Det händer att jag känner en dragning till havet. Jag vill stå inför en väldig blå yta, dra in den speciella havsdoften (som kanske är lukten av ruttnande sjunket trä), höra sjöfåglar och se en och annan segelbåt. I går åkte G och jag till kustorten Östhammar där vi aldrig hade varit tidigare.
Östhammar är fint. Stadsprivilegier 1368. Ett förflutet som badort för förnäm societet. Här har funnits en garveriindustri och jag lärde mig ett nytt ord: karduans som betyder fint skinn. I Östhammar har det funnits garvare som kunde bereda sådant tunt skinn att användas till bokryggar och eleganta handskar.
Var fikar man i Östhammar? Efter att ha tvekat mellan Stenugnsbageriet och Adas Kaffestuga valde vi det senare. Kaffet (33 kr) var fint och den lilla nötbakelsen (43 kr) smakade toppen.
Kan man se havet från Adas kaffestuga? Nej. Finna här trädgårdsservering? Ja. Men personalen lägger all kraft på bakningen och det blir inga timmar över att sköta trädgården som kan beskrivas som bortglömd.
 |
| Trädgårdsservering hos Adas kaffestuga |
