kan leva ett friskare liv. Ingen är emot en sådan utveckling. Det är bara det att vi inte vet vad vilka följderna kan bli med dopade gener. Kanske kommer det genkirurgiska ingreppet att stoppa en sjukdom men samtidigt ge upphov till minskad resistens mot andra sjukdomar.

Vad jag önskar för 2019 och framtiden därefter: ansvarsfull, etisk forskning i alla länder. 

Ska vi bedra barnen?

Rosen St. Nicholas

Ska man lura i små barn att det finns en allvetande jultomte som -- om barnet varit snällt och förtjänar att få julklappar --  levererar på julafton? Varje år diskuteras "the Santa Question" i USA där många är för och andra starkt emot att vuxna ljuger för barn om tomten. Först vid åtta, nio års ålder brukar de amerikanska barnen förstå att alltsammans är båg: det finns ingen Santa som reser runt hela jorden på en enda natt i släde dragen av renar, som alltid vet om man har varit snäll under året, som har tillverkat alla julklappsleksaker själv i sin verkstad och som alltid hoppar ned genom skorstenen hos folk.

Hos oss i Sverige är tomten sällan uppe till diskussion. Det verkar vara självklart att en vuxen klär ut sig till skäggig tomte och gör entré med bullrande röst. Att små barn blir rädda och börjar gråta när den ser den skrämmande figuren, och att större barn börjar tvivla på de vuxnas sanningsenlighet i stort när de en dag avslöjar tomten, är det inte alla som reflekterar över.

Alla föräldrar ljuger förstås inte för sina barn. Herbert Tingsten skriver i Mitt liv att "De vuxna bedrog bedrog oss systematiskt " men att hans föräldrar tidigt lärde sina två barn, Herbert och hans yngre syster, att tomten inte fanns. När barnen Tingsten meddelade sina kamrater detta, hade de svårt att bli trodda. 

Kloka föräldrar tar på sig en tomteluva och låter barnen hjälpa till med att fästa tomteskägget. Sedan kan julklappsutdelningen börja. Ber att få önska alla en fin julhelg, med eller utan tomte!

Klädval inspirerat av naturen

Kan man utläsa en människas personlighet av hennes klädsel? Javisst. Den som tittar på mig nu ser en äldre kvinna i svarta manchesterbyxor, svart mjuk sammetsjacka och vit blus med leopardmönster i svart, gult, rött och blått. Jacka (Twilfit) och blus (bortklippt etikett) från Stadsmissionen. Betraktaren tänker att den kvinnan är inte alldeles ointresserad av kläder, är försiktig med pengar och försöker vara klimatmedveten. Stämmer alltihop. Klart att jag vill hjälpa Greta att rädda planeten.

Sara Danius har ett stort naturintresse, tror jag. På Nobelkonserten nyss var hon klädd i leopardmönstrad paljettkaftan. Hennes första Nobelklänning var blommönstrad liksom nästa klänning, i vitt och svart. Båda har varit utställda på hennes morbror Sven–Harrys museum i Stockholm.

Benvedsinspirerat, tänker jag om Sara Danius klädval på årets Nobelbankett. Benvedens frukter har just det där spektakulära utseendet: ett chockrosa, tältliknande hölje över ett orange innanmäte.

Benved, Euonymus europaeus

Vid nästa Nobelmiddag vill jag se Sara Danius som julros i återvunnen blåsa. Eller kanske som tukan i svart och gult.

Nobelfesten 1909

I morgon delas årets Nobelpris ut, dock inget pris i litteratur. Som alla vet började det med en artikel i Dagens Nyheter i november förra året där 18 kvinnor berättade om sexuella trakasserier och våldtäkter utförda av en man gift med Katarina Frostenson, ledamot i Svenska Akademin. Dessa vittnesmål ledde till en stor kris i Svenska Akademin, en kris som fortfarande består. Det finns bara en utväg: akademin måste upplösas så att gamla stötar får gå och nya ledamöter kan ta plats där.

Selma Lagerlöf visste tidigt om sin storhet. I 40-årsåldern skrev hon i ett brev att hon både skulle komma att få Nobelpriset och bli invald i Svenska Akademin. Så skedde också. År 1909,  51 år gammal, fick hon sitt stora pris. Vid middagsbordet på kvällen hade författaren kronprins Gustaf på vänster sida och prins Eugen till höger. Så här såg menyn ut den gången:

Hönsconsommé med frikadeller och tryffel
Piggvarsfilé Polignac
Oxfilé med kronärtskocksbottnar
Stekt kyckling med sallad och haricots verts
Päron a la drottning Victoria
Sötsaker, frukt
 
Här den tjusiga klänning sydd i silvergrå sidenbrokad
som Selma Lagerlöf bar när hon tilldelades Nobelpriset.

Macchiarinaffären -- berättelsen om avslöjandet

I dagens tidning läser jag att en forskare, tidigare anställd vid Linköpings universitet, har fuskat i åtminstone tre vetenskapliga artiklar. Det visar en utredning som gjorts av den tekniska fakulteten vid universitetet. Den mannen är inte den förste som gjort sig skyldig till oredlighet i forskning och vi kan tyvärr inte hoppas på att han ska vara den siste. Det finns inte hur många stora forskningsanslag som helst och inte heller är det gott om professorstjänster. Mindre nogräknade forskare gör vad som helst, utan skrupler ....

Om man har sett och förfärats av de tre programmen om Macchiarinaffären av Bosse Lindquist som SVT sände för ett par år sedan, behöver man då läsa en tjock bok (450 sidor) om hur den italienske stjärnkirurgen duperade alla på KS och KI, utförde farliga operationer på patienter utan att först testa sina metoder i djurförsök, förfalskade patientdata, ljög och blåste alla inklusive sin amerikanska fästmö?

Ja, för boken ger hela den märkliga berättelsen om en läkare som påstod sig kunna revolutionera kirurgin och, även efter det att Paolo Macchiarini avslöjats som charlatan, försvarades av mäktiga män på Karolinska Institutet som inte heller verkar ha satt patienternas säkerhet i första rummet. Bosse Lindquist gjorde ett beundransvärt grävarbete för att få fram sanningen om en stor bluffare. Det han skriver om sina avslöjanden är spännande läsning.

William Morris

 

Nu har jag hittat min drömmöbel: en fåtölj att sitta och läsa i, att vila i,  kanhända slumra i. Den finns att se – och provsitta – på Millesgårdens pågående Morrisutställning.

William Morris 1834-1896

Han är kortväxt, kraftig, korpulent, slarvigt klädd... Han talar med hög röst, är kärnfull och rastlös, chosefri och affärsmässig. Han uttrycker sig beundransvärt koncist och tydligt... Han är kort och gott ett praktexempel på ett lyhört geni med god smak i en frisk kropp och kry själ. Så skrev författaren Henry James om William Morris till sin syster i ett brev 1869.

Krysantemum

Morris (född välbärgad och förblev välbärgad livet ut) målade, skrev poesi, studerade isländska och översatte flera isländska verk till engelska. Han blev tidigt socialist och verkade för ett socialistiskt England. Men det som gjort honom världsberömd är alla de mönster han skapade och fortfarande finns att köpa som tapeter, tyger, omslagspapper med mera.

Visby i november

 

När är bästa tiden att åka till Visby? November, säger jag. Jag har nyss varit där en vecka och stortrivdes. Inga köer, ingen trängsel någonstans. När turisterna lämnar staden i slutet av sommaren stänger visserligen flera butiker och caféer men det finns åtskilliga intressanta ställen kvar att besöka. Vackra rosor är fortfarande i blom mot plank i vissa gränder.

Höga plank är det förstås irriterande många av i Visby. Besökaren sträcker på nacken men ser ändå inget av den privata, instängda gården där innanför. Så väl man förstår att visbyborna vill freda sig mot alla blickar från nyfikna turister. Under min vecka i Visby hyrde jag ett litet hus och hade på så sätt en egen liten insynsskyddad gård, se nedan.

 

.

Bakom ett plank i Knägränd ligger det här huset med anor från 1700-talet

Detta är Visby i november: tomma gator, inte en turist i sikte. Långt därborta i dimman skymtar domkyrkans torn.

Allt om Selma Lagerlöf

Vi kunde se film i Sverige långt innan vi kunde höra radio. Det var först 1925 som statliga Radiotjänst startade regelbundna sändningar med nyheter och folkbildande program som kunde höras av alla lyckliga nog att äga en kristallmottagare. Selma Lagerlöf skaffade en sådan apparat redan 1924 och det krävdes inte mindre än tre ingenjörer för att få den att fungera. I december 1925 talade författaren själv i radio för första gången. Då hade redan flera av hennes romaner blivit filmatiserade.

Hos många författare och bokförlag skapade filmen och därefter radion en rädsla för att marknaden för böcker skulle minska. Vem skulle i fortsättningen vilja köpa en bok? Men Selma Lagerlöf var vidsynt och menade att radion istället hade potential att öka intresset för litteratur.

Det här läser jag i det omfattande bokverket SELMA LAGERLÖF Sveriges modernaste kvinna sammanställt av Anna Nordlund och Bengt Wanselius (430 stora boksidor, generöst med bilder). En tung, härlig bok att önska i julklapp.

Bedrägerierna är vår nya farsot

I Rapport i går meddelades att under augusti och september månad stal bedragare hela 70 miljoner kronor från svenska bankkonton genom att ringa upp och lura sig in på olika bankkonton. Främst är det äldre människor som blir frånstulna sina besparingar. Det är förfärligt. I dag blir vi mer hotade i hemmet än utanför och det gäller att skydda sig.

Råd:
1) Svara inte i telefon när det ringer från ett främmande nummer. Den som har ett legitimt ärende kommer att lämna ett meddelande när du inte svarar.
2) Om någon påstår att det har gjorts uttag på ditt kort eller ditt bankkonto, lägg på. Ring sedan upp banken för att fråga.
3) Logga aldrig in via bankdosa eller bank-id på någons begäran.

Här är en länk till inslaget i Studio Ett där radioreportern Anton Karis intervjuar mig om bedrägerier och den nya boken "Bara bluff". Där står allt en människa behöver veta om bedrägerier och hur man skyddar sig. Be gärna ditt bibliotek att beställa hem den.

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1637&grupp=5858&artikel=7069938

Pojkar får bättre vanor

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, undersöker regelbundet ungdomarnas vanor. Årets enkät till nära 5 000 gymnasieungdomar visar att pojkar i genomsnitt dricker 3 liter alkohol per år. Förra året var siffran 3,7 liter. År 2004 visade pojkarnas svar på en alkoholkonsumtion på hela 7,4 liter per år.

Rökningen har också gått ned. Har tonårskillarna blivit mer hälsomedvetna? Det är möjligt. Men förklaringen kan också vara att ungdomar numera stannar hemma mycket mer på kvällar och helger upptagna av sin mobil.

Alkoholkonsumtionen bland tonårstjejer ligger på 2,7 liter i genomsnitt. Den siffran har varit oförändrad i flera år.

Hotad i hemmet

Deltog i måndags en konferens om bedrägerier som hölls av PRO, SPF, Brottsofferjouren och Polisen tillsammans. I dag, sa en av föredragshållarna tillika polis och bedrägeriexpert, är vi mer hotade i hemmet än utanför. Det hjälper inte att efterlysa fler poliser att patrullera på gator och torg när de  grovt kriminella numera uppsöker oss i hemmet via mejl och telefon.

Alldeles nyss, kl 7´45 på morgonen, blev jag uppringd av en engelsktalande dam som påstod att hon ringde från Stockholm Visa and Master Card Headquarters och berättade att det hade gjorts två stora utbetalningar från mitt betalkort nu på morgonen. Nu ville hon veta om jag själv hade gjort dessa utbetalningar.

Det var lätt att förstå att det var en bedragare som jag hade i luren. Jag hade tänkt prata länge med henne men fick ingen chans. När jag bad kvinnan upprepa varifrån hon ringde -- jag tvivlar starkt på att det påstådda högkvarteret existerar -- måste jag ha låtit alldeles för ifrågasättande och hon fann för gott att lägga på. Därefter ringde jag banken och det var som jag trodde, inga utbetalningar hade gjorts från mitt konto i dag.

I förrgår kom det åttonde utpressarmejlet. Den här gången skrivet på engelska och hållet i en riktigt otäck hotfull ton. Får du ett sådant mejl, skicka inga bitcoin. Detta handlar varje gång om tomma hot.

Kyssen

Radioprogrammet Studio Ett, innehöll i torsdags ett inslag med Anton Karis som intervjuade mig angående den nya boken boken om bedrägerier och hur man skyddar sig. Man sände också en intervju med Jan Olsson, polisens nationella bedrägeriexpert. Man kan säga att Jan och jag framförde samma budskap: i dag gäller för var och en av oss att visa sund skepsis och vara vaksam mot bedragare.

Tyvärr tror jag inte att titeln på den nya boken -- som alla behöver läsa och begrunda för att vara medveten i vardagen -- kom med i programmet. Titeln är Bara bluff. Din överlevnadsguide i en värld där bedragarna blir fler och fler.  Finns att beställa i nätbokhandeln och i traditionell bokhandel.


På Kulturhuset i Stockholm visas just nu en utställning med bilder tagna av Robert Doisneau, känd fransk fotograf (1912 - 1994). Hans mest omtalade fotografi har titeln Kyssen och  visar ett ungt pars heta kyss framför Hotel de Ville  i Paris. Bilden publicerades i Life  12 juni 1950.
 


Som jag berättar i  Bara bluff uppgav Doisneau först att detta var en ögonblicksbild, paret var ovetandes om hans kamera. När han många år senare sedan blev uppsökt av två personer, som påstod sig vara paret på bilden och krävde ersättning, bekände fotografen färg: bilden var iscensatt. Han hade sett de unga förälskade paret och övertalat dem att kyssas på olika ställen i Paris.

Ungdomarna på bilden var Francoise Delbart och Jacques Carteaud. Hur gick det för dem? Kärleken tog slut ett år senare. I april 2005 sålde Francoise sin kopia av bilden, som var signerad av fotografen,  för 155 000 euro.

Nu krävs en ny yrkesgrupp

Om vi går till banken för att sätta in 10 000 kr måste vi svara på en rad närgångna frågor om varifrån pengarna kommer. Detta för att hindra brottslingar från att gömma smutsiga pengar på ett konto. Det är utmärkt att banken gör den kontrollen.

Men vem kontrollerar bankerna? Att de inte tvättar stora pengar? Deltar i avancerade finansiella upplägg med syfte att sno skattepengar från medborgarna? Ingen, tycks det. Dag efter dag får vi rapporter som tyder på omfattande svindlerier i banksfären.

Regulation officer är ett nytt yrke: en person som ska utbilda de anställda i gällande regler och förordningar. Nu är det dags för alla bankkontor, kommuner och företag att inrätta ännu en ny tjänst: bedrägeriansvarig. Eller, om nu allt måste ha en beteckning på engelska, anti fraud officer.  Ett skyddsombud kan stoppa arbeten som hen bedömer vara farliga. På samma sätt ska den bedrägeriansvariga ha befogenhet att undersöka misstänkta skumraskaffärer, stoppa betalning av falska fakturor,  rekryteringar som grundar sig på falska cv och samarbeten med företagspartner som visar ett skumt förflutet.

Bedrägeriansvariga ska bevaka att företaget inte är indraget i någon form av olaglig verksamhet.  Det brådskar att tillsätta den tjänsten. På alla företag, på alla myndigheter, i alla kommuner. 

Äntligen ett klart besked

På vilken sida av strandpromenaden ska jag gå? Som jag har väntat på ett klart besked. I dagens tidning får jag svar: på gemensam gång, - cykel- och mopedväg går fotgängare  på vänster sida. Nu behöver inte längre någon förvirring råda. 

Avslöjande program från Uppdrag granskning

Bild från i går. Den fiskande mannen på bryggan är inte ensam om att bryta mot tydligt utfärdade förbud. Tänk bara vilka hårresande avslöjanden om falska fakturor som teveprogrammet Uppdrag granskning gav oss i veckan som gick. Så gott som varje svensk kommun har betalt saltade fakturor för tonvis av påstått supereffektiva issmältningsmedel och andra dåliga köp.  SVT:s duktiga, grävande journalister hittade cirka 7 000 bluffakturor som kostat oss skattebetalare och kommuninnevånare totalt närmare 90 miljoner kronor.

Hur har det gått till? Utövar ingen på våra kommunkontor någon kontroll över fakturorna? Betalar man utan granskning? Det verkar som om lättledda kommunanställda mot alla regler har tagit emot presentcheckar från skumraskföretag som vet hur människor kan falla för en gratis flaska whisky och sedan, uppbundna som de är,  fortsätter att köpa mer och mer varor till vilka sinnessjuka priser som helst.

Uppdrag granskning kommer att sända ett program om de bedrägliga företagen bakom bluffarna. Det ser jag fram emot.

En viktig recension

Det ges ut väldigt många böcker i dag samtidigt som pressen har dragit ned på antalet bokrecensioner.  Författaren ska inte räkna med att hennes bok blir anmäld i tidningen. Men en viktig recension publiceras alltid i Bibliotekstjänsts tidning BTJ-häftet.



"BARA BLUFF, din överlevnadsguide i en värld där bedragarna blir fler och fler" får ett bra omdöme hos Bibliotekstjänst (Btj-häftet nr 22).  Där står så här om boken: .... den är föredömligt utförlig, konkret och täcker många områden"  Och vidare: "I Bara bluff ger författarna en bra inblick i de olika sätten som man kan bli bluffad på och hur man genomskådar, förebygger och överlistar svek och lurendrejerier".

Vem blir bedragare?

Vilka är det som sitter och ringer den ena människan efter den andra i syfte att gå in på deras konton och sno alla pengar? Det kan inte vara vem som helst: bedragaren måste låta säker och kompetent, som en polis eller en banktjänsteman. Kriminella av den sorten är mycket framgångsrika, bara under förra månaden stal de tillsammans mer än 30 miljoner kronor från svenska bankkonton.

Unga, gamla, kvinnor, män -- bedragare finns av alla sorter. God utbildning och hög inkomst verkar inte avhålla människor från att lura till sig pengar. Häromdagen kunde vi läsa att en rad privatpraktiserande tandläkare står åtalade eller har redan blivit dömda för fusk med tandvårdsstödet. I mars i år dömdes till exempel en 49-årig tandläkare i mellersta Sverige att betala tillbaka 1,7 miljoner kronor till Försäkringskassan.

Där det finns bidrag att få, där hittar man bedragare. Caroline Szyber var en av topparna i KD:s styrelse när hon avgick i veckan, från styrelsen och från sin plats i riksdagen. Orsak: hon är bedrägerimisstänkt och utreds av åklagare Joakim Zander för att ha fuskat med reseräkningar. En av de resor som hon tagit upp som arbetsresa var i verkligheten en resa med familjen till ett bröllop i vänkretsen.

"Gud ser mig". Så trodde jag att alla kd-politiker tänkte. Jag trodde också att jurister bättre än andra visste vad som är brottsligt. Caroline Szyber är jurist, men det är som det brukar vara: alla slags personer kan ertappas med att söka bidrag som de inte har rätt till.

Som andra politiker talar Caroline Szyber om sitt fusk som ett misstag, som om det var något hon har gjort i ren tankspriddhet, utan uppsåt. Så här står det i det meddelande hon skickade ut innan hon avgick: "Jag har aldrig haft för avsikt att lura någon eller att sko mig på skattebetalarnas bekostnad men mitt agerande har varit slarvigt och ogenomtänkt".  

Betala inte!

Jag hade precis lagt på luren efter att ha ringt polisen och anmält mitt första utpressarmejl när jag såg att ett nytt liknande mejl hade nått mig. Någon skriver triumferande att man har hackat mitt konto och nu har full tillgång till min enhet inklusive min webbkamera. Vill jag inte att mina privata videoinspelningar ska skickas till alla mina kontakter, måste jag betala 700 dollar inom 2 dagar.

Detta är inget annat  ett tomt hot som gått till massor av mottagare - i flera länder antagligen - för att få oss att punga ut. Obehagligt, men inget att bry sig om, vare sig vi har eller inte har något pinsamt i bagaget.
 
Men har jag verkligen blivit hackad?  Eller hur kan någon använda min epostadress som avsändare? Hur enkelt som helst, sa IT-konsulten Micke som jag stötte ihop med i tisdags. Vet man hur man gör, kan man skicka mejl från vilken adress som helst.

Tillvaron blir mer och mer opålitlig. Nyss läste jag om deep fake: vem som helst kan köpa appar som tillåter att man producerar filmer med manipulerat ljud och bilder som ser ut att komma från välkända källor men har förfalskat innehåll.

Nätet har förlorat sin tjusning. Vem kommer att vilja vara där  i fortsättningen när det man möter där så ofta är lögnaktigt med syfte att skrämma och sabotera?

PS. För rätt längesedan läste jag att Mark Zuckerberg hade tejpat över det lilla fönstret på datorns  webbkamera. Jag har gjort likadant. 

Utpressarmejlet är ett tomt hot

I går ringde jag polisen för att anmäla det mejl jag fick häromdagen från bedragare som vill att skickar en rejäl hög med bitcoin. Annars ska de sända pinsamma sexvideoklipp till alla mina vänner och bekanta (tack och lov finns det inga klipp). Man ser att texten i mejlet är maskinöversatt och polisen menar att det rör sig om ett massutskick. Över tusen skrämda svenskar har hört av sig under helgen.

Sitt lugnt, var polisens råd. Även om det skulle finnas videoklipp som du inte vill att andra ska ta del av, betala inte. Detta är bara skrämsel för att få dig att skicka pengar.

Polisen lovar att utreda utpressarmejlet. Min magkänsla, efter att ha studerat bedrägeribranschen under ett par år, säger att det kan vara ett utskick som gått till miljoner människor i flera länder samtidigt. Många tidigare bedragarmejl har kommit från Asien, kanske har också detta sitt ursprung i något asiatiskt land. Eller så kommer det från gangsters i Sundbyberg, vem vet. Hoppas att polisen lyckas i sina undersökningar.


I min nya bok "Bara bluff, din överlevnadsguide i en värld där bedragarna blir fler och fler" kan du läsa mer om bedrägerier som florerar på nätet och hur du skyddar dig för dem.

Bedragarnas nya hotfulla grepp

Bedragarna på nätet sover aldrig och de prövar hela tiden nya grepp för att komma över mina pengar. Hur många fler fick i går kväll samma hotfulla mejl som jag återger nedan?

Jag har aldrig varit inne på en vuxenwebbplats så detta är ett tomt hot från utpressare som jag kan strunta i - de kan skicka mina videoklipp till alla mina kontakter så mycket de vill, det finns nämligen inga - men det känns otrevligt i alla fall.

Här är utpressarnas mejl, för kännedom (det fanns en länk i mejlet som jag har raderat, datorn hade troligen låst sig om jag hade varit dum nog att klicka på den).

Hallå!

Jag är medlem i en internationell hackergrupp.
Inom en period från 29 juli 2018 till 18 september 2018 smittades du av det virus vi skapat via en vuxenwebbplats som du har besökt.
Hittills har vi tillgång till dina meddelanden, sociala medier och budbärare.
Dessutom har vi sparat alla dessa data.

Vi är medvetna om dina små och stora hemligheter...ja, du har dem. Vi såg och spelade in dina aktiviteter på porrwebbplatser. Din smak är så konstig, du vet ..

Men det viktigaste är att vi ibland spelade in dig med din webbkamera, synkronisera inspelningarna med det du såg på!
Jag tror att du inte är intresserad visa den här videon till dina vänner, släktingar och din intima ...

Överför $600 till min Bitcoin Plånbok: 144CDUeBhcwoEUmA2B1cL5p5PqZrhJWCCt 
Jag garanterar att efter det kommer vi radera alla dina "data": D

En timer startar när du läser detta meddelande. Du har 48 timmar att betala ovan nämnda belopp.

Dina uppgifter kommer att raderas när pengarna överförs. Om de inte är det kommer alla dina meddelanden och videoklipp automatiskt att skickas till alla dina kontakter som finns på dina enheter vid infektionstillfället.

Du bör alltid tänka på din säkerhet. Vi hoppas att det här fallet kommer att lära dig att hålla hemligheter.
Ta hand om dig själv.

Möte med Lorenzo

En skolklass stod och väntade på samma buss som jag skulle med. Jag började prata med gossen närmast. Han hette Lorenzo. Låter italienskt, sa jag och killen nickade. Hans bästa skolämne var matte. Mycket mer hann jag inte ta reda på förrän Lorenzo tog över. Han ville veta allt.

Hur gammal är du? Har du en man? Hur gammal är han? Har du barn? Bor du i villa eller lägenhet? Vad har du arbetat med? Är du känd? Har du mycket pengar? Är det jobbigt att vara gammal?

Jag svarade ärligt på alla frågor. Lorenzo oroar sig för ålderdomen. Ja, det är jobbigt att vara gammal. Man ser sämre och man hör sämre. Det kommer att hända dig också Lorenzo, men det är långt dit. Onödigt att tänka på redan nu. Tänk istället: den dagen, den sorgen.

Jag tror inte att Lorenzo blir matematiker. Jag tror att han blir undersökande journalist.

BARA BLUFF Hur man skyddar sig från bedrägerier

Ny  bok om bedrägerier

I eftermiddag blir det releaseparty för den nya boken "BARA BLUFF, din överlevnadsguide i en värld där bedragarna blir fler och  fler" som jag har skrivit tillsammans med Sofia Ardelius, blivande kriminolog. En bok som alla behöver läsa. Jan Olsson, Polisens nationella bedrägeriexpert, har skrivit förordet och han menar att det inte längre handlar om ifall vi ska bli bedragna utan när.

Många bedrägerier går via telefonen i dag. Människan avskyr att anstränga sig och det gäller även gangsters. Så mycket lättare att sitta vid telefonen och tjäna stora pengar på att bedra människor på ett utstuderat sätt än att göra smash-and-grab-kupper och bilstölder. Nyss blev jag själv uppringd av en bedragare som ville att jag skulle ta fram min bankdosa, samma sak hände en väninna. Förmodligen upprättar bedragarna listor med telefonnummer på äldre och, som de tror, lättlurade människor.

Jag lovar att den som läser vår handbok, och följer alla råden, blir vaccinerad mot bedrägeriförsök och låter sig inte luras i förstone.

BARA BLUFF går att köpa på Bokus och AdLibris men ska snart också finnas  i alla boklådor, hoppas jag.

Politikerspråk

Tänk så språket kan användas i försvar. Oj, jag gjorde ett misstag, säger den som kommits på med att ha gjort något olagligt. Till exempel en politiker som begärt ersättning för påhittade resor. (Hur kan det vara så enkelt för våra folkvalda att fuska? Gör man ingen kontroll av inlämnade ersättningskrav? Det verkar vara oklokt att lita på en politiker.)

I dag, när någon har gått ut med falska uppgifter (så kallade alternativa fakta) heter det inte: jag är ledsen att jag for med osanning. Man säger istället: jag har blivit missuppfattad. Eller: jag borde ha varit tydligare. 

Bara vi själva kan stoppa bank-id-bedrägerier

År 2018 fortsätter att visa rekord i bedrägeribrott. Enbart under juli månad har kriminella stulit 19,6 miljoner kronor via bedrägerier med bank-id. Människor blir uppringda och lurade att logga in med sitt bank-id vilket ger bedragaren en chans att slinka in på kontot och länsa det. Polisen uppskattar att cirka 44 000 personer i landet har blivit uppringda av bank-id-bedragare bara under den senaste månaden.

Det är skamligt att bankerna inte förbättrar sina säkerhetssystem så att den här sortens bedrägerier blir omöjliga att utföra. Tills vidare kan vi bara lita på oss själva. Om någon ringer upp och ber dig logga in med bank-id eller bankdosa, minns att det varje gång är en bedragare. Klipp av genom att lägga på luren.

Tillbaka i selen

Den heta sommaren har gjort oss oroliga. Är det så här de unga kommer att få det? Och allt är människans eget fel? Då måste vi intensifiera arbetet på att minska våra skadliga utsläpp, varje dag och var och en av oss. Äta mindre kött, köpa mindre nytt och mer begagnat, dela saker med varandra, köra mindre bil, inte flyga så ofta.

I de indoeuropeiska språken skiljde man förr på kreativt arbete (för de privilegierade) och fysiskt ansträngande arbete (som de rika hade anställda att utföra). Det latinska ordet labo (finns i det engelska ordet för arbete, labour) betyder svaja, vingla och anses ha att göra med att slavarna svajade under sina tunga bördor. Det franska ordet travail, arbete, kan vara bildat från tripalium som var ett tortyrinstrument.

Många har haft semester och kommit tillbaka till sitt mer eller mindre ansträngande arbete. Det tar emot de första dagarna, jag vet, men man vänjer sig vid inrutade arbetsdagar. Kanske har du ägnat dig åt ljuvlig kreativ verksamhet under några veckor – målat akvareller, vävt trasmattor, snickrat ett hönshus – men det finns ljuspunkter på jobbet också. Trevliga arbetskamrater kanske att skvallra och skratta tillsammans med.
 
 

Förr hade de rika inte bara anställda som gjorde alla tunga arbeten utan också vakter som stoppade obehöriga vid infarten till sina slott. Vakterna ersattes så småningom av symboliska väktare: raka stenar krönta av en rund sten som vi kan se lite överallt vid äldre hus.

Trump ljuger mer och mer

Alla vet att president Trump  har för vana att tala osanning men hur mycket ljuger han egentligen?  Det finns det klara siffror på. Under sitt första år som president ertappades mannen – som säger vad han vill när han vill – med 2 140 falska  påståenden. Under de sista 6 månaderna har han ökat takten och kommit med med 4 229 osanningar. Ändå håller 80 procent av de republikanska väljarna fast vid honom. Obegripligt.

Den 5 juli i sommar var presidentens lögnrikaste dag so far, då var 76 av hans 98 påståenden (vid ett möte i Great Falls, Montana) falska, vilseledande eller tagna ur luften. Vid ett annat möte nyligen yttrade Trump 35 falska och vilseledande påståenden. Hur kan en människa hinna med att hitta på så många lögner? Det är förstås svårt och därför upprepar Trump sig ofta; 150 olika lögner har han yttrat minst tre gånger. Det är  Fact Checker-redaktionen på  The Washington Post som håller ögonen på Trump och räknar hans lögner varje dag, något man tänker fortsätta med så länge han kvarstår i ämbetet.

Trump har ofta jämförts med Richard Nixon som Barry Goldwater påstod ljög för sin fru, sin familj, sina vänner, kongressen och det amerikanska folket. Goldwater kallade Nixon för "den mest lögnaktiga människa jag någonsin har träffat."  Undrar vad han skulle ha sagt om Trump.

Höbedragare lurar bönder

Den som har följt bedrägeribranschen i några år – som jag har gjort i avsikt att skriva en bok – blir luttrad. Då vet man: där det finns pengar, där finns det aktörer. Man vet också att bedragare är mästare på att utnyttja en krissituation.

Nu skriver Kvällsposten om höbedragare. Det är skurkar som kontaktar uppgivna bönder och uppger att de har foder att sälja mot betalning i förskott. Bonden betalar men får aldrig något hö.  Polisen har fått flera anmälningar från svindlade bönder.

Stoppa bedragaren! Köp aldrig någonting -- hö, verktyg, skor, elektronik, vad som helst -- mot betalning i förskott. Det kanske kostar några kronor mer att betala via faktura men då har du varan i handen och kan dessutom granska den innan du skickar pengar.

6-8 skivor bröd

Snart finns det inget kvar att tro på. Markoolio hade, i motsats till vad han påstått tidigare, inte en bra tillvaro som barn. Istället var det en hemsk barndom med mycket alkohol och misshandel i hemmet. Det berättade han i sitt sommarprogram där han också avslöjade att han inte blev upptäckt när han rappade för sina polare på en nattbuss. Det var något som han och skivbolaget hade kokat ihop när den första plattan släpptes.

Budskap från 1976

Dagen därpå var filosofiprofessor Åsa Wikforss sommarpratare med lögner, alternativa fakta, kunskap och sanning som tema. Henne måste man väl tro på? Nej, och hon har säkert fått höra från flera håll  redan att hon var fel ute när hon påstod att Socialstyrelsen en gång rekommenderade att vi ska äta 8-10 skivor bröd varje dag. Det famösa budskapet var istället "Socialstyrelsen vill att vi äter 6-8 skivor bröd om dagen" och ingick i en kampanj 1976 med Brödinstitutet som avsändare. Det institutet, som hade kontor på Biblioteksgatan och inte finns kvar längre, ägdes av Sveriges Bageriförbund, Svenska Lantmännens Riksförbund, Jästfabriken, KF,  Wasabröd med flera företag och dess uppgift var att öka brödkonsumtionen i landet. De 6-8 skivorna blev hårt kritiserade men Brödinstitutet såg kampanjen som lyckad eftersom den fick stor uppmärksamhet.

Brödinstitutets broschyr från 1976 omfattar tio sidor om nyttan av bröd. Där står till exempel att brödskivorna  -- 6 för lågenergiförbrukare och 8 för högenergiförbrukare -- "kommer bäst till nytta om de fördelas jämnt över dagen och äts tillsammans med pålägg och mjölk eller äts till maten som brytbröd". Det förmyndaraktiga tilltalet får en att häpna. Läsaren får också veta att några av de 6-8 skivorna bör vara bakade av fullkornsmjöl. I dag skulle vi säga att fullkornsbröd varje gång är det  bästa för människan.


 

Stoppa bedragaren -- klicka aldrig på en okänd länk

Brå, Brottsförebyggande rådet, släppte i torsdags sin rapport över brottsligheten i Sverige första halvåret 2018. På rad 423 hittar jag rubriken Bedrägerier och annan oredlighet och får veta att det kommit in 114 867 polisanmälningar under den rubriken januari -- juni 2018. Jämfört med samma period 2017 innebär det ökning med 24 112 anmälningar eller plus 27 procent.

På rad 425  hittar jag rubriken Datorbedrägerier. Första halvåret 2017 var antalet polisanmälda fall 45 355. Nu har den siffran stigit till 67 563 vilket innebär en ökning med förfärande 49 procent.

Jan Olsson, Polisens nationella bedrägeriexpert, menar att det inte längre är frågan om ifall vi ska bli bedragna utan när. Vi får göra vad vi kan för att skydda oss. Klicka aldrig på en länk från någon du inte känner! Svara inte på nigeriabrev och meddelanden om stora arv eller vinster! Det är gangsters som skickar dessa mejl. Från någon dator mitt i Sverige eller kanske hundratals mil bort i Asien.

Stoppa bedragaren -- Eld och ventilation ringer igen

Min telefon är nixad. Jag har alltså ringt till NIX, nummer 077-22 80 000, och registrerat att jag inte vill få säljsamtal. Det respekteras också av alla seriösa företag. Om det ändå ringer säljare blir man misstänksam. Häromdagen var det Eld och ventilation Sverige AB som ringde. "Hej, jag heter Joakim och mitt företag kommer till ditt område i nästa vecka och då kan vi rengöra din imkanal i köket, så vill du passa på och boka oss?"

Nej, det vill jag inte. Joakim har ringt tidigare och lämnat samma erbjudande och jag var lika avvisande då. Det hjälper inte att Joakim insisterar och säger att det är en eldfara att ha en smutsig imkanal. Jag råkar veta att vår imkanal är blank som ett nybonat golv.

Jag söker omdömen om Eld och ventilation Sverige AB på nätet. Där finns beröm men som alla vet kan företag betala för positiva kommentarer. Jörgen är kanske den ärligaste rösten på nätet. Han ger företaget -- som lurat hans gamla mamma att betala dyrt för en onödig rengöring -- uselt betyg och kallar det "oseriöst".

Vår sotare, som var här nyss, säger att man behöver så gott som aldrig rengöra imkanalen om man har en köksfläkt. Möjligen, sa sotaren, ska den som friterar mycket rengöra imkanalen någon gång.

Har du inte nixat din fasta telefon och mobiltelefon, gör det idag.

Stoppa bedragaren -- ring polisen i gryningen

Bedrägerier är den brottsform som ökar mest idag. Enligt NTU (den nationella trygghetsundersökningen som görs varje år) utsattes 4,3 personer  av befolkningen mellan 16 -79 år  för bedrägerier under 2016. Det motsvarar 326 000 personer och innebär en uppgång från 2105 då 3,5 procent uppgav att de utsatts för bedrägeribrott.

År 2005 låg siffran under 3 procent. Sett på de senaste 15 åren har antalet polisanmälda bedrägerier ökat med nära 400 procent och mest utsatta är män.

Det är viktigt att polisanmäla varje brott så att det förs in i polisens register. När jag själv utsattes för ett bedrägeriförsök nyligen ringde jag på eftermiddagen för att göra en polisanmälan och fick vänta bortåt en halvtimme i telefonkö. Nu vet jag bättre. Nästa gång ringer jag tidigt på morgonen och slipper köa. Polisen svarar på telefon 114 14 dygnet runt.

Det går också bra att polisanmäla på www.polisen.se

Äntligen en bra följetong

Sommarföljetonger brukar jag aldrig läsa. Det passar mig inte att läsa ett kort stycke varje dag och alternativet, att riva ut alla sidorna för att läsa alltihop på hösten, är för mycket besvär för en oviktig deckare. 
























Men äntligen, säger jag. Äntligen har en morgontidning valt en faktabok som sin sommarföljetong. I dag ger Svenska Dagbladet första avsnittet av Sömngåtan av Matthew Walker, professor i neurovetenskap vid Berkeley University, som skriver om  sömnvetenskap. Jag kommer att kasta mig över varje avsnitt.

Stoppa bedragaren -- Malin Olsson ringer mig

Det är bara min mamma som ringer mig idag, säger en bekant. Om fem år pratar ingen i telefon, skriver Hugo Rehnberg i The Perfect Guide. Nej, telefonen används mindre och mindre för samtal människor emellan.

Men vänta tills du blir äldre, då kommer telefonen att ringa. Häromdagen ringde Malin Olsson och berättade att mitt bankkort hade blivit skimmat i en bankomat. Det gjorde mig förvånad eftersom jag inte har använt någon bankomat på ett bra tag. Jag frågade om Malin ringde från min bank vilket hon bekräftade och när jag bad om hennes telefonnummer uppgav hon det här numret: 073-93 86 882.

Malin lät som en ung person och jag måste ha varit ett av hennes första utvalda offer, någon att träna på, för hon verkade ganska nervös och osammanhängande. Hon hävdade i alla fall att mitt kort hade blivit skimmat och nu skulle hon polisanmäla detta samt skicka mig ett nytt kort och en ny bankdosa. Sedan sa hon i så myndig ton hon kunde åstadkomma: "Nu vill jag att du tar fram din bankdosa." Då fann jag för gott att lägga på luren.

Dagen efter försökte jag ringa upp Malin och be om ursäkt för att jag var så abrupt, men hon svarade inte och på Eniro får jag veta att numret är okänt. Nästa gång ska jag låtsas ta fram bankdosan så att jag får höra fortsättningen.

Polisen rekommenderar att vi anmäler varje id-kapning och försök till id-kapning så det har jag gjort, telefon 114 14. Den polis som tog min anmälan tyckte sig känna igen namnet Malin Olsson och uppgav att det ringer olyckliga människor varje dag och berättar att de blivit lurade på stora summor av bedragare.

Berätta för alla du känner om det här bedrägeriförsöket så att folk blir varnade, sa polisen. Det lovade jag att göra.

På friseringen

Julian Barnes hade som ung ett förhållande med en äldre kvinna och minnet av den tiden dröjer sig kvar hos den gamle författaren (Barnes är 72 år). Det är alltså vad jag tror.  I hans roman Känslan av ett slut är relationen mellan en ung man och en medelålders kvinna central. Den nya boken The Only Story (har inte kommit på svenska ännu) handlar om Paul som, till hans föräldrars förfäran, 19 år gammal flyttar ihop med Susan, en 20 år äldre kvinna. Hon har inget arbete, sitter hemma och dricker, men Paul, en oförtrutet god människa, uppoffrar sig och härdar ut länge, länge.

I början av deras förhållande frågar Paul vart Susan brukar åka på sin semester.
–Det där är en typisk frissan-fråga, svarar Susan.
Det är det kanske. De som blir klippta, färgade och fönade får frågor om sitt jobb, sin semester, sitt sommarboende, sin hund och mycket annat. Och förstås den obligatoriska frågan: vart ska du nu gå? (underförstått: när du är så fin i håret, har du något roligt inplanerat?).

Många går säkert till friseringen för att dels bli snygga, dels få en trevlig pratstund. Men så är det vi andra som går dit för att vi vill sluta ögonen och regrediera till preverbalt stadium. Vi blir små, kan inte prata, vill bara bli omskötta av händer som kan hantera en sax. Så hade jag det häromdagen och det var ljuvligt.

Irisomaner ger och tar

Silveriris, Iris pallida

Hur härligt är det inte att känna besatthet. Det är som en förälskelse. Det pirrar i kroppen, man undrar hur det ska sluta, om man kommer att bli besviken. Och hur underbart är det inte med vänner som delar samma besatthet. Häromdagen besökte jag författaren Maria Flinck som på sin kolonitomt har flera fantastiska irisar. Jag hade med mig två till henne och gick hem med tre. Det kallar jag gott utbyte. Dessutom fick jag veta att min höga ljusblå iris, som är ett kärt minne av en nu död väninna, heter silveriris, Iris pallida. En mycket gammal sort.

Som vi nyss kunde  höra i programmet Odla i P1, är det lätt föröka irisar eftersom de brer ut sig med jordstammar som ligger ytligt och går att enkelt att gräva upp och dela. En sann irisoman delar med sig till andra med samma läggning.

Knoppar av iris slår ut i ett glas, blomman varar en dag. Den bortre irisen med fenomenal blå färg, utan något namn, växer nu i min trädgård. Likaså den gula, undersköna, lågväxande irisen.  

Glad nationaldag!

 

The New Yorker, amerikansk veckotidning av klass, har en avdelning kallad Annals of Gastronomy som Hannah Goldfield svarar för. Svenskarna äter mer godis än något annat folk i världen, skriver hon och bekänner sin kärlek till svenskt lösgodis. Hennes lycka är stor, det har nämligen öppnats en ny svensk lösgodisaffär i New York med namnet Bon Bon on the Lower East Side (den förra som ligger i West Village, heter Sockerbit). Där handlar hon pick-and-mix candy som vita sockerbitar, pastellfiskar, lakrits, skumbananer, gula och vita ägg och mycket mera. Sedan går hon hem, tömmer påsen och darrar av förtjusning.

Hannah Goldfields artikel, som har rubriken How to eat candy like a Swedish person, fick mig att gå till lösgodisgondolen -- kanske hade produkterna från Dals konfektyr, Cloetta, Toms och Astra Sweets förbättrats dramatiskt under det senaste decenniet? Tappat i tillsatser, förlorat sin syntetiska smak? Blivit gourmetgodis? Men nej, de tjusigt färgade bitarna i alla slags former smakade lika hemskt som förr.

Ber att få önska alla en  fin nationaldag! Med lösgodis eller utan. 

Bläddra i Virginia Woolfs fotoalbum

Leonard Woolf

Få grupper har låtit tala om sig så mycket som den engelska Bloomsburygruppen. I dess mitt stod den uppmärksammade författaren Virginia Woolf men även de andra medlemmarna var kända personer, som till exempel konstnären Vanessa Bell, ekonomen Maynard Keynes och konstkritikern Roger Fry Det har skrivits böcker om dem alla. På konsthallen Artipelag pågår hela sommaren en omfattande utställning om Bloomsburygruppen. Den är väl värd en bus- eller båtresa från Stockholm till Värmdö.












Den som inte har möjlighet att åka till Artipelag kan istället gå in på nätet. På Youtube finns hur mycket som helst om Virginia Woolf och vännerna runt henne. På Virginia Woolfs födelsedag den 25 januari i år lät dessutom Harvard University lägga in hennes privata fotoalbum för oss alla att ta del av.

Virginia Woolf besökte aldrig Sverige men hennes man Leonard var här, åtminstone en gång 1911, året före bröllopet. Hans album visar flera bilder på Leonard, LSW,  tagna i Fiskebäckskil. 

Kvinnor måste höras mer

Boken Systrarna Beauvoir av Claudine Monteil gav mig mycket. Här finns likheter med systrarna Virginia Woolf och Vanessa Bell: en syster som blir världsberömd författare och en syster som blir konstnär. Bokens författare var nära bekant med både Simone de Beauvoir och hennes syster Helene och beskriver deras liv utan att skygga för mindre smickrande sidor. Jag visste inte att den bisexuella Simone de Beauvoir blev avskedad från sin tjänst på universitetet för att hon brukade inleda kärleksrelationer med sina unga kvinnliga elever. Eller att hon slutade sitt liv som tragisk alkoholist.

I Milano, där maken Lionel fått arbete som kulturattaché, ordnade Helene de Beauvoir en lunch till målaren Fernand Légers ära och placerade honom mellan den kvinnliga chefen för Milanos största bokhandel och kvinnan som förestod La Bura-muséet. Uppskattade målaren att få vara del av ett stimulerande, flödande samtal? Nej. När han gick klagade han hos värdinnan: "För en man är det förfärligt med kvinnor som pratar så mycket".

Ända sedan tidernas början har män lagt fast att kvinnor ska hålla mun. Tror någon att Horace Engdahl skulle ha förolämpat Sara Danius som han gjort, om hon hade varit man? Nej, män ger sig inte på män på det sättet, då visar man åtminstone en gnutta respekt.



Den engelska historikern Mary Beard, expert på antiken, har skrivit boken Kvinnor och makt. Där berättar hon om hur män under antiken tystade kvinnor och alltid hånade deras ljusa röster. En mörk röst visade på manligt mod, en ljus röst på kvinnlig feghet. En intellektuell från det andra århundradet bad sina lyssnare att föreställa sig att "ett helt samhälle  drabbades av följande märkliga åkomma: alla män fick plötsligt kvinnliga röster, och ingen man -- barn eller vuxen --  kunde säga någonting på ett manligt sätt. Skulle det inte vara fruktansvärt, och svårare att bära än någon annan plåga?"

"Kvinnliga politiker möter mest hat" var en rubrik i onsdagens morgontidning. En undersökning visar att kvinnliga kommunpolitiker utsätts för fler kränkande och elaka kommentarer i digitala miljöer än sina manliga kolleger. Det är förfärligt. Ändå -- även om det möter motstånd -- måste vi kvinnor ta ton och höras mer. Överallt och hela tiden.

Ansiktsblind -- så funkar det

Stora affischer på pendeltåget visar en man som kikar ut över havet och en text som säger: Hjälp mig att rädda Östersjön. Vem mannen är framgår inte av affischen. Antingen är detta någon vem som helst, en medelålders man på ett foto från en bildbyrå. Eller är han så känd att namnet inte behöver skrivas ut, alla vet.

Vad byrån bakom affischen inte vet är att massor av svenskar är ansiktsblinda och inte känner igen folk. Vi ser en medelålders man, inget mer. Vill man påverka oss med en bild på en kändis, krävs att  man talar om vem han är.

I går skrev Expressen om pappan som skulle hämta sin treåring och fick höra att sonen redan gått hem tillsammans med sin morfar. Fasa. Morfar inte bor på samma ort och skulle inte hämta sitt barnbarn. Personalen hade släppt iväg den lille pojken med en okänd man. Det är lätt att tänka sig pappans förfäran fram tills dess den okände morfadern upptäckte sitt misstag och kom tillbaka med barnet.

Här har två fel begåtts.
1) Alla vi ansiktsblinda, män som kvinnor, måste ta konsekvenserna av vårt handikapp. Fråga personalen och försäkra dig om att du hämtar rätt barn.
2) Personalen på en förskola måste vara uppmärksamma på att ansiktsblindhet är en utbredd funktionsnedsättning i vårt land. Varje gång det kommer en vuxen person som man inte känner väl, får man be om namnet och kontrollera att man inte lämnar ut fel barn.

Sigtunafjärden

Glad pingst!

Vid minnesstunden efter min bortgång kommer någon att ta till orda, så här: Säga vad man vill om henne, hon hade sina brister, men hon var en hängiven pomofil och en trofast klorofil.

Båda påståendena är sanna. Älskar äpplen och älskar alla tusen gröna nyanser som spricker fram på träd och buskar den här tiden. Klorofyll betyder grönt blad och klorofili är att älska alla gröna färger.

 
Den 21 maj 1860 skrev Henry David Thoreau i sin dagbok:
All vegetation har friskats upp av regnet. Gräset förefaller att stå perfekt upprätt och på tå, många centimeter högre plötsligt, på alla fält, det friskt gröna får övertaget över den bruna jorden på fälten. Färgen på den nya löven är överraskande. Björkarna längs järnvägsspåren, när jag susar förbi i tåget, blixtrar mot mig, gula som gulockra, deras löv liknar blommor mer än lövverk.

Brevet till Svenska Akademien

Vi kommer aldrig att få läsa det där brevet som Nobelstiftelsen skrev till restlaget i Svenska Akademien -- den är som vi vet en supersuperhemlig, totalt ooffentlig organisation. Men jag tror att brevet såg ut så här:

Kära kvarvarande medlemmar i Svenska Akademien!

Tack för det arbete ni har lagt ned under åren med val av nobelprisvinnare i litteratur. Ibland har vi höjt på ögonbrynen, men ni har säkert gjort så gott ni har kunnat.

Nu vill vi meddela att rådande omständigheter gör att vi i höst inte kommer att skicka över några nobelprispengar. Vi håller alltså inne med nobelpris i litteratur 2018.  Jag föreslår att ni meddelar omvärlden detta den 4 maj (så kan det se ut som om ni har kommit till detta beslut själva under ert torsdagsmöte den 3 maj).

Ni kan också säga i er kommuniké att det blir två litteraturpris hösten 2019. Om det blir Svenska Akademien eller någon annan institution som väljer dessa pristagare får Nobelstiftelsen återkomma till.

Vänligen,
Nobelstiftelsens ordförande

Tio måste gå

Så var de bara 10. Det kan inte bli frågan om att den decimerade skaran, som förlorat hela sitt förtroendekapital, ska dela ut ett nobelpris. Uppgiften kan gå till Vitterhetsakademien som kan delegera arbetet till Sveriges Författarförbund. Där finns människor som är vana vid att läsa och har gott omdöme.

Alla som finns kvar i Svenska Akademien måste avgå och ersättas med nya ledamöter. Framförallt måste Horace Engdahl och Sture Allén med sin gammaldags kvinnosyn och vittgående tolerans för sexuella övergrepp avgå. Horace Engdahl, enligt Kjell Espmark den falskaste av alla, har aldrig sett sin beundrade vän Jean Claude Arnault, även kallad Vivören eller Kulturprofilen, bete sig på ett olämpligt sätt mot kvinnor. Nej, allt hänger ju på vad man definierar som olämpligt beteende. Det kvinnor kallar grovt ofredande, stark påflugenhet, patologisk närgångenhet och sexuellt våld verkar Horace Engdahl mena är något som kvinnor egentligen välkomnar.

Aspirerar Lena Andersson på en plats i Svenska Akademien? I Dagens Nyheter går hon till försvar för Horace Engdahl och skriver: "Horace Engdahl är, det vet alla, en av svenska språkets största vältalare". När fick vi något prov på det? Jag hörde honom och Liv Strömquist i teve när de reste runt i Europa. Den enda kulturperson av alla som togs upp i serien som jag vet något om är Virginia Woolf. Yttrade sig Horace Engdahl vältaligt om den stora författaren? Nej, varken han eller Liv Strömquist verkade ha läst på och åstadkom inte mycket mer än svepande formuleringar och oriktiga påståenden. 

Betala inte barnen för betyg

Kungsträdgården 26 april

I går kunde jag se unga människor i vita mössor som gick med glada steg på Söder. Det är bara april men i Stockholm har flera redan fått sin studentexamen och jag kom att undra hur många av dem som fått pengar av sina föräldrar för att jobba sig till ett bra betyg.

Jag var i Stockholm för att lyssna på ett föredrag av Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap och därmed expert på  hjärnan och lärande.

Torkel Klingberg berättade att när hans dotter var 16 år kom frågan om hon inte kunde få 1000 kr för varje ämne som hon fick toppbetyg i. Först blev han irriterad: hon skulle plugga för att hon hade allt att vinna på det för sitt framtida liv, inte för att han betalade henne för det. Sedan tänkte han: jamen, det kanske är värt att jag betalar lite?

Torkel Klingbergs tredje tanke var att undersöka vad vetenskapen säger. En studie på 36 000 ungdomar visar att det hjälper inte upp betygen ett enda dugg om föräldrarna lovar att betala för goda resultat! Det är väldigt mycket bättre att föräldrarna försöker uppamma en ökad, inre motivation hos barnet och lära pojken eller flickan att hålla fast vid ett långsiktigt mål -- att få bra betyg och därmed chans till en bra utbildning -- och inte ge upp vid motgångar och frustrationer. När barnet självt har bestämt att det ska lyckas i skolan är chansen större att hon eller han också gör det. 

Feedback påverkar kämparandan -- grit som det ofta kallas i dag -- men föräldrar ska inte slentrianmässigt ge menlöst beröm som "vad duktig du är". Det är mer verkningsfullt att säga till exempel så här: "det var bra gjort, men nästa gång kan du planera på ett annat sätt och tänka ett varv till innan du lämnar in provet så ska du se att du lyckas ännu bättre".

Torkel Klingberg tipsade om ett gratisverktyg kallat Vektor som finns att hämta  på cognitionmatters.org och stimulerar barnen att lära sig matematik.

Svenska Akademien har svängt

"Tre faror hotar en svensk författare: populariteten, spriten och Svenska akademien".  Vilhelm Moberg uttalade sig gärna så. Svenska akademien med kunglig beskyddare och en air av etablissemang låg inte för honom. Han blev heller aldrig en av de aderton.

Astrid Lindgren var kanske  tyngd av sin stora popularitet. Jag minns att hon i en intervju klagade över alla brev som kom: "Det finns kvinnofrid och hemfrid men brevfrid får jag aldrig."  Många författare har förstörts av sprit. Hur många fler goda romaner hade till exempel inte Hjalmar Söderberg kunnat ge oss (och hur mycket bättre hade han inte kunnat stötta sina barn) om han inte hade druckit så mycket och gått på krogen kväll efter kväll.

Men varför klagade Vilhelm Moberg på akademien? Den har stött många skönlitterära författare med stipendier. I sitt pressmeddelande i går utlovade man en nydaning. Jag hoppas att i den ska ingå att ledamöterna börjar läsa sakprosa och skänker stipendier även till goda fackförfattare.

Tibast, tidig vårbuske

Påfåfelsöga (kan även ses upptill, till vänster, i bilden på tibast)

Knytblusprotest i Gamla Stan

Så smart av Sara Danius att välja knytblusen som sitt signaturplagg. Vackra knytblusar finns i alla möjliga färger och mönster. Det var tydligt på Stortorget i Gamla Stan i går eftermiddag när alla som ville visa stöd för Sara Danius och motstånd mot gubbväldet i Svenska Akademien samlades framför Börshuset. Om också de som satt uppe på takåsarna runt Stortorget bar knytblus -- eller om de som jag och många andra hade knutit ett smal halsduk till rosett runt halsen -- kunde jag inte se på så långt håll men säkert är att de som stod i de öppna fönstren runt torget bar blus med knuten rosett.
 

Demonstranter på Stortorget 19 april 2018

Vi var gamla och unga, kvinnor och män -- mest kvinnor -- som lyssnade på tal av kvinnor, applåderade vid kärnfulla formuleringar och buade när talaren påminde om oförlåtliga missbedömningar som akademiska kulturmän och sekreterare gjort sig skyldiga till.

Nu väntar vi  på att få höra vad den decimerade akademiska skaran vill berätta om advokatutredningen.

En sak till: jag förlorade linsskyddet till min kamera på Börstorget. Trist. Även om jag skulle ha hittat det på torget när alla hade gått därifrån, skulle det med säkerhet ha varit söndertrampat. Men vad hände: efter en stund kom det fram en kvinna med linsskyddet i handen och frågade om det var mitt. Hon hade funnit det några meter bort. Det kallar jag systerskap. Tack!

Ogiltiga sedlar samlas in

Tre gamla, värdelösa 50-lappar låg bortglömda i en låda. När jag läste att Naturskyddsföreningen samlar in ogiltiga sedlar stoppade jag in 50-lapparna i ett kuvert och skrev adressen: Naturskyddsföreningen, Att: Selma, Box 4624, 116 91 Stockholm. Nu kommer de till nytta på något sätt.

Hogarth Press hedras med skylt

I eftermiddag kl 17 kommer man att avtäcka en blå minnesplakett på Tavistock Hotel, London.  På den adressen -- 52 Tavistock Square --  låg tidigare Hogarth Press, Virginia och Leonard Woolfs boktryckeri, i ett hus som bombades sönder under andra världskriget.

Konsthallen Artipelag har en Bloomsburyuställning just nu.  Måste dit, så snart det sig göra låter. 

Tack, Sara Danius

Det är synd och skam att ledamöter i Svenska Akademien, i total avsaknad av såväl snille som smak och anständighet, har röstat bort Sara Danius som sekreterare. Hon valde då att lämna akademien och det får en förstå. Jag skulle inte heller vilja sitta i samma rum som Horace Engdahl och de andra mobbarna.

Tack, Sara Danius, för allt du har uträttat som ständig sekreterare.Jag är ledsen för att du inte fick vara kvar. Om jag hade ägt en vacker knytblus skulle jag ha burit den månaden ut.

Tveksamt erbjudande

Min telefon är anknuten till NIX-registret vilket betyder att jag har tackat nej till säljsamtal. Ändå blir jag uppringd av en yngre, osäker man som säger att han representerar Ventilations-gruppen. Nu är saken den att företaget ska komma till min gata i nästa vecka för att rengöra imkanaler i kök. Går det bra att man kommer till mitt hus också? Rengöringen är nödvändig om jag vill slippa en brandrisk.

Jag frågar om priset som uppges vara 2 195 kr. Jag säger att jag måste kolla upp företaget, ber om en adress och får veta att jag kan gå till hemsidan: Ventilations-gruppen.se. Det är noga med bindestrecket, säger mannen, utan det hamnar jag hos en annan ventilationsgrupp. När jag ber om telefonnumret tvekar han och säger att det finns på hemsidan, men uppger sedan numret 08-55112594.

Den uppgivna hemsidan kan jag inte hitta. På Eniro får jag några olika träffar på numret. En person skriver att hans gamla mamma blev uppringd från 08-55112594 av en person som ville komma och sota. Skumt, minst sagt. Jag avstår från Ventilations-gruppens erbjudande.